SERIESEGER!(?)
Ja, nu är det väl klart ändå. Efter söndagens seger (nionde raka!) i seriefinalen mot Lokomotiv Stockholm har nu IFK Left en näst intill ointaglig 3-poängsledning med bara sex matcher kvar av säsongen och det försprånget kan väl ändå inte tappas, eller...?
Solsken, söndag och spännande seriefinal! Inget någon rimligtvis vill missa kan tyckas men som vanligt är dock optimala förutsättningar ingen garanti för en stor och stark LEFT-trupp. Carl Leijonhielm hade på förhand erbjudit sig att bidra till att toppa laget genom att inte spela men Idrottsföreningen Kamraterna LEFT vinner såklart tillsammans och förlorar helst inte alls, således var Skövde-sonen med vilket alla förutom motståndarna är glada över. En annan Skövde-son, han som kallas Garman (Peter Garhamn), tyckte dock att Carls idé var bra och valde att avstå, officellt för att bidra till seger men egentligen för att äta middag med mormor. Med hela fem minuter kvar till avspark stod således hela sju något nervösa men taggade serieledare samlade på Hässelby Strands mindre fantastiska konstgräsplan och väntade på kapten Jonathan Lindwert och hans boll. Dessutom väntade domaren otåligt på Jonathans pengar. Missnöjet över kaptenens frånvaro spred sig i LEFT-laget och röster höjdes till och med för att göra en kupp och avsätta densamme. Dessa myteri-planer infriades dock inte (ikväll). På andra planhalvan stod 12(!) Lokomotiv Stockholm-spelare som, tack vare lite bättre tidsplanering, hade tid att både passa runt och skjuta på uppvärmningen, något som visade sig vara en bra idé men inte avgörande i slutändan. Med två minuter kvar till avspark dyker dock Jonathan upp med domarpengarna, bollen och sin svåger, men utan sin bror, lagkaptensbindeln som Henrik Agardh mutat sig in i startelvan med och målvaktshandskarna som oförklarligt inte packats ned. Jakob Qvarnström i målet var inte glad över det sistnämnda men vår kapten hävdade bestämt att "alla bra målvakter inomhus och på sjumanna spelar utan handskar". Hand upp den som sett sjumannamatcher där målvakten inte har handskar. Ingen? Nej, tänkte väl det.
Hursomhelst, matchen sparkas av och till en början var det mycket kamp men lite struktur. Båda lagen såg ut att ha respekt för varandras bristande teknik och tacklingarna var lika många som passningarna. Minnena från vårens, tillika LEFT-historiens enda, förlust verkade närvarande hos många LEFTare och ett revanschsuget lag gav inte Lokomotiv Stockholm varken yta eller tid att bygga upp nåt spel. En spelare (eventuellt han från Skövde som faktiskt var på plats) hade dessutom uttryckt en längtan efter personlig hämnd då han kapades brutalt senast lagen möttes, något som helt klart verkade ge denne spelare lite extra energi. Utöver ett vasst skott från Lindwert skapade inte LEFT några riktigt klara chanser och inte heller motståndarna. Tråkig match? Absolut inte. I takt med att det fortsatte smälla i, och framförallt efter, varje närkamp så blev stämningen på planen laddad och till viss del hetsig. Vid en offensiv hörna blev ropade Carl Ejmefors på straff efter att ha blivit kapad av motståndarlagets nummer 4. Även om alla i publiken, om det hade funnits någon, med någorlunda neutrala eller LEFT-vänliga ögon nog skulle hållit med den gode Ejme så gjorde inte domaren det. Framförallt gjorde inte nummer 4, också känd som Kaparen, det utan ropade tillbaka till Ejme att "sparkar du en gång till så sänker jag dig". Ejme, som den jurist han är, är väl medveten om att muntliga avtal gäller och valde därför att inte sparka tillbaka. Lika bra juridiska kunskaper visade sig inte Kaparen ha, som ville hålla sitt löfte oavsett om Ejme infriade sin del av avtalet eller ej. Således valde han att sänka vår anfallare rejält i nästa situation (fast ett par sekunder senare), trots att Ejme inte sparkat inte sparkat Kaparen eller någon annan, utan snällt passat bollen till medspelare. Gult kort och fem minuters vattendrickande till Kaparen och en ömmande arm till Juristen.
Innan dess, lite från från ingenstans, kan nämnas i förbifarten att Lokomotiv tog ledningen efter passivt försvarsspel av den vänsterfotade högerbacken Lindwert och den högerfotade (nåja) vänsterbacken Agardh. Trist för Q i målet som inte haft mycket att göra innan dess utan mest stått och njutit av det hårda spelet och sensommarsolen. Trots spel med en man mer lyckades inte LEFT kvittera innan paus utan 1-0 stod sig halvleken ut. Väl medvetna om att höstens lagfest blir roligare om man även kan fira en serieseger samtidigt visade samtliga spelare dock inga tecken på nedslagenhet. Nyckeln var bara att fortsätta med tålamod och pressa högt, sa kapten Lindwert som även valde att göra ett taktiskt genidrag och peta sig själv från backpositionen efter baklängesmålet och en fin indianare. Ner med Johan Lannér och upp med Jonathan på mitten alltså. I övrigt samma lag, till skillnad från förra veckan då forward blev målvakt och målvakt blev forward och motståndare blev konor.
Andra halvleken öppnar vi strålande med ett passningsspel som skulle fått spelarfruar att pliktskyldigt applådera om några sådana funnits på plats. Ganska snart kommer också kvitteringen efter att Agardh totalt vaskat bort ett bra skottläge genom en snedträff som blev en perfekt passning till Joey, som i sin tur sköt både en och två gånger innan den nyblivne mittfältaren Jonathan tryckte in bollen. Johannes hävdade hövligt efter matchen att han trodde Agges skott var en medveten passning men den som spelat med USA-nyförvärvet en längre tid skulle vetat bättre. LEFT fortsätter sedan att trycka på och strax efter kvitteringen kommer även ledningsmålet när samme Lindwert, på passning av Erik Hedlund, stänker dit tvåan. Dessa två herrars hysteriska form från förra helgen höll alltså i sig även över denna trots Hedlunds, enligt Carl, "fullständigt obegripliga" 1,5 milspromenad i Stockholms förorter med skottpassaren Agardh dagen innan. När Johannes Johansson (Joey) sedan väljer att på bästa Messi-manér dansa fram på vänsterkanten och servera Hedlund -som om Anders Svensson är 1619 år gammal nog borde vara i alla fall runt 1200 år - till 3-1 var glädjen stor i LEFT, och enorm hos Leijonhielm. Trots minimal inblandning i målet gick Carl ner på knä och vevade i bästa Di Canio-stil på ett sätt vi inte sett honom göra sedan hans glansdagar på Lunds nationsklubbar. Minnesvärt helt klart. Mål för andra matchen i rad alltså för Hedlund som efteråt jämfördes med Chicarito. Förutom att Manchester United-spelaren är från Mexico, kort, snaggad och pratar spanska så är faktiskt likheterna med den blonde norrlänningen slående då de båda är bra på att peta in bollar från 1,5 meter.
Den på förhand ifrågasatte Jonathan gav verkligen kritikerna svar på tal när han punkterade matchen med sitt tredje mål för dagen. 4-1 och hattrick två matcher i rad för Boråsaren, som nog aldrig kommer spela back igen. Bakåt då? Qvarnström hade en lugn afton som mestadels innehöll bollhämtande efter misslyckade långskott från frustrerade motståndare. Det farligaste som hände var ett inlägg som den gamle hockeymålvakten fick tippa över ribban, något som sällan görs i hockey och därför skapade oro bland LEFT-spelarna. "DEN GÅR IN" skrek Lindwert. "Bra snack, Jonathan" svarade Agardh. Q fick även briljera med fötterna genom en inte helt ovågad dribbling som siste man (såklart, han var ju målvakt) framför egen bur. Innan matchen var slut fick dessutom en LEFT-spelare, vi kan kalla honom Baronen, återigen fira när hans antagonist från vårens möte fick smaka gummibitar efter en närkamp med Linghems bokstavligt talat store son, Agardh. Inte riktigt en Hedlund-efterfrågad Simunic-tackling men det närmsta vi kom den här matchen. Domaren blåste, lite märkligt kan tyckas, frispark till LEFT men fick empatikänslor och ångrade sig när han såg att Lokomotivaren hade ont och dömde istället nedsläpp. Helt logiskt enligt Korpens eventuellt icke-existerande regelbok. I övrigt värt att rapportera från matchen är Carl Leijonhielms (Tjolles) punggrepp som först fick motståndaren att reagera innan han insåg att det inte var varken medvetet eller särskilt trevligt för vår nummer 55 heller...
Slutresultat: 4-1 och utökad serieledning! En riktigt, riktigt bra kämpainsats av samtliga. Ingen vek ner sig utan alla sprang tills de behövde vila, vilket inte säger mycket men ändå. Holgersson t.ex., som normalt är striker, spelade framåt slutet av matchen någon odefinierad variant av defensiv mittfältare med bravur samtidigt som övriga sprang som Anders Svensson när det vankas fredagsmys hemma i Borås eller målchans i Dublin.
Eftersnacket handlade om det uppenbara, att seriesegern är klar, absolut inte teoretiskt men kanske i praktiken. "3 poäng ska inte gå att tappa på den här nivån", sa någon. "Absolut inte", fyllde övriga i. Det samtliga missat att ta med i beräkningen är att vår sista match är dagen efter lagfesten med stort L och mycket öl. Antiklixamet riskerar således att bli rekordstort ifall vi skulle lyckas med bedriften att förlora dagen efter att vi firar seriesegern. Smart? Logiskt? Inte alls, men det är också därför vi är LEFT - Lunds Elit Fast Tvärtom.
Matchens spelare
***
Jonathan Lindwert - kaptenen utan kaptensbindel är i en målform som hade fått Rooney att blekna om så vore möjligt. Sex baljor på två senaste matcherna och stor ledning i skytteligan. "Jag är för bra för IFK LEFT, hoppas Elfsborg ringer snart" tänkte Jonathan efter matchen men sade "bra grabbar, fin laginsats". Vår hattrickhjälte verkar jobba enligt LIFO-metoden och valde därför att ta med sig svåger-Johan och sticka innan segerbilden togs. Övriga kan ses nedan.
**
Johannes Johansson - mittfältseleganten som dribblade, slet, sprang och stod still. JJ visade återigen att starka lungor och välklippt frisyr kan ta en långt i korpen! Nr 77 får, förutom de två stjärnorna, med sig ett fint skrapsår som minne från matchen.
*
Carl Leijonhielm - baronen stod för en grym kämpainsats och visade att han gärna tar på sig blåstället när det blåser. Tog många bra löpningar i mitten vilket gjorde att Agardh, som fick oceaner av tid av motståndarna, försökte nå honom passningar som förvisso oftast hamnade hos andra LEFTare men blev till farligheter ändå. Stort plus även för den redan omnämnda målgesten vid Hedlunds 3-1-mål. Och punggreppet. Första stjärnan för Carl!
Som betygssättare vill undertecknad ändå nämna att samtliga hade fått en stjärna om så vore tillåtet, så bra var laginsatsen. För att citera vår handsklöse målvakt: "om Rit-Ola hade analyserat matchen hade skärmen varit helt full av röda pilar, så mycket sprang alla idag". Dock inser jag att detta skulle medföra massiva diskussioner, och därmed ett oändligt antal vibrationer i mobilen, vilket inte känns varken moraliskt eller ekonomiskt försvarbart då många arbetsdagar skulle spoileras för somliga. Bra insats hursomhelst, även ni som inte fick stjärnor.
Målskyttar
Jonathan Lindwert (3)
Erik Hedlund (1)
Laguppställning
Målvakt
7. Jakob Qvarnström
Försvarare
10. Jonathan Lindwert
17. Henrik Agardh
22. Johan Lannér
Mittfältare
55. Carl Leijonhielm
69. Johan Holgersson
77. Johannes Johansson
Anfallare
9. Erik Hedlund
20. Carl Ejmefors
Aktuell Tabell
1. IFK Left 10 9 0 1 55-13 27
2. Lokomotiv Stockholm 10 8 0 2 31-8 24
3. Northfolk Legends FC 10 6 1 3 25-13 19
4. Blackeberg 10 6 0 4 29-30 18
5. The Pänbänds 9 4 2 3 21-18 14
6. Lokomotiv SJ 10 3 2 5 19-33 11
7. Lokomotiv Ådalen 10 3 0 7 17-29 9
8. AC Viola 9 1 1 7 16-24 4
9. BK Tåpaj 10 1 0 9 11-56 3
Stjärnligan
Jonathan Lindwert (10)
Björn Ohlsson (8)
Johannes Johansson (8)
Johan Holgersson (7)
Eric Larsson (6)
Erik Hedlund (5)
Erik Bustad (3)
Pierre Ferraud Norberg (3)
Carl Ejmefors (2)
Mattias Erasmie (1)
Peter Garhamn (1)
John Lindwert (1)
Karl Sievert (1)
Jakob Qvarnström (1)
Johan Lannér (1)
Henrik Agardh (1)
Carl Leijonhielm (1)
Skytteliga
Jonathan Lindwert (12)
Eric Larsson (6)
Pierre Ferraud Norberg (5)
Björn Ohlsson (5)
Johannes Johansson (5)
Johan Holgersson (4)
Erik Hedlund (4)
Carl Ejmefors (3)
Mattias Erasmie (2)
Karl Sievert (2)
Peter Garhamn (2)
John Lindwert (1)
Jacob Svärdell (1)
Carl Leijonhielm (1)
Johan Lannér (1)
Henrik Agardh (1)
Kortliga
Mattias Erasmie gult kort (5 min)
Jonathan Lindwert gult kort (5 min)
