Utsikt från en grästuva – en materialares betraktelser del 5
Hyllningskörerna har än inte tystnat efter Hoyzer Boyz overkliga serieseger. Dramatiken kring de avgörande matcherna inspirerade också lagets materialare Bubblan till att dyka ner i existentiella funderingar kring denna succésäsong för Svarta Gamens lag.
Med nervdallrande benpipor satt jag och tryckte vid Hoyzers internradios sändning från Gubbängen där seriesegern skulle bärgas hem till Södermalm. Anledningen till att jag inte var på plats på grusets sidlinjer, i egen hög person så att säga, berodde på mindre lyckade omständigheter där Östermalmspolisen var en stor bidragande faktor. Men radarparet Dietisten och Taktikern gjorde sitt yttersta för att stämningen skulle nå ut i etern. Till och med plitarna satte sig i slutminuterna bredvid min lilla kortvågsradio för att lyssna ut pärsen. När det var över bjussade de på röka och hämtade in en plunta Lord Calvert som vi broderligt delade på. Segern var säkrad, Boyzen hade gjort det omöjliga, vunnit division 11 södra med minsta möjliga marginal!
Är bollen rund? En fråga om inre tryck eller yttre omständigheter?
Segern, och storleken på min cell där jag befann mig, fick mig osökt att tänka på filosofen Rene Descartes kända formulering ” Jag spelar korpfotboll, alltså finns jag till”. Och sannerligen, finns inte Hoyzer Boyz i allas medvetande efter triumfen i Gubbängen, ja då kan vi inte hävda att någonting överhuvudtaget existerar. Hoyzer Boyz har satt Södermalm på kartan och därmed är cirkeln sluten för denna gång. Jag förväntar mig inget mindre än att grabbarna och laget får ett torg eller en valfri gata uppkallat efter sig på någonstans på Söder (samt att mina överhängande böter och domar stryks från alla polisregister).
Descartes var ett tvivlets man och Hoyzerskutan med skador, alkoholstinna excesser och fräcka stölder från lagkassan har gjort att det under säsongen funnits flertalet stunder då tvivel gällande förmåga och uthållighet ansatt fansens omdömen om laget. Men efter sista visselblåset från domaren skingrades alla eventuella tvivel – Hoyzer stod pall för trycket, yttre såväl som inre sådant. När masten var nerblåst från Hoyzerskutan och havet stormade som aldrig förr satte sig alla i laget tillsammans och började ro likt hårt ansatta krigsfångar på ett spanskt galärskepp på väg mot Eldorado.
Hoyzer Boyz - losers 2007
Descartes sökte premisser i tillvaron som inte gick att betvivla och han genomgick tre stadier på sin väg mot detta mål. Jag ser relativt tydliga paralleller i Hoyzer Boyz väg mot seriesegern och varför vi just i år vann. Descartes undersökte först den erfarenhet som bygger på direkta och omedelbara observationer. Hoyzer Boyz gjorde detsamma efter fjolårets snöpliga placering i tabellen. Fanns det någonting i vårt spel som inte var tillräckligt vinnande? Man anlitade Taktikern som med sträng blick synade lagbygget under hela vintersäsongen. Han förde protokoll, nedskrev mystiska formler med rötter i medeltidens esoteriska sällskap och rev under tystnad upp den fasta grund som laget trodde sig stå på.
Likt Descartes kom han fram till att detta inte är tillräckligt, dvs direkta iakttagelser är inte nog för att dra säkra slutsatser. Speciellt inte över så komplexa företeelser som ett hårdsatsande korplag. Det behövdes mer för att komma fram till en ABSOLUT säker slutsats. Taktikern sökte i gamla skrifter och fann en möjlig fortsättning i sitt sökande då han stötte ihop med Descartes ide om en ondskefull demon som vilseleder människan och som kan utöva övermänsklig makt över oss, som kan få oss att tro att vi är vakna fastän vi i själva verket sover osv. 
Hoyzer Boyz - vinnare 2008
Vi kan aldrig vara säkra på att det vi upplever är verkligt. Men att vi spelar korpfotboll är någonting vi med relativ säkerhet kan faställa menar Descartes och, här drog taktikern en slutsats, skulle Hoyzer Boyz vinna ligan kan vi med ABSOLUT säkerhet säga att vi existerar då ingen i laget i sin vildaste fantasi skulle kunna vare sig drömma eller tänka sig att Boyzen skulle kunna vinna någonting.
Efter mycket om och men fastslog Taktikern (för sig själv) att laget måste vinna serien för att vi ska kunna fastställa att Hoyzer Boyz existerar. Att det hela blev till ett förvirrat cirkelresonemang brydde vare sig Taktikern eller General Managern om. Taktikern tog fram ett framgångsrecept som han smög in i Hoyzerbieren ty han visste att det var den enda vätskan killarna intar frekvent. Resultatet blev, uttryckt med en litotes, mycket lyckat.
Mot nya segrar och lagerkransar!!
