Linköpings Idrottsförening nr 1
Bollklubben Derby ifrån Linköping, Östergötland, Sverige har en anrik historia som absolut är värd att bevara. Utan att tveka en sekund påstår undertecknad att Derby är Linköpings kändaste, mest meriterade och finaste bollförening. Det är exakt vad jag tänker bevisa - och gör också - med följande text.
Del 1 = 1912-46
Spanska Sjukan, Titanic och BK Derby
"Att humöret steg i takt med otaliga besök på toaletterna var inget jag kopplade ihop som liten pöjk".
Som ni kan se på vårt stilfulla klubbmärke bildades BK Derby den 15:e april 1912. Vi var en av två mycket stora historiska händelser det dygnet. Tyvärr var den andra inte lika trevlig som bildandet av vår klubb. Titanic sjönk nämligen...
Vår grundare hette Knut Stenkvist. Han försörjde sig genom att knega i en cykelaffär och var - ända från tidig ålder - rejält fotbollsbiten som så många andra killar i hans bekantskapskrets. Knut föreslog för polarna Erik ”Sotarn” Pettersson (sedermera ordförande), Thor ”Tossa” Zakrisson (sedermera center) och Helmer Ling (sedermera kassör) att dom borde bilda en egen klubb. Det fanns ett par ganska hyfsade klubbar i stan (IK Forward och Linköpings AIK) men att de alla skulle ta plats i någon av de föreningarna - och dessutom få lira ihop - var inte så sannolikt. Dessutom kändes det som om dessa föreningar var lite ”för fina” för Knutte och hans själsfränder.
Kompisgänget var rörande överens, men vad skulle klubben heta? Då killarna hängde mycket i butiken där Knut jobbade (även Tossa arbetade där) började de kolla runt vad cyklarna hette. Där fanns namn som ”Rambler” och ”Fram”.
Nja, att kalla sig för ”kringströvande vandrare” kändes inget vidare tyckte grabbarna. Och "Fram" lät lite larvigt och förde inte direkt tankarna till en idrottsklubb (det tyckte man tydligen inte i Landskrona 22 år senare då ändå ett BK Fram bildades).
Linköpings bidrag till trampvärlden var en tingest som hette ”Vega”. Utmärkt, tyckte de flesta av killarna och av lokalpatriotiska skäl skulle klubben givetvis heta så!?
Men diskussionen blev långvarig. Några tyckte att detta namn var alldeles för flickaktigt och man var rädda för att få gliringar från motståndarna (Vega betyder fertil och var även ett vanligt flicknamn).
När en ny velociped med namnet ”Derby” anlände till butiken slog dom till. ”Derby ska vi heta”, deklarerade Kurt.
Märket av plåt skruvades bort och fästes på en tröja. Nu gällde det bara att försöka få in 10 Derbymärken till. Det lyckades så småningom och klubben var ett faktum.
Den äldsta bilden på BK Derby är ifrån 1913. Killen som är "civil" längst ut till vänster kallades "Jonta-Pelle". Sedan följer Artur Franzen, Tor Zakrisson, Emil Skald, Allan Sandell, Erik Pettersson, Knut Stenkvist, Gunnar Skald, Helmer Ling, Harry Berentz, Martin Nystrand och Georg Dahlqvist
Nej, författaren av dessa rader är inte över 100 år gammal så jag minns inget om ovanstående. Jag har haft god hjälp från äldre Derbyiter med minnet i behåll men framförallt ligger våra två jubileumsböcker till grund för kommande text.
Den första - 50 år med BK Derby - är skriven av fanatiska Derby-anhängarna Rune Arvidsson och Stig Nilsson.
Den andra - 75 år med BK Derby - gjordes utav en av våra största supportrar genom tiderna; Tage Nilson.
Och dessa böcker hade aldrig kunnat göras utan hjälp av bröderna Martin och Elias Nilson som sparat massor med material om Derby. T.ex. har de fört resultatliggare sedan 1920. ”Krölle” och ”Snickarn” Nilson var två eldsjälar som gjorde massor för klubben. Inte bara på fotbollsplan.
Jag har även använt mig av tidningsartiklar, matchprogram, ”Årets fotboll” (Strömbergs) och naturligtvis mina egna stora kunskaper om föreningen. Jag kan i alla fall stoltsera med att jag sett vårt grönsvarta gäng sedan tidigt 1960-tal.
Bröderna Nilson avbildade några år efter karriären men fortfarande viktiga kuggar för föreningen
Derby - som är så starkt förknippat med grönt - lirade faktiskt i gula tröjor i begynnelsen. Grabbarna fick själva välja byxor. Men det var under en kort period. Laget skulle hädanefter uppträda i gröna eller grönsvartrandiga tröjor och vita byxor.
1961 började man med svarta byxor till de randiga tröjorna. Något man använder än idag. Men klubben skulle under de första 40-50 åren kallas ”grönt” i folkmun.
Smeknamnet Rävarna fick man också tidigt. Det hördes nog första gången i samband med ”Derbykvarten” som ni kan läsa om nedan. Grönt, Rävarna eller Grönsvart är utan konkurrens det mest populära fotbollslaget i Linköping. Åtminstone fram till 1990-talet.
Mina allra första minnen från Derbys fotbollsmatcher är doften av liniment som spreds över hela Folkungavallen med omnejd när det vankades hemmamatch. Lukten påminde en liten grabb om Jenka. Det där blåa tuggummit som man ibland fick avnjuta på lördagar. Och kanske andra dagar också när man tiggt till sig en slant hemma.
Dessutom kommer jag mycket väl ihåg att far - som var Derbyentusiast - påstod att det alltid började regna när vi skulle lira. (Häpnadsväckande nog står i en av jubileumsböckerna att ”… det var typiskt Derby-väder, regn och hal plan”)
Att farsgubben (vila i frid) och dom Derbyiter vi träffade på Vallen nästan uteslutande var glada och skrattade mycket finns i minnet också. Det faktum att humöret steg i takt med otaliga besök på toaletterna var inget jag kopplade ihop som liten pöjk. Det ska sägas att det inte var ALLA matcher, ibland åkte vi nämligen bil.
Nog hände det att dessa gubbar tände på alla cylindrar när domaren eller någon annan var för oduglig och när sällsynta baklängesmål trillade in. Men stämningen var ofta fin och vredesutbrott sällsynta. En av de få icke rumsrena ramsorna farsan ibland efter några pilsner återgav löd:
“Heja Taborsberg, k***n är rund”.
Klubben som vägrar att dö
"Vid säsongstarten fanns bara sju gubbar kvar men dessa vände krisen...".
Vår förste eldsjäl Knut Stenqvist och hans polare bildade alltså vår stolta förening den 15:e april 1912. Inte bara samma dag som Titanic sjönk utan samma år som August Strindberg blev jordgubbe (efter att i åratal retat upp folk med sina ”rasistiska” och ”kvinnofientliga” åsikter) och som Stockholm arrangerade Olympiska Spel (till skillnad mot OS nuförtiden drog vår trupp in hela 64 medaljer till Sverige).
BK Derbys första fem år är lite dunkla då alla handlingar om föreningen försvann med vår hjälte Knut när han drabbades av spanska sjukan. Idag hade man nog inte ens behövt lämna in av denna sjukdom men 1918 betydde det tack och godnatt för miljoner människor världen över.
1913 var året Socialstyrelsen började sin verksamhet och Gideon Sundbäck fick patent på blixtlåset.
Och vi vet att detta är året då BK Derbys första officiella match spelades. Vi åkte till Åtvidaberg och mötte deras Idrottsförening. Socknapöjkera tänkte att B-laget skulle räcka för att spöa uppstickarna från storstan. Det gjorde det inte. Derby vann med 7-4.
Hur våra grabbar tog sig dit vet jag inte, men när laget för första gången skulle spela utanför stadsgränsen (i Malfors) så cyklade dom. Och alla hade inte egen cykel så det satt två man på varje tvåhjuling till Ljungsbro (som hålan heter idag).
Detta berättar en av Derbys största - i alla bemärkelser - genom tiderna; Gösta Djerf.
1914 fängslas svenske fackföreningsaktivisten, diktaren och sångaren Joe Hill i Salt Lake City för rånmord (han var troligtvis oskyldig). Skotten i Sarajevo faller och Österrike förklarar Serbien krig, Tyskland förklarar Ryssland krig, Storbritannien förklarar Tyskland krig, Tyskland förklarar Frankrike krig och Japan förklarar Tyskland krig.
BK Derbys A-lag såg ut så här: David Nilsson, Knut Stenkvist, Thor Zakrisson, Pontus Samuelsson, Arthur Franzén, Martin Nystrand, Arvid Pettersson, Einar Blom, ”Sotarn” Pettersson, Gunnar Skald och ”Mille” Vesterholm-Skald.
En del problem brottades klubben med i början. All utrustning och resekostnader stod spelarna för själva. Knut och grabbarna var envisa och via basarer fick föreningen in en del stålar. Ett annat bekymmer var att man inte alltid var välkomna till (Gamla) Idrottsplatsen och man fick därför besvärligt med att arrangera hemmamatcher. Vid några få tillfällen lånade vi faktiskt t.o.m. LAIK’s hemmaplan. Derby togs inte riktigt på allvar.
Träningarna klarades oftast av vid ett område som kallades Kattbrunn (vid Vasavägen) eller på Gottfridsbergskolans gård. Just Gottfridsberg var förresten ett starkt Derbynäste. Från dåvarande skolan vid Västra Vägen, hela Hunnebergsgatan fram till Borggården var Derbys ”revir”.
Stiligt poserande killar. Bilden är ifrån 1914 och vår stiftare Knut Stenkvist står andre man från vänster längst bak
1915 publicerar Albert Einstein sin relativitetsteori och Derby deltar för första gången i Östergötlands Distriktsmästerskap. Vi fick stryk av Linköpings AIK (som kunde titulera sig bäst i Linköping).
Vi vet även att BK Derby lirade om den Krusebjörnska pokalen i Tranås och slutade tvåa.
1916 tar Sverige sin första seger över Danmark i fotboll och Svenska Flaggans Dag firas för första gången.
Och alla Derbyiter firar lite extra. Klubben blir nämligen invald i Riksidrottsförbundet. De gröna bejakades inträde även fast ÖSTERGÖTLANDS Idrottsförbund sagt NEJ! I avslaget kunde man läsa att “Derby är inte starkt och livskraftigt nog”.
Undertecknads kommentar till detta inkompetenta yttrande är inte tryckbart. Snacka om avsaknad av fingertoppskänsla.
Eller var det så enkelt att ÖIF’s styrelse just då bestod av idel LAIK-supportrar och Forward dito? De två klubbar som vid denna tidpunkt var Linköpings mest ledande klubbar? Kände de månne pressen från ett lag som utmanade om “bäst i stan” på allvar?
Hursomhelst, RF var klarsyntare och släppte in Derby ändå. Ett tack så här 100 år senare är på sin plats. So here we go: Tack RF.
Tyvärr fick denna strid konsekvenser och laget värvades sönder av några klubbar (mestadels av Forward) som utnyttjade turbulensen. Vid säsongstarten fanns bara sju gubbar kvar men dessa vände krisen och till hösten fanns femtiofyra boys som bildade fyra lag.
Vi kunde alltså gått under redan efter fyra år. Men gamla styrelsemedlemmar har berättat om en “Derby-energi” och en envishet utan like. Och den lever faktiskt fortfarande kvar, ända in på 2000-talet.
Detta var den första krisen i BK Derbys händelserika historia. Det skulle komma fler och ännu allvarligare incidenter.
1917 beslagtar svenska staten all säd, bröd och mjöl för att ransonera. Karl XII’s grav öppnas och barnamörderskan Hilda Nilsson döms till döden.
Noterbart i vår historia är att vi hade en årsomsättning på 575 spänn och att spelarna som Forward värvade kom tillbaka.
Hur var det med ÖIF‘s kritik om “livskraftighet” och så vidare? Behöver jag ens nämna att LAIK och Forward är insomnade för länge sedan, medan Derby (snart 100 år) lirar vidare?
Bästa fotbollen på 10 år
”Derby kan redan ståta med epitetet “bäst i stan”.
1918 avslutas första världskriget efter att ca. 9 miljoner fått sätta livet till och spanska sjukan skördar ca. 25 miljoner dödsfall däribland alltså vår grundare Knut Stenkvist.
I Derby spelade Knuts grabbar för första gången i Östgötaserien. Efter några smärtsamma förluster mot Mjölbybönderna (bl.a. 0-9 mot MAI) besegrades Linköpingskonkurrenten IK Forward med 3-1 medan drabbningen mot Linköpings AIK slutade 3-4. I Östgöta Correspondenten beskrevs den sistnämnda matchen som en av de bästa någonsin i stan.
Ännu ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland och GAIS vinner SM-guldet i fotboll. Nu pratar vi år 1919.
Dessutom lyckades man (amerikanska flottan) med att genomföra den första flygningen över Atlanten och Derby lyckades skicka hem IK Sleipner till Norrköping utan en fullpoängare i bagaget. Det hade ingen i Linköping mäktat med på tre år. 3-3 slutade det och formen bestod.
I Skeninge-pokalen avfärdades motståndarna på löpande band. Nu var våra killar så pass starka att lokalkonkurrenterna Forward och LAIK fick notera förluster på 0-4 respektive 2-5. Och svåra Mjölby AI betvingades med hela 7-3.
1919 är även tidpunkten då Nya Idrottsplatsen stod färdig. Den byggdes alldeles bredvid Gamla Idrottsplatsen (parkeringsplatsen vid Tinnis) och är Linköpings största och mest kända idrottsanläggning. Namnet Folkungavallen spikades inte förrän 1927. Och B- samt C-plan (grus) anlades 1933.
Derby fick med hela fem spelare i truppen till invigningsmatchen som spelades mellan ett stadslag från Linköping och ett dito från Jönköping. Det ska nämnas att vår ”Tossa” Zakrisson gjorde matchens enda mål. ”Tossa” som för övrigt enligt de flesta på den tiden var den bästa centern Linköpingsfotbollen haft.
Folkungavallen från entrén på St. Larsgatan. Snart är denna klassiska arena ett minne blott...
Den 1:e april 1920 lämnar Adolf Hitler sin militärtjänst för att ägna sig åt politiken på heltid. Motboken införs och Derbys första gäster från huvudstaden kommer på besök. Laget kallas Stockholms Bollklubb men Linköpings Bollklubb Derby är starkare och vinner med 4-3.
I pressen efteråt hävdas att “bättre fotboll har inte stan haft på 10 år”.
Tack för det, LAIK och Forward är passerade efter bara 8 års existens och Derby kan redan ståta med epitetet “bäst i stan”.
Värt att nämna från detta år är också att Derby gav sig ut på sin längsta resa ditintills (till Jönköping, stryk med 3-4 mot JIS) och att Åtvid besegrades med hela 8-0.
1921 liras den första ishockeymatchen i Sverige, simmaren Arne Borg sätter det första av sina 32 världsrekord och dödsstraffet avskaffas.
Derby lirar sig fram till sin första DM-final men där blir det stryk med 1-2 mot Sleipner från Norrköping.
Grabbarna når också ända fram till finalen i Skeninge-pokalen men där blir det spö med 0-2 mot Motala AIF (som skulle bli en av våra riktiga antanogister framöver).
Vi spelar även vår första internationella match. B 93 från Köpenhamn gästar Linköping och vinner med 4-2.
En kommentar från läktaren löd:
- Hur bra ska inte de andra lagen vara om det här var deras 93:e?
Laget som mötte danskarna såg ut så här: Elgstrand - Johansson, Nystrand, Skald, Öhlin, Djerf, D. Nilson, M. Nilson, Zakrisson, Engström, Lindberg.
1922 förbjuder Stockholms polis dans på kaféer och restauranger om de inte har särskilt tillstånd. Riksdagen inför bilskatt och det första Vasaloppet går av stapeln (segertid 7.32.49).
Även detta år får BK Derby celebert besök. IFK Göteborgskamraterna gästar Linköping för första gången. Och de var i fin form. De blåvita gav de grönsvarta en fotbollslektion. 0-12 i arslet. Hua!
BK Derby mötte även en annan klassisk klubb - Örebro SK - och vi inkasserade ännu en förlust. Dock en inte lika förnedrande. 2-4 blev det.
Säsongen avslutades med en riktig höjdare mot IFK Norrköping. Vi fick visserligen stryk med 2-3 men alla Derbyiter gladdes åt ”den bästa matchen för året”. Derby var inte långt efter grannstan.
Och liten tröst är att Rävarna kammar hem Östgötaserien och laget går från klarhet till klarhet.
BK Derby hade på bara 10 år gått från färsking till att tillhöra länets två-tre bästa lag.
Det bästa? IFK Norrköping? Glöm det, IK Sleipner var laget att räkna med i grannstan.
Japan, Krölle, Snickarn och Lill-Tjyck
”Denna framgångsrika säsong spelade Derby 28 matcher och förlorade endast en”.
År 1923 strejkar över 20 000 arbetare i Sverige och dagen innan Göteborgs 300-års firande utbryter slagsmål och skottlossning mellan strejkbrytare och strejkande byggnadsarbetare. Vulkanen Etna på Sicilien får ett utbrott som gör cirka 60 000 invånare hemlösa och Sovjetunionen byter flagga till varianten med hammare och skära.
Året är också värt att nämna för fyra Derbysegrar som ger eko än idag (nåja).
Först ut var Reymersholm som hade ett storlag men blev rejält överkörda av vårt gröna gäng. 3-1 blev det sedan Sven Pettersson gjort hat trick.
I seriespelet slog vi svåra Motala AIF med 3-1 och envisa Mjölby AI med 5-0.
Och starka Örebro SK besegrades nu med 3-1.
Vilken marsch och utveckling av Derby!
Derby och Linköpings AIK var nu heta rivaler och framförallt bandymatcherna utvecklades till rena klubbkrigen (he he). Grönsvarta Derby hade snabbt blivit tagna till sitt hjärta av de ”vanliga knegarna” i Linköping medan LAIK representerade de lite mer ”välbärgade”. Man ska veta att LAIK var ett nationellt storlag i bandyn. De hade en storhetstid under 20-talet där man bl.a. nådde tre semifinaler om SM-guldet.
Dessa rivaler möttes också i en tävling om K.E. Holmgrens vandringspris. Holmgren var en grosshandlare som flyttat till Stockholm och skänkt ett ståtligt pris för klubbarna att slåss om. Fotboll och stafettlöpning samt bandy och skridskostafett stod på programmet. Första fotbollsmatchen vanns av våra killar med hela 6-1 men stafetten förlorades. Året efter vann man fotbollen med 4-0 och stafetten med en hel halv minut. Segerpilsnern lär ha smakat riktigt gott.
Tror att denna turnering avslutades 1928 när Derby vinner bandyn med 4-2 och skridskostafetten ställs in till publikens stora besvikelse.
Den 2:a april 1924 sprängs kassaskåpet på poststationen i Arvidsjaur och 26 000 kronor försvinner. I Hammarbykanalen påträffas liket av en ung kvinna i en sopsäck. Carl Milles vinner första pris i en tävling om förslag till Folkungabrunn i Linköping och den första allsvenskan i fotboll startar.
För Derbys del tar vi revansch mot Sleipner när vi vinner med 1-0 i Distriktsfinalen. För helvete boys, vi är redan bäst i Östergötland! Endast 12 år efter födseln!
Redan i semin visade vi hela slätten var den bästa fotbollen spelades. Där skojade vi med MAIF. Hela 7-1 blev det.
Derby tog även hem Skeninge-pokalen för första gången.
Motalastatyetten prenumererade vi redan på. Den bärgades även 1924 efter segrar mot Mjölby med 3-0 och Motala med samma resultat.
Vi hade grabbar som “Japan”, “Krölle”, “Snickar’n” och “Lill-Tjyck”. Den sistnämndes brorsa “Stor-Tjyck” gjorde målet i DM-finalen. Vilka grabbar! Vart har alla sköna smeknamn tagit vägen?
Denna framgångsrika säsong spelade Derby 28 matcher och förlorade endast EN! Förlusten kom mot Halmstads BK.
Två grabbar som hittade nätet med besked under säsongen var Isidor Hansson och Martin ”Krölle” Nilson. 19 respektive 16 baljor från dessa gentlemän.
Till er skeptiker som fortfarande tror att tugget om att ”vi är bäst i Östergötland” är något överdrivet vill jag bara berätta att Derby även slog IFK Norrköping med 4-0 detta sköna år. Sådärja… slutdiskuterat.
En lång resa och ett oroligt fruntimmer knäckte Derby
"Han lät alla andra spelare stå och vänta innan avspark medan han sprang ärevarv".
1925 avslår tack och lov den svenska riksdagen en motion om rusdrycksförbud. Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress med över 40 000 medlemmar och löparen ”Sten-Pelle” Pettersson får bragdmedaljen som delas ut för första gången.
Detta är året då den offside-regel som fortfarande gäller infördes. Det är också året som BK Derby når ända till SM-final!
Derby är 13 år efter bildandet fortfarande enligt en del i maktposition inget att räkna med. Klubben får inte ens en plats i en nationell serie. Det hjälper inte att det välrenommerade Idrottsbladet ett flertal gånger påpekar Derbys styrka. Föreningen har även ett stort stöd från landets övriga klubbar, tränare, journalister och åskådare. BK Derby hade - med facit i hand - faktiskt ett av Sveriges 20 bästa lag vilket också snart skulle visa sig.
Det var beslutat att kampen om SM-guldet 1925 skulle avgöras med cupspel. Alltså en torsk, and you‘re out. Detta utlöste en hel del protester och det gick så långt att de allsvenska lagen uteblev helt. Detta bäddade för vår bollklubb.
Via segrar över Jönköpings IS (2-1), Karlstads BK (4-0) och Uddevalla (3-0) var laget rättvist i final mot Brynäs. Denna var planerad att spelas i kungliga huvudstaden men de styrande visar återigen sina fula trynen och flyttar matchen till Gävle. Jo man tackar, det verkar rättvist!?
Detta skulle såklart tyvärr visa sig bli ödesdigert för Derby.
Vi hade t.ex. bröderna Gösta och Göte Djerf arbetandes i Trelleborg vid tillfället. Det blev en låååång och besvärlig resa för dessa viktiga kuggar.
Vi saknade också backen Martin Nystrand som var i sitt livs form. Samma dag var nämligen Martins bröllop sedan länge planerat att gå av stapeln. Och för att ännu en gång understryka att kärringar inte borde ha något med fotboll att göra kan vi konstatera att blivande fru Nystrand prompt sa NEJ till flygresan klubben försökte ordna åt Martin.
Skulle undertecknad få välja mellan ett SM-guld med BK Derby eller att gifta sig, ja då blir det guldet 100 gånger av 100.
Men till fru Nystrands försvar ska sägas att flygplan knappt var uppfunna på 20-talet och lär ha sett annorlunda ut mot idag.
Matchen slutar 4-2 till Brynäs efter att våra baljor gjorts av “Krölle” och “Lill-Tjyck”. Lagen fick applåder av den gästriska publiken för en fin första halvlek. Det stod 1-1 i halvtid och 2-2 en bit in på andra halvan men sedan tog orken slut för våra hjältar.
Killarna har efteråt rapporterat att den riktiga glöden aldrig infann sig och att laget nog var tagna av den långa resan. Derby fick mycket beröm efter matchen för ett renhårigt och sympatiskt spel. Som kontrast till BIF’s vänsterinner Hedström som var en riktig diva. Han lät alla andra spelare stå och vänta innan avspark medan han sprang ärevarv!
Sedan var han oduglig enligt besökare på plats.
En SM-final mellan Derby och Brynäs lär man väl aldrig få uppleva igen. Gävlelaget är alldeles för dåligt nuförtiden...
En upplaga från året som gav SM-silver. St fr v; Sven Pettersson, Artur Engström, Nils Samuelsson, Martin Nilson, Gunnar Svensson, Allan Engström, Gösta Djerf, Isidor Hansson. På knä ser vi fr v; Erik Johansson, Sten Elgstrand, Martin Nystrand. En kille som saknas på bilden men spelade mycket var Göte Djerf.
Inte bara spelet om SM-titeln gick som på räls. Motalastatyetten erövrades för alltid, Skeninge-pokalen vanns för andra året i följd och DM sopades återigen hem efter att Derby slagit IFK Snokköping i semi med 1-0 och Motala AIF med samma siffror i finalen.
Målskytt i sista matchen; Göte Djerf.
26 matcher spelades. 20 vunna, 2 oavgjorda och 4 förluster. ”Krölle” hängde hela 23 baljor under säsongen.
Någonting som bara måste nämnas är Idrottsbladets rader om BK Derby efter SM-finalen:
”Att Derbys publiksiffror växer förstår vi. Den som sett Derby spela och inte vill se dom igen, ja, den förstår och uppskattar inte fotboll.”
Även avslaget från Svenska Fotbollsförbundet gällande Rävarnas ansökan om att få lira i Mellansvenska serien togs upp i Idrottsbladet:
”Något skäl till avslaget har inte SFF angivit. Att BK Derby är kvalificerat framgår tydligt av lagets matchlista. En finalist i SM som icke är med i någon nationell serie. Det måste vara rekord!”
Öka takten sista kvarten
"Man ska veta att Derby lirade mot åtta Stockholmslag och lyckades slå allihop".
1926 blir boxaren Harry Persson inofficiell europamästare i tungvikt efter att ha knockat engelsmannen Phil Scott, Sverige är drabbat av en värmebölja med den högsta temperaturen i Europa och den automatiska telefonsvararen uppfinns i Karlstad.
Efter Derbys problem med att ens få en plats i en nationell serie kunde man nu glädjas åt att bli placerade i Östsvenskan. Denna serie var kvalificerande till Allsvenskan. Man kan nog fastslå att Derby blivit orättvist behandlade tidigare, för när klubben väl fick chansen slutade man på en andraplats.
Man ska då veta att Derby lirade mot ÅTTA Stockholmslag och lyckades slå allihop! Och nu pratar vi inte bara om vissna förortsgäng utan om Djurgården och Hammarby som exempel.
Premiären ägde rum söndagen 1/8 hemma i Linköping då vi slog IFK Stockholm med 4-2. Söndagen därpå sprang grabbarna ut på - för den tiden - Sveriges förnämsta idrottsplats Stockholms Stadion för en hård kamp mot Hammarby IF. Många var överraskade (dock inte östgötarna) när Derby visade sig klart vassare och sprang hem med 4-2 och två poäng till Linköping.
Vidare spöade vi Linnéa 3-0 och 2-0, Sundbyberg 4-1, Maríeberg 4-2 och 2-0, Stockholms BK 5-3, Reymersholm 2-1 och Bajen även i returen med 3-2.
Och mötena med Djurgårdens IF slutade 1-0 och 0-1. Vi vann hemma.
Inför drabbningen mot Bajen stod det förresten i huvudstanspressen att Stockholmslagen fått en äkta strykpojke. Aj aj och oj oj. Det var minsann lyckad tändvätska för våra killar som ju alltså spöade Söderkisarna med 4-2. Och plötsligt var det andra bullar i pressen. Nämligen idel rosor till Lkpg’s-gänget. Vad är nytt när det gäller svängdörrar i dagstidningar? Någon?
1926 är också året som begreppet “Derbykvarten” föds. Grabbarna sparade ofta lite energi och jävlaranamma tills det var en kvart kvar. Då ökade man takten, öste på framåt och överraskade motståndarna så pass ofta att det blev ett kännetecken.
Några rader från Östgöta Correspondenten om hemmamötet mot Bajen 26-10-18:
”… ställningen var 2-2 och Hammarby hade offensiven. Då kom Derbys rätta humör fram. Med verklig ambition samlade kapten Djerf sina pojkar till ett avgörande och med tillsättande av hela sin välkända energi lyckades det populära laget bärga båda poängen. En mera bejublad seger har väl aldrig skådats i Linköping.”
Nä, det var säkert bejublat och hats off för Bajen som nog var roligare att slå (och spela emot) än typ Skärblacka. Och snacka om att jag gillar rapportörens rader om ”välkända energi” och ”populära laget”. Det är Derby i ett nötskal för mig. Och har varit i 100 år…
Jag kan avslöja att vid en hemmamatch på 2000-talet vrålade en av våra pådrivande killar:
- KOM IGEN NU GUBBAR… NU KÖR VI… DERBYKVART FÖR FAN!!.
Detta gläder en gammal Derbyit djupt ner i den gröna själen. Det visar på kunskap och en nedärvd stolthet att få bära vår vackra grönsvartrandiga tröja.
1927 är bl.a. ihågkommet för att den första serietillverkade Volvon rullade ut från fabrik och att Europas starkaste radiosändare togs i drift i Motala.
Det är också första gången Derby reste söderut för några träningsfajter. Vi spöade Halmstads BK med 2-1. Och Halmia IS som nog var starkare än HBK vid denna tidpunkt (som IFK Norrköping kontra Sleipner) fick nöja sig med 2-2 mot ett förbannat spelsuget Derby.
Seriespelet rullade på mer än bra. Det enda laget vi inte kunde placera oss ovanför var Djurgårdens IF som bara tappade 2 poäng under hela året. Jo, så klart det var vi som fuckade upp deras förlustkolumn via den där 1-0 segern hemma. Kolla bara:
1: Djurgården 18 17 0 1 60-9 34
2: Derby 18 12 1 5 41-24 25
Sedan blev vi återigen bäst i Östergötland efter 4-1 i DM-finalen mot (ett förvisso reservbetonat) Sleipner.
I en vänskapare tryckte vi även in 4-1 mot det svenskamerikanska laget New York Vikings med legendariske Herbert ”Murren” Karlsson i spetsen.
1928 blir Per Albin Hansson partiordförande i sossarna och lanserar begreppet ”folkhemmet”. Penicillinet upptäcks och Derby behövde ”bara” placera sig sämst fyra för att kvalificera sig för nya division II. Till slut behövde vi ”bara” besegra Linnéa för att flyttas upp från Östsvenska serien men då slår grabbarna till och gör sin sämsta match för säsongen. Stryk med ”bara” 1-4.
Så laget placerades i Södra mellansvenska serien vilken grabbarna sedan vann ganska enkelt.
Detta år såg även tusentals åskådare Derby för andra gången slå Hammarby IF i huvudstan på Stadion. 2-1 till Rävarna.
Tröst för missen av nya division II var ytterligare en vinst i DM. Finalen slutade 5-2 mot Sleipner (förstås).
Skalds Gardiner och kvalspel
”BK Derby har ALDRIG misslyckats i ett fotbollskval.”
Under 1929 härjar flera våldsamma stormar i Sverige och den första svenska ljudfilmen har premiär.
Och Derby vinner alltså Södra mellansvenskan igen efter bl.a. förkrossande 8-1 mot lokalkonkurrenten LAIK.
Seriesegrarna var E. Fransson - E. Johansson, E. Kindell, Bröderna Djerf, Bröderna Engström, ”Lulle” Svensson, ”Japan” Samuelsson, ”Krölle” Nilson, E. Westerholm.
Serieseger till trots så var man tvungen att kvala för att ta sig upp till tvåan (snäppet under högsta). Och det klarade klubben galant. 4-1 hemma mot Kalmar AIK följdes upp av en 3-2 vinst borta och saken var klar.
Det här med kvalspel är för övrigt väldigt intressant. BK Derby har ALDRIG misslyckats i ett fotbollskval! Det är en aning fascinerande när man tänker på att sammanslagningen Derby/Saab (senare Linköpings Förenade Fotboll och Linköpings Fotbolls Förening) ALLTID misslyckades.
I DM kom allsvenska Sleipner med absolut starkaste lag och slog ut oss med 5-3 i semifinalen. Men det krävdes förlängning.
Austria Wien var även på besök och 2200 pers såg Derby få stryk med 0-4.
1929 är också ihågkommet för fina skalper på Malmö FF och Kalmar FF. MFF lades på rygg via 2-1 (Krölle o Göte), KFF betvingades med stabila 3-1.
Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige 1930, bankrånaren John Dillinger rymmer från ett amerikanskt fängelse med hjälp av en pistol av trä och det första världsmästerskapet i fotboll arrangeras i Uruguay med värdlandet som slutsegrare. Endast fyra europeiska lag gjorde resan över Atlanten. Sverige var inte en av dom.
I Derby lämnades ordförandeklubban inför säsongen över från Oskar Fredrik Skald till Paul Lundin. Den förre beslutade att man skulle sätta upp stora skynken utanför Folkungavallen på ena långsidan för att förhindra insyn från gratisfluktarna från en bergsknalle som låg utanför.
Det såg alldeles förjävligt ut tyckte många Linköpingsbor. Detta renderande såklart i en hel del tjafs. För på ”berget” bland buskar och träd stod fattiglappar, snåljåpar, ett annat sorts a-lag och smygderbyiter för att få en glimt av lite riktig fotboll.
Draperierna var verkligen ingen skönhetsupplevelse men när man tänker på vad som klassas som konstverk idag, är det märkligt att detta skulle ha varit värre än något annat. Tyget döptes i folkmun till “Skalds Gardiner” och ersattes t.o.m. ett tag av polisiär vakt.
Ett foto på "Skalds gardiner" som spelarna fick hjälpa till med att sätta upp. På den infällda bilden st fr v; Erik Johansson, Gösta Djerf, Georg Gehrke, O.F. Skald och Martin Nilson
Derby slutade femma i division II som Redbergslid tog hem. Andra lag i serien var bl.a. Malmö FF, Halmstads BK, Halmia och Kalmar FF. 4-1 segern över KFF tillhörde en av årets finaste.
De gröna var också återigen med ända fram till DM-finalen och ännu en gång stod Sleipner för motståndet. Nu vann Norrköpingslaget med 5-3 och dom kunde kalla sig bäst i Östergötland ett år framöver.
Martin ”Krölle” Nilson gör förresten sin 500:e match för Derby mot Kristianstad på Folkungavallen den 12/10. Han står för två underbara mål men grönt torskar med 2-3.
Vi hade även internationellt besök på Vallen igen. Österrikiska laget Nicholson stod för motståndet.
Sleipner lockade över Nils ”Japan” Samuelsson till Peking men nya killar fyllde på.
”Japan” fick förresten hela 50 kr om dagen av IK Sleipner i dagtraktamente. I Derby hade han fått 4. Men han skulle ändå snart vända tillbaka till Linköping och grönsvart.
Han fick faktiskt sitt smeknamn under den korta tiden i Sleipner. Det var riksbekante tecknaren ”Rit-Ola” på Dagens Nyheter som ”döpte” honom efter att ha sett Samuelsson spela i en svensk kombination mot Arsenal. Nils hade ett något exotiskt utseende och tidigare blivit kallad för t.ex. ”Negern”, ”Uruguay” och ”Neger-Samuelsson”.
Observera att det inte på något sätt var ofint att kalla någon neger på den tiden.
Hörnmål, ökande publiksiffror och poliseskort
”Vår bollklubb avslutade 20-talet på ett strålande sätt och var nu placerade i division II där man bl.a. återigen besegrar mäktiga Malmö FF med 2-1.”
I Ådalen den 14:e maj 1931 mördar svensk militär fem arbetare och skadar minst lika många.
BK Derbys förberedelser hade varit halvtaskiga efter en hård och sen vinter. I Skåne hade våren kommit tidigare och seriefavoriterna välkomnade segervisst östgötarna till Malmö Idrottsplats. Malmö FF var skickliga, tuffa, målglada och drog rejält med folk. Men oj vad de föll tungt den eftermiddagen. För att citera en av våra jubileumsböcker; ”en smärre bomb kreverade”. Rävarna vann med 2-1 efter att Sven Dahlström levererat en riktig långrökare. Gösta Djerf hängde den andra baljan.
Derby spelar också förbannat övertygande i DM. Grabbarna slår Sleipner i kvarten med 2-1, Mjölby AI i semin med 3-1 och Åtvidabergs IF i finalen med 2-0. Östgötamästare återigen således.
Uråtvidabergaren, ÅFF'aren och Östgötaprofilen Inge L. Franzén i Derbyutstyrsel efter att ha slagit vad om vilka som var bäst i länet. Detta sved nog ganska bra att gå runt i. Året efter lovade han att åka Vasaloppet om ÅFF förlorade mot Derby. Hmm, man borde väl lära sig av misstagen...
I serien går det sämre på slutet men kontrakt klaras. MFF blir förresten till slut seriesegrare och allsvenskar.
Sommaren bjöd på österrikiskt gästspel via Wacker som för första gången besökte Linköping. Och Nicholson var åter på Vallen för att vinna över en Derby/Motala kombination. 1-7 respektive 0-5 blev siffrorna.
1932 blir flygaren, uppfinnaren och äventyraren Charles Lindberghs son kidnappad och mördad, industrimagnaten Ivar Kreuger begår självmord eller mördas, Röda Korset startar insamlingar för alla nödlidande i Sverige och det är ytterst nära att Derby gör som Malmö FF.
Det blev en skön säsong där flera skalper togs och många rekord slogs.
I seriespelet besegrades bl.a. toppkonkurrenten Halmia med 2-0 på Folkungavallen inför nytt publikrekord. 2300 lyckliga åskådare bevittnade hur två listiga frisparkar överlistade Halmias målis Krusberg (som sedermera gjorde flera A-landskamper).
Vi spelade även 3-3 mot Halmstads BK och IFK Kristianstad skickade vi hem med 1-7 i bagaget.
I HBK-matchen gjorde förresten duktige vänsteryttern Allan ”Lill-Tjyck” Engström sina sista raider i grönt. Hubert Rosén från Tranås gjorde sina första.
Den sistnämnde upptäcktes förresten redan 1930 av några Derbysupportrar i en kompanimatch på I 4. Stan kryllade verkligen av Derbysympatisörer och Hubert blev en sevärd kugge i grönt under flera år.
Mot Kristianstad gjorde Alfons Printz hat trick.
Både Rosén och Printz skulle snart vara fruktade och sevärda lirare.
Mot Mjölby AI blev det nya publikrekord både hemma och borta. Det kom drygt 2500 pers till Folkungavallen och matchen slutade 2-2. Det resultatet var smickrande och en stor framgång för MAI så i returen dök hela 2000 förväntansfulla Mjölbybor (och ditresa Derbyfans) upp på deras lilla hemmaresidens; Vifolkavallen. Nästan dubbelt så mycket folk mot vad de haft tidigare.
Men de flesta fick vända hem besvikna. Rävarna visade sin list och vann med 3-2.
Derby ledde serien under uppehållet och en bit in i andra halvan men Halmia blev till slut för svåra och vann med tre poäng före våra hjältar. Därmed gick hallänningarna upp i allsvenskan.
Här är grabbarna som gick till vintervila som serieledare: Kleist - Hall - Artur Engström - Dahlström - Gösta Djerf - Helge Svensson - Sven Johansson - ”Krölle” - Göte Djerf - Rosén - Printz.
I Tyskland 1933 förbjuds samtliga partier med undantag av Nationalsocialistiska arbetarepartiet och Ivar Lo Johansson ger ut sin första roman ”Godnatt Jord”.
För Derbys del blev det ett tufft år mot svåra motståndare. I division II östra spelade IFK Norrköping, Hammarby, Djurgården, Åtvidaberg, Mjölby AI, Motala AIF, Reymersholm, Westermalm och City. Och i precis den ordning de står slutade serien. Stoppa bara in Derby mellan Reymersholm och Westermalm.
En av höjdpunkterna var segern över Bajen hemma på Vallen med 2-0. En skaplig revansch för debaclet på bortaplan som ändade 1-7.
Och fina 3-3 mot Åtvid borta samt - enligt samstämmiga rapporter - en sjujävla kämpainsats borta mot DIF gav 0-0 och det var ett resultat som bidrog till nytt kontrakt.
”Japan” Samuelsson var nu återbördad från Sleipner och Gustav Hall gick åt motsatt håll. Några nya killar var Kurt Lövgren, Birger Eriksson och en skönt publikfriande målis vid namn Gösta ”Geting” Lindhé. Hubert Rosén flyttade till Borås och började lira för Elfsborg.
En riktig talang debuterade också detta år; nämligen Erik ”Råtta” Johansson. En vänsterhalv som skolades om till center och blev pålitlig målskytt.
Några andra minnesvärda och sevärda seriematcher detta år är 2-2 drabbningen mot ÅFF (”Råtta” gjorde bägge), segern med 2-1 hemma över Norrköpingskamraterna (stryk 0-6 borta) och 3-2 mot Reymersholm på bortaplan där Alfons Printz lyckades med konststycket att skjuta en hörna direkt i mål.
Hemmamatchen mot Djurgår’n den 22:e okt blev förresten en omskriven historia. Alfons Printz sköt häpnadsväckande nog ännu en hörnspark direkt i mål men Stockholmarna lyckades ändå vinna med 3-1. Det var dock via ett ruffigt och orent spel vilket föranledde några i publiken att surna till. Så när DIF’s center ”Bällsta” Johansson skulle knalla av planen blev han knuffad av en uppretad östgötsk herre och överöst med en del smädelser. ”Bällsta” blev rejält skit i byx och begärde POLISESKORT ifrån Folkungavallen. Detta resulterade i en hel del rubriker i pressen. Stockholmstidningarna drog på ordentligt och rapporterade om ”publikupplopp”.
Ett lag från 1933 framför Vallens dåvarande huvudläktare. St.fr v; Gösta Djerf, N. Samuelsson, Göte Djerf, Allan Engström, Birger Eriksson, M. Nilson, Karl-Axel Karlsson, Evert Svensson och lagledaren Gunnar Svensson. På knä; Sven Dahlström, Gösta Lindhé och Artur Engström.
Publikintresset hade stadigt ökat genom åren och nu var man uppe i siffror över 3000. Tycker ni att det låter lite? Tja, Derby hade det NÄST BÄSTA publiksnittet i hela serien. Även fast Djurgården, Hammarby, IFK Norrköping och Åtvidaberg låg i samma serie.
Jo, folk har intresse och smak när det gäller fotboll i Linköping också. Eller åtminstone hade!?
Vi hade även några fina internationella besök på Folkungavallen igen. Wacker var återigen här och vann med 5-0. Schweiziska Servette gästade Linköping för första gången. I sistnämnda fajten debuterade Alfons brorsa; Astor Printz. Matchen var underhållande och slutade 3-2 till gästerna.
Astor var för övrigt en riktig jävel på skridskor också. Så pass bra att han blev landslagsman. Han gjorde hela 20 säsonger i Derbys bandylag och bedöms vara Linköpings bästa bandyspelare nånsin.
Detta år la Göte Djerf och ”Japan” definitivt skorna på hyllan. Och Sven Dahlström värvades av IFK Norrköping.
Derby avslutade säsongen med att bjuda in allsvenska Göteborgs Atlet & Idrottssällskap (alltså Götets egna BK Derby) till Folkungavallen. GAIS var ofina nog att krossa sina värdar med hela 11-0.
Ibland är det bättre att hålla käften
”Laget förlorar inte en enda match på Folkungavallen…”
1934 åker de svenska stortjuvarna Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson fast efter att ha gäckat polisen i två år och i VM i Italien slår Sverige ut Argentina men faller i kvarten mot Tyskland. Italien vinner över Tjeckoslovakien i finalen med 2-1 efter förlängning.
Denna säsong åkte Derby på några kännbara storförluster. Vi vill egentligen inte minnas men det bör erkännas att 1-5 mot Åtvid, 1-6 och 1-3 mot Sleipner, 1-4 och 0-5 mot Djurgården samt 1-5 mot IFK Norrköping bidrog till en blygsam sjunde placering i tabellen.
Men positiva och intressanta grejer händer givetvis även detta år för Linköpings stolthet.
Årets bästa match kom mot Hammarby IF som slogs tillbaka med 1-0. Målskytt ”Kacka” Karlsson som nätade direkt efter avspark.
Duktige Kurt Rosén (Huberts brorsa) debuterade i 2-0 segern mot Sundbyberg och Gösta Djerf - som egentligen lagt av - gjorde några bejublade comebacker. Bl.a. var han odiskutabelt bäst på plan i ovan nämnda Bajen-fajt.
Vi slog även östgötarivalen MAIF med 4-1 där ”Geting” var omutlig i buren och ”Råtta” bokfördes för tre baljor.
Värt att berätta om 1934 är också att bandylaget för första gången går upp i högsta serien. Många killar dubblerade ju på den tiden. Otänkbart idag på den nivån.
Så här i mitten av 30-talet sneglade många svenska lag mot fotbollens hemland England och hur spelet utvecklades där. Derby blev - som en hel del andra lag - inspirerade av att prova det s.k. ”engelska systemet”. Man drog helt enkelt tillbaka centerhalven och flyttade fram centern.
Det systemet provades en del gånger under 1934 och snart hade killarna fått ”häng på´t”.
1935 delas Åtvidabergs Idrottsförening upp och Åtvidabergs FF ser dagens ljus för första gången. Island blir första land att legalisera aborter och med ett uppriktigt sinne samt ett mustigt språk skapar ”statarsonen” och författaren Jan Fridegård rabalder med sitt mästerverk; ”Lars Hård”.
I Derby lägger “Krölle” Nilsson och Gösta Djerf - bägge kan sälla sig till våra legender - skorna på hyllan. ”Krölle” blir lagledare och Gösta blir (1936) ordförande. Två genuina och hårt arbetande Derbyiter. Det ni gjorde för klubben är oumbärligt. Tack för det.
Samma år beslutar sig styrelsen att för första gången avlöna en tränare. “Kuta” Lindberg från Peking fick det ärofyllda jobbet. ”Kuta” var en gammal Sleipner-stjärna och den första någonsin som anställdes UTAN att vara medlem i BK Derby.
På försäsongen spöar vi IFK Peking med 3-1. Centerdebutanten Manne Åberg gör två mål. Surbullarna tar dock revansch i DM-finalen med 4-3.
Från Åtvidaberg raljerades det förresten från ledning, supportrar och fans att Derby var för svaga och garanterat skulle åka ur serien med huvudet före.
Jo tack, ibland är det nog bättre att hålla käften, för ur åkte förstås ÅFF!
I serien slutar Derby på en duglig sjätteplacering efter några sköna vinster. Bl.a. 2-0 mot Bruket och en dubbel över Bajen (2-0 hemma och 1-0 borta). Vi tog även poäng av Djurgår’n via 1-1.
Och laget förlorade inte en enda match på Folkungavallen.
Derbys grabbar 1935. St fr v; Kurt Rosén, Alfons Printz, Manne Åberg, Gösta Djerf, Lasse Carlsson, "Jakob" Abrahamsson. Nederst fr v; S. Dahlström, Astor Printz, "Geting" Lindhé, Birger Eriksson, E. Johansson.
1936 grips tre medlemmar ur den så kallade Sala-ligan för bl.a. flera mord och OS i Berlin blir det första sportevenemanget som direktsänds i TV.
Derby värmer upp innan seriespelet genom att besegra allsvenska Sleipner med 3-2.
Seriematcherna rullade på med en riktigt bra vår. Derby fick bara stryk i en enda match (Skärblacka 0-5).
Hösten blev något tuffare men en mittenplacering klarar vi med mersmak. Några minnesvärda matcher är storsegern över Hammarby med 4-0 och premiären hemma mot IFK Västerås, 2-1.
Även vår största division II-seger dittills blev mycket sevärd. Den kom mot Husqvarna IF och killarna sköt hela 9 mål. Målskyttar var: ”Råtta” (3), Rosén (2), Alfons, ”Klicken”, K-A Karlsson och debuterande vänsterhalven ”Tidaholms”-Karlsson.
I de turneringar vi ställde upp i blev det storslam. Karlbergs-pokalen kunde bärgas liksom Skeninge-pokalen. Den bästa fotbollen spelades i storstan. Det visade grabbarna via 2-0 mot MAI och 3-1 mot MAIF.
Kommer ni förresten ihåg när GAIS’arna var nere och läxade upp oss 1933? När vi fick gå hem med hela 0-11 i arslet? Jag menar, kommer du ihåg att du läste det ovanför? Nå, GAIS var hitbjudna även efter säsongen 1936. Hur det gick? Jo, Derby VANN med 3-2. Snacka om att grabbarna kunde ta lärdom av sina förluster.
Två vinstmatcher mot två Svenska Mästare
”Nyblivna division III-laget spöade ett ordinarie allsvenskt mästargäng med 2-1.”
1937 hittas en väldig silverskatt i Gamla Stan i Stockholm och utomäktenskapligt sexuellt umgänge (hor) avkriminaliseras. Råsunda Fotbollstadion invigs den 17:e maj med en 0-4 match mot England och Derby låg länge trea i serien men rasade ner till jumboplats och - ve och förbannelse - t.o.m. degraderades.
Märkligt är att samma år gick det som på räls i DM. Man hade svenska mästarna i semifinalen och klarade den uppgiften galant. Nyblivna division III-laget spöade alltså ett ordinarie allsvenskt mästargäng med 2-1!
Det var många som hävdade att denna matchen var en av Derbys bästa någonsin. Man spelade stundtals faktiskt ut mästarlaget.
Vilka som stod för motståndet? Gamla östgötarivalerna Sleipner förstås.
Visst, det var en final kvar att spela också, men grabbarna hade total segervittring och tänkte absolut inte vika ner sig i sista matchen. Det gjorde de inte heller. I finalen besegrades Skärblacka med 3-2 inför nära 2600 åskådare.
Övriga matcher Derby gladde sina många anhängare med var 3-1 mot Mjölby AI och 6-2 (fyra mål av ”Råtta”) mot IFK Norrköping.
I serien gick det, som nämnts, lite knackigt. Och det var höstspelet som ställde till det. Våren rullade på med starka resultat. Vi låg ju trea efter Hammarby och Tord vid uppehållet. Vi spelade bl.a. 2-2 mot Norrköpingskamraterna och vann med 1-0 mot Motala AIF. Nya rekordpubliken 3230 pers dök upp på Vallen för att se oss få stryk mot Mjölby AI med 1-3.
Under sommaren bjöd klubben på en attraktiv match på Folkungavallen. FC Bordeaux hette våra inbjudna gäster som den 11:e juni sprang ut på en vattendränkt gräsmatta. I själva verket var det vansinnigt blött. Det regnade katter och hundar. Och Tor med sin hammare var obeveklig. Med 10 minuter kvar tvingades domaren - ”R:et” Eklöw - bryta matchen. Då stod det 4-4.
När andra världskriget bryter ut är alltså vår klubb i tredje divisionen. Det skulle inte bli långvarigt.
"Geting" i en match på Stockholms Stadion
En meteorit vägande 450 ton slår ner i Pennsylvania och Orson Welles skapar panik när han i en radiosändning lurar många att jorden blivit invaderad av rymdvarelser. Det tredje världsmästerskapet i fotboll hålls i Frankrike och Sverige spelar bronsmatch mot Brasilien men förlorar 2-4. Italien vinner med 4-2 över Ungern i finalen.
Jo, vi är inne på 1938 och efter uppvisningen mot svenska mästarna Sleipner var BK Derby såklart favorit till seriesegern. Men även Finspångs AIK hade ett mycket starkt lag och snuvade till sist de gröna på förstaplatsen till trean. Men det var efter en hård kamp mellan FAIK, Derby och IFK Oskarshamn.
Ett helt gäng sköna segrar bjöd Rävarna på; Hemma mot IFK O blev det 3-1, östgötaderbyt mot ÅFF slutade 3-2, Linköpingsderbyt mot Karle slutade 6-1 och dessutom kvaddade vi Vetlanda med 7-1 och 8-1 samt Skeninge med 7-1.
Under 1939 brinner det våldsamt i Australien och tusentals dör i jordbävningar i Chile. Och det andra världskriget är ett faktum när Tyskarna invaderar Polen.
Sverige förklarar sig neutrala och livet går vidare. Vid denna tidpunkt lades A-plan på Folkungavallen om och en helt ny gräsmatta hade snart växt till sig. Man byggde även tak över huvudläktaren. Återinvigningsmatchen spelades mellan svenska mästarna och vårt gröna gäng. Här fick vi en liten fotbollslektion för att motståndarna, som hette IF Elfsborg, var grymt starka (vann även SM året efter). Elfsborg var ofina nog att vinna med 7-1. Men att Derby var en respekterad klubb är givet. Annars hade inte ens Boråsarna bemödat sig att åka hit. Man kan faktiskt tro att Derbygrabbarna blev lite griniga, för att när de själva veckan efter blev inbjudna på en invigningsmatch - i och mot Bjärka-Säby - krossades Bjärka med hela 9-1.
Serien startade förresten lite udda. Derbylaget var nere i Åtvidaberg och tänkte ge Sockna en uppvisning i bollkonst. Men domaren ansåg att Kopparvallen var alltför vattensjuk för att lagen skulle kunna spela om premiärpoäng. Så grabbarna lirade en vänskapsmatch istället. Det blev 3-3. ”Omspelet” slutade sedan 2-2 så allt blev ju rättvist och bra.
DM-finalen fick återigen bli avslutning på säsongen. Stryk med 2-4 mot IFK Norrköping.
1940 bombar Ryssarna av misstag Pajala och Engelsmännen av misstag Malmö. BK Derby störs givetvis - som så många andra klubbar - under krigsåren av alla inkallelser och t.ex. Derbybandyns andra besök i högsta serien 1940 blev svag. Tyvärr var så många killar inkallade att vi bara spelade en enda match med något sånär ordinarie lag.
När vi väl var samlade var vi ändå bra. Rivalerna LAIK slogs t.ex. tillbaka med 16-2.
Det kan även nämnas att ishockeyn gör entré i vår klubb. Derby slutar trea av fyra lag i Linköping.
Karle bryter en fin svit
”Det var första gången på 25 år som Derby inte blev bäst i stan.”
Karle IF - bildat 1927 - hade vid den här tiden gått från ankunge till liten svan och var nu ett ganska hyfsat lag. Derby fick för första gången någonsin stryk av de rödblåa. Men det var i en träningsmatch. Det var förresten i den matchen som slitstarke Bernt ”Braxen” Göransson debuterade. En kille som var pålitligheten själv. T.ex. i ishockeyn spelade han samtliga 20 år som sektionen existerade!
I seriespelet satte vi Karle på plats. Derby vann hemmamatchen inför ny rekordpublik (3215 pers) med 2-1 efter att bägge våra baljor hängts av notoriska målskytten Ivar “Kinge” Anderini.
1941 sätter medeldistanslöparen Gunder Hägg sitt första av femton världsrekord på 1500 meter och Helsingborgs IF tar sitt femte allsvenska fotbollsguld.
I DM slog ÅFF ut oss i semi. Motala AIF vann sedan finalen. I serien slog vi sedan nykorade Östgötamästarna med 3-0.
Laguppställningarna varierade naturligtvis ganska kraftigt från match till match. ”Braxen” och ”Kinge” är nämnda, här är några fler killar som dök upp i grönt under dessa oroliga år; ”Haren” Karlsson, ”Lillen” Gustavsson, Kalle Liwell, Harry Pettersson, Inge Johansson, ”Loddby” Gustafsson, Birger Flyrén, Nils Blomberg, Sven Lundin och Stig Nilsson.
Lindhé vaktade ofta buren men även Uno Karlsson drog på sig handskarna emellanåt.
Kurt Rosén och ”Kacka” fortsatte att sätta skräck i många motståndare.
1942 slås köldrekord i hela Sverige, desertörer börjar tas emot som flyktingar och prisstopp införs för första gången.
Nu kom också första serieförlusten mot Karle någonsin som blivit ett lag att räkna med (som motvilligt antyddes ovanför). Vi fick spö på våren med 0-2 men revanschen blev gruvlig. Karle tog ledningen med 1-0 även i höstmatchen men sedan var det roliga slut för deras del. Derby vände och vann med 10-1.
Vi slutade tvåa i serien efter Nyköpings AIK.
Karle firade också sina blott 15 års existens med att arrangera en turnering. Den vann Derby efter 3-2 mot värdarna och 4-2 mot ÅFF i finalen.
1943 försvinner den svenska ubåten Ulven med 33 mans besättning och hittas senare minsprängd på svenskt vatten utanför Marstrand. Ingvar Kamprad grundar IKEA och BK Derby arrangerar den 10:e oktober en ”flyktingmatch” på Folkungavallen. Ett norskt lag lyckas vinna med 4-3 mot våra grabbar. En av flyktingarna hette Brede Borgen och han ansåg att Derby var så pass intressant att hans största önskan blev att få träna våra lirare. Derby tyckte å sin sida att Brede var så pass meriterad att han fick förtroendet att lyfta Rävarna uppåt i serierna.
Han skulle lyckas.
Vi hamnade på en sjätteplats i serien. En poäng före Karle.
1944 avkriminaliserar den svenska regeringen homosexualitet mellan vuxna och förklarar det vara en sjukdom istället. Erik Wallenberg och Ruben Rausing uppfinner och tar patent på Tetra Pak-förpackningen.
För BK Derbys del innebar 1944 att en imponerande svit bröts. Det var nämligen första gången på 25 år som inte Derby blev bäst i stan. Karle (som vi nu nämnt alldeles för många gånger) hade utvecklats ytterligare och med hjälp av fransmannen André Vasseur (ännu en flyktingtränare) slutade laget på en andraplats.
Man ska veta att även BK Kenty -bildat 1932 - började bli hyfsade, vi fick t.o.m. stryk av de svartvita med 0-2 i en träningsmatch. Och de skulle faktiskt för första gången lyckas fälla storebror i en match i seriesammanhang också. Även då blev det 0-2 men Kenty åkte ändå ur serien med dunder och brak.
En riktig holmgång utspelades förresten på Vallen i seriespelet. Taborsberg var på besök och en månghövdad publik såg bl.a. en snubbe vid namn Olle Hjelm i Tabors bli utvisad. Det blev en rejält stökig tillställning. Undertecknad tror att det var här ramsan som nämndes i början av denna text myntades; ”Heja Taborsberg, k***n är rund!”.
Frågetecken såklart. Men det var väl något internt och påhittat för stunden, ungefär som White Lions ramsa ”Alla håller på Nässjö men ingen åker ur…”
DM innehöll en märklig episod. Grönt hade dragit Zeros från Motala som gav oss en tuff rond. Matchen var tänkt att avgöras (utan straffar) men när grabbarna hade spelat i 180(!) minuter gav dom upp och packade ihop. 2-2 fick bli slutresultat. Omspelet gick av stapeln fem dagar senare i Linköping. Då vann Derby med 16-1!
Sen åkte vi ut mot Åtvidaberg med 4-5.
Hans ”Pinn” Olsson (keeper) och Bertil Remnegård samt Runo Falk var tre killar som ihop med Brede skapade lugn och ro och fin anda i laget efter några turbulenta krigsår. Hösten 44 användes 14 spelare som tillhörde stans finaste.
Ni som läser detta och sitter lite i periferin, jag menar typ Kisa och såna hålor - f’låt orter - kanske undrar hur bonngängen - f’låt ”icke stadsborna" - lyckades mot Östergötlands största lag vid denna tid. Ha inte för stora förhoppningar, det var oftast stora siffror i arslet. T.ex. var Rävarna på besök i Kisa inför seriespelet och vann med 9-1. Valter Eriksson stänkte in hela fem skönheter.
När vår tredjeuppställning var nere och mötte Kisa B en gång på 40-talet stod en herre bredvid planen och klagade högt. Han kritiserade matchledarna och Derbykillarna ganska våldsamt så till slut hade domaren fått nog. Han sprang fram till Kisa-supportern och sa:
- Håller du inte tyst så ska jag se till att vaktmästaren kastar ut dej…!
- Det blir nog svårt det, svarade gubben, för det är jag som är vaktmästaren…
Framme vid mitten av 40-talet och tillbaka i division II således. Nykomlingar som vi var slutar seriespelet godkänt med en mittenplacering.
Andra världskriget går mot sitt slut, liksom Derbys harvande i division III.
BK Derby 1 Newcastle Utd 0
"Jodå, det riktiga Newcastle United från norra delarna av fotbollens hemland England".
Vi är framme vid krigets slut och BK Derby hade börjat marschen uppåt igen. Nu råder peace and love (nåja) världen över och Rävarna tar sig till en helt avgörande seriefinal i division III.
För yngre läsare vill undertecknad förtydliga att kriget tog slut 1945 och att division 3 på denna tid verkligen var division 3. Det vill säga dagens division 1 (återinför korrekta divisioner, säger jag!).
Den viktiga kampen spelades borta mot Taborsberg på Bollspelaren i Norrköping (deras publikrekord slogs förstås; 2804 pers) och i potten låg en kvalplats. Derbyanhängarna var så pass månghövdade att extratåg blev tvungna att sättas in från Linköping.
Ingen läsare lär bli förvånad när jag berättar att vi vann. Det slutade 2-1 till oss efter att bägge målen gjorts av matchhjälten Kurt Rosén som flyttades upp från sin backplats till anfallet när vi låg under med 0-1.
Alltså, helt ärligt nu, handen på hjärtat, finns det någon därute som på allvar kan ifrågasätta om BK Derby är Lkpg’s största och mest populära klubb genom tiderna? Nä, självklart inte, det skulle bara utmåla dig som en idiot…
Och ingen lär heller bli förvånad när jag hävdar att vi klarade kvalet också. Som sagt, det gör vi ju alltid. Vi klarade 0-0 borta och bäddade vackert för hemmafajten. Och oj oj oj, som vi sedan skojade med motståndarna Värnamo. En klockren femetta till oss inför ny rekordpublik på Folkungavallen, nämligen 6101 glada Derbyiter.
“Braxen” Göransson och “Loddby” Gustafson var två av kvalets stora hjältar. Och en viss Arne Lundquist (se Klubbhjältar) agerade hejaklacksledare och dirigerade en högljudd och nöjd Derbyklack. Bland annat roades publiken av den gamla slagdängan “I Appladalen, i Värnamo”. Kan man ana att texten var någorlunda annorlunda?
Seriesegrare 1944-45. St fr v; lagledare Gösta Djerf, N.O. Andersson (senare ersatt av Bertil Remnegård), "Kinge" Anderini, Valter Eriksson, "Loddby" Gutafsson, Runo Falk, K. Rosén och tränare Brede Borgen. På knä; "Braxen" Göransson, "Kacka" Gustavsson, "Pinn" Ohlsson, "Biggan" Jonsson och Holger Jansson
Tillbaka i tvåan samlade Derby 28 629 åskådare på sex matcher. Några fina resultat var 5-1 hemma mot Karlskoga i premiären, vi slog Hammarby i Stockholm med 3-1 och Sleipner med 2-0. Bajen var förresten ett gäng som alltid tycktes passa oss. Nästa match hemma slutade 2-2 inför 5785 pers. Två skönt underhållande lag enligt publiken.
I nämnda Sleipner-match hade ”Braxen” Göransson den svåra uppgiften att ta hand om Nrkpg’s-gängets stora stjärna Nisse Liedholm. Han klarade den uppgiften galant. Nisse kunde inte ta ett steg utan att ”Braxen” stod i vägen.
Mot ÅFF hemma rök publikrekordet igen. 6171 löd nya rekordet och matchen slutade 2-1 till matjordsfickeförsedda Åtvid. Detta var första gången klubben ordnade en musikorkester som underhöll publiken före avspark.
Vi slutade på en sjunde plats.
Seriespel i all ära men den största matchen 1946 var ändå mot the Magpies. Jovisst, det riktiga Newcastle United från norra delarna av fotbollens hemland England. Ett lag som bara ett fåtal år senare vinner FA-cupen två gånger i rad.
Att det här var en unik match för fotbollspubliken i Linköping är självklart och det syntes också i länets största tidning Östgöta Correspondenten dagen därpå. Den smått sensationella rubriken löd nämligen: "STÖRSTA DERBYFRAMGÅNGEN HITTILLS".
Nja, det kan väl diskuteras. Men klart är i alla fall att det var STORT och för er som ännu inte fattat det, så berättar jag härmed att vi vann. Våra grabbar gjorde en alldeles briljant insats och vann med 1-0 inför 6753 åskådare (jodå, nytt rekord igen, det var 5 personer fler än vad självaste Gunder Hägg lockade till Folkungavallen året innan).
Målet inprickat av en kille vi värvat från Herrljunga; Lars Andersson.
Jag vill i detta kapitel avsluta med att understryka sista meningen till er som fortfarande tvivlar på BK Derbys storhet. Hur många av er hejar på ett svenskt lag som spöat Newcastle?
Till Del 2
