Hoyzer begrundar: Mikael Edgren
Säsongen 2010 är som bekant till ända och försäsongen inför nästa års seriespel är redan igång. Återstår gör Hoyzer Boyz alternativa fotbollsgala, samt lagstämman och som en förövning inför detta sätter vi en termometer i rektum på spelarna, för att utröna reflektioner, regressioner och rekreationer över året som gått. Mikael "Michelle" Edgren minns året som gått med blandade känslor.
Michelle har haft en säsong kantad av dåliga fotleder, men väl på plan gjorde han sällan nån annan besviken än sig själv. Han blandade och gav i vanlig ordning, stenhårda glidtacklingar med bristande bollhantering, strålande kämparinsatser med dåligt omdöme. Ytterligare en ganska typisk säsong för Hoyzers backklippa.
Beskriv känslan såhär efter säsongen?
Svårt. Det är nog det mest träffande beskrivningen av känslan efter en säsong med Hoyzer.
Vad tycker du om Hoyzers säsong som helhet?
Nja, nej, inte bra nog. Kändes lite plastig, på nåt underligt sätt.
Jag dröjer mig kvar lite vid Hoyzers dåliga vår och uppryckningen därefter. Vad berodde de två ytterligheterna på enligt dig?
Den dåliga våren berodde nog på en god dos hybris och planbytet. Vi måste lära oss att vi är extrema vanemänniskor och att det alltid tar oss lång tid att inse det. Lika mycket som vi ogillade förra säsongens plan ogillar vi den här; det skulle inte förvåna mig om planbyte kommer på tal på stämman i år igen. Uppryckningen på hösten skyller jag på att vi är ett gäng ganska känslomässigt labila människor; med sommarsolen i ryggen så hänger vi inte upp våra liv lika mycket på Hoyzers prestationer som vi gör efter en mörk vinter.
Något extra minnesvärt?
Hoyzer-cupen! Förutom att vi tog hem den så var Emils säl och Johns mittlinje speciellt minnesvärda.
John Hardy Hollingworth visar hur en linje skall dras
Nåt du bara vill glömma och lägga bakom dig?
Efter-match-mötena på de brunastes bruna krogar i Bredäng.
Vad är du mest nöjd respektive missnöjd med vad gäller dig själv?
Jag är feg på plan vilket irriterar mig. Det brukade jag inte vara. Skyller det på Björnar. Jag är ganska nöjd med min glidtackling på Christian Vierling på Hoyzer-cupen. Och min straff.
Tankar och önskemål inför framtiden?
Jag ser fram emot två varma semestermånader i vinter. Det kommer bli en rehabiliteringsperiod; ett tillfälle att se på livet utan det mörka molnet Hoyzer hängande ovanför mig. Även om jag troligtvis ska umgås lite med Hans.
Har du några andra Hoyzerrelaterade reflektioner?
Vill rikta ett tack ännu en gång till alla som hjälpte till att göra cupen så lyckad. Vill nämna John också.
