Hårt arbete gav ny Hoyzerseger
Hoyzer Boyz fortsätter att vinna och mot San Marino krävdes en laginsats präglad av offervilja, kamp, hårt arbete och jävlaranamma. När domaren Jalil Shojaei blåste för slutsignal stod Svarta Gamens lag som segrare för tredje matchen i följd, denna gång med uddamålet 2-1.
Regnet öste ner över Hökarängens bollplan när Hoyzer Boyz beträdde gruset för att svara på frågan om man kunde fortsätta sin fina svit. Denna afton hade man inte lyxen av en bred bänk då flera sena återbud åderlåtit truppen timmarna innan match. Andy Backlund offrade sig dock och trotsade förkylningen för att ge understöd till sina kamrater, och det var ytterst välbehövligt.
Motståndarna San Marino var på förhand svårbedömda då de inte fått poängen med sig men spelat jämna matcher mot seriens topplag. Så blev det också denna blöta torsdagskväll. San Marino har flera kvicka och tekniska spelare och är farliga i omställningarna, vilket Hoyzer snart får erfara. Bra hemjobb från hela laget lyckas dock avstyra kontringslägena och allt efter matchen lider täpper man till den lucka San Marino gärna vill kontraslå i.
Det är likväl Svarta Gamens förkämpar som skapar de första riktiga farligheterna genom en formtoppad Klas Jonsson som på egen hand sysselsätter motståndardefensiven. Ledningsmålet kommer också, dock genom en bjudning. Marco Ortolani bryter en dåligt slagen passning och är iskall ensam med San Marinos målvakt och placerar in 1-0, tillika Marcos första mål i Hoyzertröjan.
Marco Ortolani fick äntligen sätta dit bollen
Hoyzer trummar på och har flera lägen att utöka ledningen. Per Levin har ett jätteläge men missar målet, men bara minuten senare rycker Klas loss på sin kant och slår ett inspel som Per denna gång trycker upp i nätmaskorna. 2-0, Pers andra fullträff för säsongen och andraplats i skytteligan för denna inte helt vana målskytt!
San Marino har svårt att få till längre anfall och satsar mycket på långa bollar som den hoyzerska backlinjen oftast inte har större problem att ta bort. Avsluten kommer långt utifrån och det som går på mål bereder inte Niclas Josefsson några nämnvärda besvär. Hoyzerkeepern behöver egentligen bara göra en riktigt kvalificerad räddning på hela matchen, men det visar sig också bli betydelsefullt.
Andra halvlek har knappt hunnit komma igång innan San Marino tilldöms straff som såg rätt så billig ut, inte minst med tanke på att spelaren i fråga var långt ifrån bollen som var på väg ut över sidlinjen. Motståndarna förvaltar gåvan väl och 2-1 är ett faktum. I liknande situationer är det vanligt att ett spelförande lag tappar fokus, blir nervösa och låter motståndarna ta över matchen. Därför är det glädjande att se ett redan hårt jobbande Hoyzer börja slita ännu mer!
Spelarna står upp för varandra på ett beundransvärt vis, tar det otacksamma hemjobbet då det krävs och mittfältet ligger som skavsår på San Marinos tekniska spelfördelare. Backlinjen får därmed ett betydligt lättare jobb då de kan följa med och täcka av motståndarnas djupledslöpningar och försök till inspel. San Marino får små ytor att spela på och allt som oftast rinner bollen ut över sidlinjen eller bryts av Hoyzers defensiv.
Hoyzer Boyz spelar med ett större lugn än i tidigare matcher, trots att motståndet är bättre och jagar kvittering. Man rullar enkelt inom laget, eller slår längre bollar då man är trängda, skapar fler klara målchanser än antagonisterna och borde kanske haft en straff med sig efter att lagkapten Carlis Fridlund mejats ner i straffområdet. San Marino blir alltmer desperata, försöker i en slutforcering lyfta hela laget och får ett par lägen på fasta situationer i matchens absoluta slutskede. Men Hoyzer rider ut stormen och inkasserar tredje segern på lika många försök.
Hoyzer i topp, blott målskillnaden bakom Zodiac
På det hela var det en imponerande kämparinsats, där laget spelade just som ett lag, där individuella spelare gjorde det de var bäst på utan några större krusiduller och aldrig vek ner sig. Positionsspelet var generellt rakare, tydligare och betydligt bättre än i de första matcherna, inte minst som att spelarna täckte upp för varandra på ett bra sätt. Skyttekungen Klas ”Frälsarn” Jonsson fick gå mållös av planen, men det är snarare en styrka att andra kliver fram och sätter bollarna som Hoyzers tia allt som oftast kämpar till sig i boxen.
Flertalet grusiga, blodiga skrubbsår vittnade om kämparinsatsen och Svarta Gamens förkämpar hade denna afton all anledning att vara stolta över sig själva, laget och prestationen som helhet. Lagmaskinen Hoyzer har börjat tugga och frågan vi ställer oss är – kan detta bära hela vägen?
