Hoyzer begrundar: Niclas Josefsson
Säsongen 2010 är som bekant till ända och förberedelserna inför årets seriespel är redan igång. För att runda av, knyta ihop säcken och summera detta sätter vi en termometer i rektum på spelarna, för att utröna reflektioner, regressioner och reaktioner kring året som gått. Bättre sent än aldrig ramlade synpunkterna från lagets MVP, tillika burväktare Niclas Josefsson, in hos redaktionen.
2010 är över, både som fotbollssäsong och som år. Men Hoyzer har inte riktigt vänt blad ännu, förutom senkomna reflektioner från lagets nummer 1 Josefsson, nalkas det Hoyzerstämma, där siktet främst är på framtiden, men där också fjolåret kommer utvärderas. Niclas ser till stor del både sin och lagets ojämna prestationer som en ren materialfråga, då man dels bytt underlag och bollar, dels att han bytt leverantör av målvaktsutrustning (och förmodligen sponsor).
Beskriv känslan såhär efter säsongen?
En stor tomhet och längtan till nästa säsong på gruset å mellan stolparna.
Vad tycker du om Hoyzers gångna säsong som helhet?
Kändes kort och att vi kom igång när det nästan va slut.
Nog för att vi har tjatat nog om Hoyzers dåliga vår och uppryckningen därefter. Vad berodde de två ytterligheterna på enligt dig?
Den dåliga våren kom nog av chocken att få spela på en gropig sandplan och det bättre motståndet än tidigare år. Höstens uppryckning kom av att vi fick nya grusbollar, som inte alla i Hoyzer älskade, men motståndarna hatade. Sen var det först på hösten som vi hade kontinuitet i spelartruppen och det var då vår totalfotboll började sitta och alla hittade sina roller.
Något extra minnesvärt?
Att jag blev framröstad till säsongens mest värdefulla spelare. En titel som jag, ödmjuk inför dom som röstade på mig, tycker lika gärna kunde hamna hos någon av lagets utespelare. Den här säsongen tycker jag tillhör kollektivet Hoyzer. Vi varken föll eller stod med en spelare. Sen är nog den där fina stunden när jag, Jonny och Ogge dela på den sista Hoyzerölen efter en höstregnig lördagsträning under värmeutblåset på solariet i korsningen Långholmsgatan/Folkskolegatan. Det var så varmt å mysigt. Sen får jag inte glömma vinsten i Hoyzercupen såklart, en heldag som bjöd på allt.
Nåt du bara vill glömma och lägga bakom dig?
Min vårsäsong, då hade jag inget självförtroende och saknade min gröna målvaktstöja som skickats till Kongo. Drömmer fortfarande mardrömmar om mina tvätthägningar i straffområdet.
Vad är du mest nöjd respektive missnöjd med vad gäller dig själv?
Mest nöjd att jag återgick till Uhlsports när det gäller målvaktsutrustning, vilket ledde till att mitt spel blev lite bättre under sommaren. Jag hade försökt vara någon jag inte var när jag spelade med Reuschutrustning. Vilket jag tror bidrog till min ojämnhet och osäkerhet under vårsäsongen.
Tankar och önskemål inför framtiden?
Hoppas att få hålla mig skadefri. Sen efterfrågar jag att få in en till målvakt till laget för att få känna lite konkurrens. Det kändes ibland lite ensamt mellan stolparna. Och jag vet inte hur länge min kropp tillåter mig att spela på den här nivån. Sen är det kanske inte än dum idé för laget att ta in lite nytt blod. Vi blir ju inte yngre och några av oss skaffar sig ju andra intressen. Vilket jag kan tycka är konstigt men det är väl sånt man får respektera.
Har du några andra Hoyzerrelaterade reflektioner?
Nopp!
