Hoyzers nyårskrönikör: Mikael Edgren
Då SVT och andra mainstreammedia som vanligt förbisett Hoyzer Boyz i sin nyårskrönika återstår bara att kompilera vår egen. Andren ut är Mikael Edgren som efter skrala resultat efter vårsäsongen förstärkt backlinjen med besked. Han ger sina personliga reflektioner kring årets höjdpunkter och känslan av att glidtackla Jesper Hussfelt.
Årets höjdpunkt för laget: Årets lag-utnämningen
Att bli årets lag är något som kan te sig självklart för ett lag av vår kaliber, men att få det under en säsong då de sportsliga framgångarna var sparsmakade är en bedrift.
Vi har visat att fotboll inte bara handlar om sparka bollen i mål; det handlar om lika mycket om öl, kärlek, ansiktshår, snyggaste klubbkläderna och bästa supportrarna.
Vi har visat att man inte behöver sälja bingolotter för att tjäna föreningslivet; istället har vi samlat in pengar till gamarnas välbestånd.
Vi har visat att vi aldrig viker oss; vi är inte rädda utan snarare välkomnar blodvitet som ett resultat av vår kamp. Vi är rättmätligt och överlägset Årets lag på grusplan.
Årets höjdpunkt personligen: Att glidtackla Jesper Hussfeldt
Egentligen var Erasure-matchen den största höjdpunkten men om jag ska lyfta fram en detalj under säsongen måste det vara att glidtackla Jesper Hussfeldt under den fantastiska avslutningen mot Andrea Doria.
Ärren jag bär från grusets ömma yta på mina ben ska jag alltid blotta med stolthet och kvinnorna skall för alltid högakta mig för min medverkan i Hoyzer Boyz.
Speciellt det på vänstra skinkan från tacklingen på Hussfeldt som ännu idag påminner mig om den fantastiska känslan att skrapa skinn mot grus i hög och våldsam hastighet.
Årets Lågvattenmärke:
Minns jag inget av.
