Man kan inte kräva mer
Så var det då dags för fotboll ute på gräs igen efter en brutalt lång och hård vinter med snö i stora drivor. Äntligen tävlingsmatch, äntligen seriepremiär.
Visst var det konstgräs, visst var det kallt som f-n, visst var det blåsigt, visst var spelet “premiärmässigt” men vi grönsvarta som gjort resan till Motala kunde glädjas åt en rättvis seger till Linköpings stolthet.
Matchen började med motvind för Derby och IFK spelade optimistiskt. Men Rävarna såg inte direkt oroliga ut och höll positionerna bra. Hemmalaget hade några chanser att ta ledningen men våra grabbar verkade överens med hur de skulle uppträda.
Första halvlek slutar mållös. Även om Motala på det stora hållit jämna steg med Derby så kändes det som om vi hade mer att plocka fram.
Och mycket riktigt, i andra tog vi över fullständigt. Derby såg numret större ut och när pigge inhopparen och sena nyförvärvet Arment Asslani satte 1-0 från pass av tidiga nyförvärvet Johan Berg i 68:e minuten kändes allt plötsligt väldigt säkert. Bara minuter senare får Derby en frispark som viktiga nyförvärvet, Bekim Fazilja, läckert skjuter i nät.
Matchen är över, några blir lite griniga i IFK och domaren visar något enstaka gult men det är inga större kravaller. Derby behärskar totalt denna halvlek och visar klass när duktiga Bekim i slutminuterna gör 3-0. Fint anfall, vackert mål och bra jobb av Otto Sekandagu.
Jag var ju lite pessimistisk i min senaste artikel och väldigt orolig för denna match. Och var det någon av killarna som läste den och blev extra taggad så kan jag ta åt mig av äran. Nu gör ju inte EN match hela året men detta resultat var exakt det man ville se.
Bra start och tre sköna poäng. Bitvis fint och stabilt spel. 3-0 på bortaplan och mål av nya killar. Kan man kräva mer? Nej.
Jag lyfter på hatten. Vackert killar!
