Väsby/Svedberga B – Allerums GIF B 1-2
Sol och värme, förhoppningar om en storseger, en glappande käft och två killar med kropp och hjärna. Efter ett drömmål tog B-laget tog sin fjärde raka seger när seriejumbon Svedberga besegrades i Mjöhult med 2-1.
Andy
Danne Viktor Ola Erik
Robin Anton Rickard (k) Alfons
Jim Filip
Bänken: Simon och Ludde
De flesta av oss som var med idag hade nog rätt bra koll på att det var seriens jumbolag som stod för motståndet. Snacket innan matchen drog igång handlade om att vi skulle göra en massa mål och köra över dem. Inte blev det bättre av att de hade en 60-årig målvakt i buren. Stig tyckte att vi skulle göra 15 mål på dem och Jim var sugen på att göra i alla fall 6 av dessa och därmed dubbla sin målskörd från övriga b-matcher. Tyvärr så gör jobbet inte sig själv och det räcker inte med att bara gå in och sätta skorna.
Precis innan matchen drog igång gick Viktor och Ola och pratade om hur de skulle lösa dagens uppgifter. Viktor nämnde något om att det var han som var ”kroppen” och Ola som var ”hjärnan”. Ola höll med honom. Exakt hur de kom fram till detta är det nog ingen som kan förklara inte ens de själva faktiskt.
I inledningen av matchen var det vi som tryckte på och hade mest boll utan att skapa någon direkt farlighet. Varken vi eller Svedberga var särskilt bra. Efter ca 10 minuter blev Robin trött och gick ut för att byta med Simon. Vi kändes överlag lite loja och låg för långt ifrån våra markeringar. När vi hade boll var det ingen som hjälpte bollhållaren. Mönstret känns kanske igen från en del av våra a-lags matcher under våren. Svedberga vann också de flesta duellerna. Detta gjorde att de tog över matchen mer och mer. Ungefär mitt i halvleken skadade Ola sig. Exakt vad som hände vet jag inte, kanske var det hjärnan som kokade över. Hur som helst så låg han utanför planen med en bristning i höger lår. Skadan påminde en hel del om den skada Jörgen drog på sig på tisdagens träning. Är inte det en typisk skada att få när man slarvat med försäsongsträningen?
Olas skada gjorde att jag fick flytta ner som mittback vilket inte gjorde mig så mycket då det kändes som om jag ändå mest sprungit och yrat på mitten. Filip tog steget ner bredvid Anton och Ludde fick hoppa in från bänken.
Jag och Viktor kom överens om att det var jag som skulle ta djupet och han som skulle gå på bollarna. Jag antar att det var det de menade med ”kroppen” och ”hjärnan”. Jämför jag mig med Viktor så får jag nog stå både för kroppen och hjärnan (det får jag nog göra oavsett vem jag jämför mig med i AGIF, är ju inte många som ligger inne med en sådan tvättbräda). Minuten senare slog de en boll till en kille som jag ställde offside, det tyckte i alla fall de flesta av oss utom han som borde tycka det (domaren för er som inte förstod) och det var 1-0 till Svedberga.
Knappt tio minuter före pausvilan fick Jim en lång boll att springa på i djupet. Nu var det Svedbergas tur att vilja ha en offside, men inte heller nu blåste domaren och Jim kunde göra 1-1. Hur vida det var offside eller inte var omöjligt att se från min position.
Ställningen var 1-1 efter en händelsefattig första halvlek där vi skapade flest chanser men Svedberga hade det mesta av spelet. I pausen fick vi en lång tillrättavisning av yngre broder Jönsson. Vi snackade om att jobba mer och hjälpa varandra och att rulla boll och försöka få med kanterna mer i spelet.
Det lyckades vi också med i inledningen av andra halvlek, i alla fall den första minuten då vi rullade runt fint i backlinjen och på mittfältet. Efterhand liknade dock spelet mer och mer liret från första halvleken. Efter dryga 10 minuter tog Erik ner en boll på låret som han sen skickade iväg på volley i en hög bana mot mål från ca 40 meter. De flesta av oss både på och utanför planen blev nog en aning förvånade då bollen seglade in i målvaktens högra kryss efter att gubben i målet fått en näve på den. 2-1 till oss. Andra halvleken fortlöpte ungefär som den första. Svedberga hade mer boll och kom lättare upp i tryck på vår planhalva, dock utan att skapa några farliga chanser. De hade ett och annat skott utifrån som seglade utanför. Emellanåt lyckades vi spela runt bollen och komma till en del hyfsade avslut. Bland annat skapade Jim ett nytt fint läge där han la bollen utanför stolpen. I nom loppet av ca en halvminut lyckades både Anton och Viktor dra på sig vars ett gult kort och därmed är Viktor avstängd i nästa match. Anton lyckades också med konststycket att sänka deras ena innermittfältare med en stenhårt skott som träffade honom rakt i ansiktet. Anton påstod efter matchen att det skottet hade gått i mål om inte killen hade täckte det. Jag tvivlar dock på det, inte minst eftersom det skedde ca 80 meter från Svedbergas mål. Domaren blåste av matchen och vi hade vunnit med 2-1, rättvist eller inte… det är målen som räknas och en seger är alltid en seger!
Uncle Omos tankar om matchen:
* Fjärde raka segern och vi ligger tvåa i serien efter Ödåkra.
* Ola skadad. Såg inte bra ut… han blir nog borta någon vecka i värsta fall. Fredagens match mot Brunnby är nog hur som helst körd.
*Viktors glappande käft. Från första minuten av samlingen till dess vi lämnade Mjöhults IP så tuggade han om allt möjligt och omöjligt. En vacker dag kommer någon skjuta in en boll i hans ständigt öppna mun!
* Chorizovarning på tränarna. På taktikgenomgången innan matchen var det klara direktiv om att inte gnälla på domaren. Den enda som skulle få göra det var JAG i egenskap av lagkapten. Den rollen tar jag gärna på mig! Nu klagade jag inte så mycket på honom eftersom han såg så liten klen och vilsen ut… gnällde bara lite när han inte dömde offside på deras mål.
* Även om det inte stämde med liret idag så känns det spännande med en mix av juniorer och några lite äldre mer rutinerade spelare.
*Måste ha varit första gången någonsin som Ola fick vara den som hade hjärnan…
*De röda tröjorna ÄR snyggare än de blåa…
*Av Jims utlovade sex mål blev det bara ett. Men borde det inte blivit tre i alla fall?
*I nästa omgång väntar nästjumbon Hyllinge som i likhet med Svedberga bara har tre poäng. Svedberga piskade Hyllinge med 4-1 för två omgångar sedan. Men idag lärde vi oss att man måste kriga och jobba hårt även om man ska möta jumbolag.
* Ska fundera på om detta var både min första och sista match med b-laget i år. Serveras det inte läsk är det ju knappt lönt att vara med.
Chorizon går till Filip som på klassiskt juniorvis sprang, sprang och sprang…
