Dellanaga skriver på för IFK Left
Efter hårda budgivningar och tuffa förhandlingar står det nu klart att Left förstärker truppen med Dellanaga inför hösten. Man skulle kunna tro att Dellanaga är någon grym ung fransk/kenyansk U21-landslagsspelare som Erik Bustad scoutat under sin resa till Afrika tidigare i våras. Dessvärre är sanningen något helt annat...
Dellanaga är något av ett samlingsnamn för det bottenskrap på transfermarknaden som IFK Left lyckats samla ihop under sommaren och utgörs av Per Delden, Johan Lannér och Henrik Agardh. Inte Gre-no-li direkt – men ändå något. Vad döljer sig då bakom namnen?
I Per Delden har vi en Scania-trainee som gjort utlandstjänst i England. Ryktet gör gällande att han inte rört på sig under det senaste året – vilket inte direkt höjer hans status som redan är tämligen låg då han själv utgett sig för att ”-Förmodligen den sämsta i laget”. Detta kändes lite skrämmande för klubbledningen då ingen någonsin har sett Per spela och inte har en aning om vad hans styrkor eller svagheter månde vara. Klart är att dock han inte kan ha gjort något större intryck i tidigare matcher för Pers gamla klubb Järngänget Primavera som var antagonister till en av de två grenar ur vilken IFK Left uppstått, Tallinn 98-Gänget IF. Klubbledningen är också orolig över Pers speluppfattning. Detta grundar sig i Pers närmast sjukliga besatthet av att Anderson, eller ”Andersson” som Per kallar honom, och att denne skulle vara den bästa av Manchester Uniteds alla spelare. Per var dock väldigt snabb med tröjval och fick sitt favoritnummer 11. Ledningen har därför en viss förhoppning att Pers lyckonummer ska göra honom odödlig på planen och har som mål att han ska sätta åtminstone 3 baljor under hösten – annars riskerar han att bli endera reservmålvakt eller transferlistad. Delden har även kört in i en stillastående bil framför ögonen på militärpolisen vid ukrainska gränsen.
Nr 2 i konstellationen av nyförvärv är Johan Lannér. Johan har genom svågerpolitik (gifte sig med grundarens storasyster) infiltrerat sig in i truppen. Johan har de senaste åren huserat i Malmö där han blandat reservlagsfotboll i tidigare div 2-laget Nike med att spela parkfotboll mot Zlatan i centrala Malmö. Johan har som främsta meriter att han under denna parkfotboll mot vår stora landslagsstjärna blivit highlightad av Zlatan själv som påpekat att hans medspelare skulle ha koll så inte Johan hittade på något farligt. En annan merit är att han fått gamle Tottenham-vänsterbacken Erik Edman utvisad i en juniorallsvensk match. Stort. Johan är i grunden en ganska så kompetent spelare på det hela taget. Han gillar att styra och ställa i en defensiv utgångsposition och är en klok passningsspelare och en spelare som springer mycket. Johan har dock (i likhet med John Lindwert) problem med att ta order från frugans lillebror Jonathan att han riskerar att bli transferlistad redan innan han gjort sin första match. Johan lyssnar även gärna på Takida.
Tredje nyförvärvet är Henrik Agardh. Linghems-sonen är på väg hem igen efter ett år i USA där han sökt lyckan, fann den – och åkte hem igen. Agardh försökte in i det sista att fixa ett Green Card eller någon som åtminstone kunde tycka om honom på pappret. Han gick dock lottlös vilket IFK Left är tacksamma över. Agardh är också han en defensiv spelare. Ganska robust, som ibland kan bjuda på lite fotbollsgodis (han har bl.a. gjort några bicycletas i sin karriär (vissa av dem som mycket väl skulle kunnat vara det sista han gjorde på en fotbollsplan)) men som kanske mer ofta råkar klanta till det när han ”vill för mkt”. Agardh är lite av en stämningshöjare utan att göra sig till. Henrik brukar kunna berätta om hur hans senaste dagar varit, och i beskrivningen av händelserna brukar det alltid finnas utrymme för klåperier som glädjer stora delar av truppen, kanske främst Erik Hedlund. Agardh har även en cancerhatt.
