Halvtidssnack med Kaptenen och General Managern, Del 1
Supportrarna har sagt sitt. De kräver fler vinster, färre oavgjorda och helst noll förluster. Och dom får medhåll från högsta ort. Vi tar ett snack med två av Hoyzer Boyz ledare, han på plan och han bakom skrivbordet, för att bena ut åsikterna om säsongen i halvtid.
Hoyzer inledde på ett vis som saknar motstycke i klubbens historia. Obesegrade efter fyra omgångar tycktes laget vara en kandidat för serietoppen. Sedan har det mesta gått fel och stryklagstakterna från föregående säsonger tycks åter ha satt sig som ett stigma i såväl spelarnas skitiga grusskor som skäggiga anleten.
Supportrarna har visat sitt missnöje och General Managern har frångått sin tidigare övertygelse om att laget inte ska förstärka med att öppna för drastiska nyförvärv och omdisponeringar i truppen. Vi träffar Hoyzers obestridlige boss och hans förlängda arm på grusplanen i katakomberna under lagets träningsanläggning för att diskutera säsongen såhär långt.
Det har varit en turbulent första halva av serien. Hur är känslan i klubben såhär veckorna efter vårsäsongen?
General Managern: Stämningen är i grunden bra och har varit det hela säsongen. Samtidigt är vi naturligtvis besvikna, men kanske framför allt frustrerade och revanschsugna efter den poängmässigt skrala avslutningen. Men sådan är sporten. Motgångar kommer alltid och vi kommer garanterat ta oss ur den här svackan. Spelmässigt har vi redan gjort det, nu är det bara utdelningsmässigt som det måste lossna.
Lagkaptenen: De sista två matcherna har vi bara fått med oss en poäng trots stort spelmässigt övertag. På plan är sånt oerhört tungt och jag märker att killarna blir frustrerade, irriterade och besvikna. Både på sig själva, på domaren och på varandra, vilket är lite onödigt och sällan inträffar så länge man har flytet med sig. Samtidigt gör motgångarna oss ännu hungrigare och det skulle förvåna mig mycket om det inte ger utdelning snart. Det är knappt att jag kan bärga mig tills serien sparkar igång igen.
Supportrarna har vädrat sitt missnöje och de mest extrema har hotat med ”åtgärder”. Hur ser ni på relationen till era fans?
GM: Det går inte att överskatta supportrarnas betydelse för att ett lag som Hoyzer Boyz verkligen ska räknas som en storklubb. Vi har mycket att tacka dom för. Självklart förstår jag deras missnöje med den senare tidens skrala resultat och anledningen till detta är att vi inom organisationen själva är minst lika missnöjda. Det innebär inte att vi tolererar lagöverträdelser och hot mot spelare och funktionärer. Jag tror inte att det har avsedd effekt. Det bästa våra fans kan göra är att komma på matcherna och stötta laget.
LK: Jag håller med. Det går inte att förklara hurpass motiverad man blir då man har fansen i ryggen. Personligen njuter jag av varje sekund som fansen lyfter fram oss över gruset, hur de uppmuntrar minsta glidtackling. Det är dom som får smällar och skrubbsår att sluta svida. Så länge vi har fansen med oss har vi ett enormt övertag på våra motståndare och du känner verkligen att du som spelare måste ge hundra procent för att visa att uppskattning för stödet.
På många sätt sitter vi och supportrarna i samma båt. Vi gläds tillsammans och sörjer tillsammans. Det finns ingen anledning att det ska finnas en konflikt däremellan. När vi gör en dålig match känner jag ofta att jag vill be våra fans om ursäkt för lagets insats och mina lagkamrater om ursäkt för min egen. Som lagkapten får man ta på sig den kollektiva skulden, men det är som det ska vara. Det uppvägs då det går bra för laget.
Hur gör man då för att vända en sån här kris, eller vad man nu ska kalla det för?
GM: Det har mindre betydelse vad vi väljer att kalla det för än vad vi gör åt det. Korpfotboll är till skillnad från vad många tror en resultatinriktad sport och varje missräkning måste bemötas med motåtgärder. Det kan vara omdispositioner i laget, ändrad fokusering på träning, men inte minst att få in en vinnarmentalitet i laget. Jag tycker att vi varit dåliga på det mot slutet av vårsäsongen. Har gnällt, gapat och betett oss som förlorare istället för att bita ihop och kämpa på. Det skapar bara dålig stämning på plan, vilket är den stora skillnaden mot träning och träningsmatcher där alla drar åt samma håll.
LK: Jag kan hålla med om att disciplinen inte varit den bästa de senaste matcherna. Vi har dragit på oss onödiga utvisningar och tappat humöret för lätt. Och där måste jag ta mitt ansvar. Bäst gör jag det genom uppoffrande spel, konstruktiv kritik och framför allt uppmuntran. Men ibland när mitt eget spel inte stämmer känns det inte som att man har rätt att komma med någon kritik, även om det är min roll. Bara jag ser att alla ger järnet på plan är jag och förhoppningsvis såväl laget som supportrarna på något vis nöjda med insatsen, även om resultatet uteblivit.
GM: Det är alltid lätt att styra en klubb i medvind. Då är det enkelt för spelarna också. Men det är i motgång man verkligen ser vad klubben, supportrarna och spelarna går för. Jag kan inte säga att jag varit helt nöjd med laginsatsen alla gånger, men de senaste matcherna har varit ett fall framåt. Sedan har vi straffats väldigt hårt för våra misstag.
Nu är det uppehåll tills augusti. Vad gör ni för att vara så bra förberedda som möjligt för fortsättningen av serien?
LK: Laget kommer att träna kontinuerligt under hela sommaren. Vi ska försöka köra så mycket matchlika situationer som möjligt och har planerat in flertalet träningsmatcher med varierande svårighetsgrad. För egen del blir det en del rehabiliteringsträning.
Jag skadade höftböjaren under försäsongen och har inte riktigt kunnat gå för fullt. Eftersom jag inte är särskilt snabb är det extra viktigt att jag får ut max av mitt löpsteg och det har jag inte fått under säsongen. Speciellt starter och ryck går långsamt. Närmast är det vila på kurort i Danmark som gäller. Roskilde (Sv: Rosenkällan) ska tydligen vara fint och vilsamt vid den här tiden på året.
GM: Förutom träningen handlar det mycket om att stärka organisationen ytterligare. Vi förhandlar med ett par större sponsorer och har ett lukrativt avtal i hamn som i förlängningen kommer synas på gruset. Vi kommer också att jobba med den mentala biten under sommaren. Det kommer att läggas resurser på såväl aktiviteter för sammanhållning som ren mental sparring. Sedan vill ni väl att jag ska säga något om nyförvärv, men det enda jag kan säga beträffande det är att vi kommer titta på ett par spelare och förhoppningsvis få med dom på ett par träningar för provspel.
Vad kan ni säga om utvecklingen i klubben under säsongen såhär långt?
GM: Resultaten ljuger inte och har tyvärr inte utvecklats i positiv riktning. Paradoxalt nog har de allra flesta spelares utvecklingskurva gått uppåt under samma period, både beträffande det tekniska, taktiska som fysiska. Det mentala är det som verkar svagare, attityd och träningsvilja har en del att önska.
Vill man spela i Hoyzer måste man visa det både under träning och på match och jag känner att vissa spelare borde rannsaka sig själva för att se vad de kan göra bättre. På mitt bord ligger dessutom det ekonomiska och där ser det väldigt ljust ut i nuläget. Och de resurserna kommer vi att använda för att på bästa sätt förstärka klubben på alla plan.
LK: Det är sant att vi hamnat i en rejäl svacka. De flesta spelare, mig inkluderad rannsakar nog sig själva och försöker träna hårdare för att bli bättre. Men vi måste också träna ihop oss som lag för att kunna prestera max på plan. Tyvärr tror jag att det är den springande punkten mellan lagets neråtgående formkurvan och vissa spelares bättre utveckling. Vi var helt enkelt mer samspelta och jämnare överlag i början av serien. Nu gäller det att kunna omsätta det som är bra på match. Och det kräver träning.
GM: I takt med att säsongen fortlöper försöker vi lägga in nya moment i spelet. Är man inte med och övar dessa är risken att de bara blir pannkaka i matchspelet. Det går inte tillämpa avancerade spelmoment om det inte finns ett samförstånd och ett intränat rörelsemönster kring detta. Vi startade försäsongen tidigt och har haft fler träningar än tidigare. I början var det en fördel för oss, men nu tycker jag att de flesta lagen har kommit ifatt och i vissa fall gått om.
Träningsviljan måste bli bättre hos många spelare. Först då tror jag att vi kan ta tillbaks och cementera initiativet med det goda vägvinnande lagspel vi stundtals haft på plan. Och behålla det hela matcherna. Det finns mycket att jobba med, men vi är på rätt väg.
Läs fortsättningen här