"Idiotkärringen från Ica" mejlade...
Kaptens tal, som publicerades under gårdagen, fick stående ovationer runt om på sociala medier. Där visade människan Kapten vad som finns bakom just Kaptenen Kapten. Dock var inte alla riktigt nöjda.
Kaptens tal var bland det starkaste som någonsin publicerats på denna plattform. Vi fick en helt ny bild av denna annars så bekymmerslösa person som alltid ler glatt. Mängder av mejl har strömmat in och lagkamraterna har ställt sig bakom Kapten. Dock fanns det ett mejl som hade en klar antydan att Kapten bör lägga ner.
Om ni läste talet igår kan ni nog lista ut vem som inte är helt nöjd idag. Jag talar självklart om ”idiotkärringen på Ica” som Kapten kallade henne. Det tog inte många minuter innan ett mejl kom in från just ”idiotkärringen på Ica” till redaktionen. ”Idiotkärringen från Ica” heter egentligen Gullan och vi har fulla rättigheter från henne och hennes man Kenta att publicera hela hennes mejl här nedan:
Kära Kapten och IK Stym,
Äntligen plingade det till i min iPhone. Var det ett sms tro? Nej, det var det inte. Det var en notis från Facebook. Där visade det sig att en artikel kommit ut från mitt favoritlag IK Stym och det hör inte till vanligheterna detta år. Jag har förstått att det gått dåligt för laget och jag har sett att stackars Stefan (Kapten) varit nedstämd när han irrat runt bland hyllorna i våran lilla affär nere i centrum.
Självklart slukade jag artikeln direkt men satte kaffet i halsen när jag läste från det femte stycket. Där beskrevs jag som en idiotkärring. För det måste vara jag som beskrivs. Eller det finns inga tvivel. Det ÄR jag som beskrivs. Jag var tvungen att ropa på Kenta som stod i högsta hugg och stekte fläskkotletter med sardinsås som vi alltid äter på onsdagar innan vi sätter oss i soffan med varsin te-kopp och kollar på Sveriges mästerkock.
Kenta undrade såklart vad som gjort mig så upprörd. Han fick läsa och man kunde plötsligt ta på stämningen. Allt kändes instängt och då är ändå våran lilla trea väldigt ljus och luftig. Kenta, som också följer IK Stym, blev tårögd och hade inte fläkkotletterna kallat där ute på spisen tror jag nog att han hade satt sig en stund och gråtit. Som tur var fann han sig själv och gick ut i köket för att färdigställa maten.
Jag satt kvar och begrundade artikeln. Att Stefan (Kapten) döljt detta hat mot mig i alla år är ofattbart. Ända sedan han var en liten grabb har jag försett mig om att han mår bra. Denna arma lilla pojke som alltid kom in i butiken med lite för korta gröna små shorts och köpte sina två påsar med Djungelvrål. Denna späda tonåring som nästan var dag frågade hur jag mådde när han kom in efter en lång dag i skolan och köpte sig sin Risi-frutti. Och den något stressade unga man, med poppiga glasögon, alltid hade ett ord över när han handlade sin kvällsfrukt.
Han har föjlt med mig genom åren och jag har alltid brytt mig om honom. Nu tackas jag på detta sätt. Det är helt vedervärdigt. Jag har ett år och åtta månader kvar i arbetets tjänst innan jag kliver av. Detta var ett hårt slag. Jag har som tur är en hel del gamla stamkunder kvar som jag kan glädja mig åt. Lasse, Bill och söta lilla Emma. Och jag hade Stefan (Kapten). Men efter hans brandtal igår dog han för mig. Han kan nu glömma sin rabatt på torkade fikon. Han kan glömma att han får en gratis påse och han kan definitivt glömma att sno åt sig ett geléhallon utan att betala.
Jag och Kenta tackar nu för oss. IK Stym är inte längre laget i våra hjärtan. Det är med stor sorg jag måste meddela det. Vi har följt laget slaviskt men det är det slut med nu. Alla minnen är utraderade. Längre fram kan det finnas tid att förlåta men det blir svårt. Så mycket vatten måste tyvärr rinna under broarna först och det är jag tveksam till att det kommer göra.
Tråkiga hälsningar
Gullan (Och Kenta på ett litet hörn)
