Seger mot Dalen/KFF
Segern mot gästande Dalen/KFF grundlades i de inledande 4 minuterna när vi kopplar om och gör både ettan och tvåan innan spelarna kommit ut på mattan. I andra reducerar Dalen/KFF innan trean och fyran sätts dit. Målskyttar för kvällen: Oskar x 3 och Emil.
Kode IF – Dalen/KFF 4-1 (2-0)
Mål: Oskar 3, Emil.
Laget för dagen:
Ahlberg
Hazze-Affe-Henrik-Larsson
Martin-Taggen(C)-Emil
Ralle-Hjertman-Oskar
Bänk: Bengtsson, Ryberg, Simon, Patrik Franksson.
Första halvlek
Inledningsvis var det näst intill folktomt denna strålande afton på Lunnevi. De få som hade lagt sin tid och sina pengar på att se Kode IF denna kväll var lätträknade och frågande. Det brukar ju vara bra med publik på våra hemma matcher. Jag fick just den frågan. Min förklaring var att klubben anordnar sponsorträff och att dessa satt och mumsade kyckling i samlingssalen samt att avsparkstiden var lite udda.
Det var Kode som startade bäst. De (till matchstället!) hollandliknande gästerna kommer inte alls in i matchen och efter 4 minuter hade Oskar tryckt upp två bollar i taket bakom en chanslös målvakt. Assistkungen Ralle serverar vid första målet en perfekt passning från vänsterkanten som Oskar enkelt stöter upp nättaket. Till andra målet är det Hjertman som aggerar framspelare med en fin boll i djupet. Oskar trampar igång och då är det inte många som stoppar honom och 2-0 är ett faktum.
Vi inleder aggresivt och Dalen ser chockade ut till en början. Men sen händer det som allt som oftast händer när man har något att försvara. Vi känns så otroligt nöjda med att leda matchen och vi förväntar oss att Dalen skall kapitulera redan nu. Det sprids ett missnöje bland publik och sponsorer på åskådarplats när vi tappar initiativet. Det är dock inte värre än att vi fredar oss bra mot Dalens uddlösa attacker. Enligt en Readingsupporter på läktaren så är Ahlberg bättre i mål än vad han är på Drömelvan. Vilket inte behöver säga så mycket men han räddar en dåligt slagen frispark som innan den slogs påminnde mig om de tidigare högklassiga frisparksmålen som vi släppt in. Skönt att vi inte blir träffade av alla lyckoträffar i serien, inkluderat Zenith borta i tisdags.
Affe och Henrik aggerar med pondus i backlinjen och jag upplever att vi inte har ett enda farligt avslut mot vårat mål. Dock skapar vi inget framåt bortsett från första 10 minuterna. Oskar var skön att skåda i sina fruktansvärt rena avslut och därtill ett stort jobb i defensiven. Vi tar med oss 2-0 ledningen in i halvtidsvilan.
Andra halvlek
Andra halvlek startar med en riktig kalldusch. Undertäcknad hinner precis få en kaffe i näven när måljublet är igång för bortalaget. 2-1 och matchen verkar vakna till liv igen. Men ack så fel man kan ha. Följande 20-25 minuter är fruktansvärt ointressanta. Det var väldigt svårt att hitta några riktlinjer i spelet hos oss men även hos Dalen. Vi verkar inte ha någon idé. Försvaret fredar sig väl men vi lyckas inte suga fast (som Maradona hade sagt!) bollen på offensiv planhalva. Det ser jobbigt ut och vi får inte mycket gratis. Dock är det inget fel på inställningen. Vi vill, vi kan men vi känns inte överens om hur vi skall aggera offensivt. Dalen är tack och lov inte särskillt bra på att omsätta sitt övertag i målchanser. Det är inte förrän runt minut 75 som det blir riktigt svettigt framför Ahlberg. En boll som till synes räddas på mållinjen letar sig in i rosa panterns trygga famn. Dalens målvakt har ätit sina morötter var dag och ropar från sitt straffområde att bollen var över linjen men han får inget medhåll från en för dagen lysande domartrio.
Vi lyckas under en period i slutet på matchen få till några bra omställningar och det är just en sådan som ger oss andrum. Hazze bryter en passning och spelar hem till Henrik som slår upp en lång fin boll till en till synes outtröttlig Ralle som lägger fram en delikat passning fram till Emil som löper loss från sin försvarare och avslutar distinkt i bortre gaveln. En otrolig lättnad sprider sig på Lunnevi och Dalen ger näst intill upp hoppet om poäng. Emil tackas genom att bli utbytt och in kommer debuterande Patrik Franksson, född -95. Patrik har tidigare bevisat att han har talang och mognad nog för att göra nytta i U-laget. Nu fick han chansen med dom stora grabbarna och han gör det bra. Innan domaren blåser av matchen har även Oskar hunnit med att göra sitt tredje för kvällen. Även detta målet missar jag så blocket och pennan skickades till Mackan som hade en klar bild av hur det gick till.
Mackan skriver:
Oskar står för en hungrig brytning till Martin som slår en boll i djupet tillbaka till Oskar som håller undan och stänker dit 4:an med vänstersläggan.
Sammanfattning
Dagens ord, signerat Burken, var ställningskrig. Det var inte mycket ordnat spel från något håll. En rent ut sagt svag match. Men som tur är så saknar Arsene Wenger makt inom svensk division 4 fotboll och det delas således inte ut några skönhetspoäng. Att vi ändå gör 4 mål är positivt. Att vi under första 5 minutrarna hälsar Dalen välkomna till borgen Lunnevi genom att egentligen avgöra matchen omgående är starkt. Oskar gör tre mål, tre klass-avslut. Affe och Henrik gör en riktigt bra match i mittförsvaret och inhoppande Patrik Franksson lyckas med sina första bolltouchar i A-lagssammanhang. Alltid kul att se att återväxten i klubben finns.
Avslutningsvis så kan jag konstatera att publiken dök upp, en aning sent. En gemytlig afton avslutades med en lyckad Pub-kväll med en näst intill helt intetsägande match mellan England och Algeriet. Vi spelade bra fotboll första och sista 10. Det räckte för 3 viktiga poäng.
Dagens plus: 3 poäng.
Dagens minus: Vuvuzelorna... eller?
