Lång intervju med Anke Schmidt Felzmann

Ikväll är det omstart i seriespelet för Hoyzer Girlz, vilket också innebär comeback för Dr Anke Schmidt Felzmann. Hoyzernytt fick en riktigt lång pratstund med lagets tyska mittfältare.

Du missade nästan hela vårsäsongen på grund av utlandsjobb. Hur kändes det att inte kunna vara med och spela utan istället följa resultaten via sociala medier?
Ja, det stämmer. Ärlig talat har det varit riktig jobbigt. Efter att i flera veckor ha stått och hejat vid sidan av planen i fjol med en gipsad arm tänkte jag att det där var det jobbigaste jag hade någonsin upplevt. Det är så fruktansvärt tråkigt att vara på plats utan att kunna göra mer än att iaktta händelserna och försöka peppa laget. Men nu måste jag erkänna att det är tusen gånger svårare att få nöja sig med att peppa upp sitt lag från distans. Då är det faktiskt mycket roligare att stå vid sidan av krigsplatsen och heja på laget under matchen, även om man själv inte kan vara delaktig i spelet.

Alla som känner mig vet ju hur jag brukar lida med mina favoritlag och hur mycket jag hejar, eller snarare vrålar, under matcherna båda på planen och vid sidan om. Att inte ha kunnat kämpa tillsammans med mina lagkamrater om viktiga poäng var inte så skoj. Jag var tvungen att följa händelserna via de sociala medierna och det kändes särskilt tungt att får höra flera gånger om att laget hade åkt på förlust eller att det blev kryss istället för de viktiga trepoängarna. Men det fanns också mycket glädjande moment, t.ex. när jag fick läsa på vår hemsida en rolig rapport om den övertygande segern som Hoyzer Girlz tog i säsongens första match mot Heineken, laget som vi möter igen nu i omstarten (matchen äger rum ikväll, onsdag den 21 augusti 2013 kl 19.00 på Skarpnäcks sportfält, reds anm). Vi får hoppas att vi kan upprepa succén mot det holländska ölmärke och att vi lyckas med att visa dem ytterligare en gång väldig tydligt vart skåpet ska stå!

Hoyzer Girlz vill upprepa Heinekenkrossen från premiären

Utöver de viktiga tävlingsmatcherna har det också varit tungt att missa flera roliga Hoyzer-aktiviteter under våren såsom den anrika Hoyzerveckan och även den gemensamma resan med Hoyzer Mix till Skrubbsårsturneringen på Åland. Men då var det särskilt kul att kunna fira med mina Hoyzerkamrater en ordentlig grillfest som Hoyzer Boy Marco Ortolani hade anordnat inför Pressbyråns cup strax efter att jag kom hem. Hoyzerfester lyckas alltid höja humöret!

Hur känns formen nu? Hur har sommarträningen gått?
Det känns bra! Riktig bra, faktiskt! Under mitt utomlandsvikariat hade formen tyvärr gått helt åt skogen (den fina norska skogen, faktiskt) och när jag upptäckte detta blev jag lite orolig. I början, under de första träningspassen, såg det verkligen inte alls lika lovande ut som under försäsongen i våras. Trots att jag kände att jag hade byggt upp bra form under inomhussäsongen och även på det mycket intensiva Hoyzerträningslägret i Närke blev allt helt fel den här gången. Fullkomligt fel tajming i alla löpningar, urusla passningar, oändlig många brända lägen framför målet trots att solen sken och alla förutsättningar var helt perfekta. Det var verkligen inte kul alls och jag insåg att jag troligtvis skulle sitta på bänken under hela höstsäsongen om de här problemen inte löste sig snabbt.

Men efter en hel del träning under sommaren med olika träningspartners på olika underlag känns det numera återigen bra i kroppen och särskilt i fötterna. Nu under de sista träningarna har det lossnat rejält. Jag har fortfarande en bit kvar tills jag har nått toppformen, men orken och färdigheten är snart lika stor som viljan och passionen. Nu hoppas jag att jag kan bära mitt nya tröjnummer 13 med stolthet och vara lika effektivt som Bajens #13, Max von Schlebrügge, som nyss säkrade en viktig poäng för sitt lag med ett sent kvitteringsmål strax efter inhoppet (han gjorde kvitteringsmålet i 90e minut i Superettan mot ÖSK i måndags, reds anm). Mitt mål är att jag ska antingen spela fram eller näta själv i varje match. Jag eftersträver då framför allt den tyska landslagstalangen Celia Okoyino da Mbabi som har visat vad en tysk fotbollsspelare med ett väldig långt och krångligt efternamn som inte ens har plats på tröjan kan uppnå (efter att ha nyss gift sig heter den tyska landslagsspelaren med tröjnummer #13 numera ”Celia Sasic” reds anm).

Vad tror du om Hoyzer Girlz höstsäsong?
Vårsäsongen har ju tyvärr inte riktig gått som vi hade hoppats, men om man bortser ifrån topplaceringen i vår serie som vi troligen inte kommer kunna erövra den här säsongen, så är andraplatsen ändå ett helt realistisk mål för oss. Det tror jag på! Det känns dock inte troligt att Jantelaget kan tvingas bort från serieledningen. I dagsläget sitter de på 14 av 18 möjliga poäng, vilket i och för sig inte alls är omöjligt att slå, men framför allt har de med sig en helt överlägsen målskillnad in i höstsäsongen: 15-3 mot våra 7-7, och då är jag inte helt säkert att vi hard vad som krävs just nu.

Rätt in i kaklet, rakt ner i gruset!

Jag måste lägga till här att vår mycket talangrika nummer 1 har gjord ett kanonjobb i våras efter skadeuppehållet! Dock drabbas vi ändå fortfarande av problem på den sidan. Lollo har tyvärr fått så pass många lockande erbjudande från andra håll på senaste tiden att det har blivit svårt för oss att konkurrera. Det ryktas att en viss talangscout med namnet Keskitalo är ut efter henne. Vi får nog hoppas att transferfönstret stängs innan en möjligt flytt kan slås fast och att Lollo fortsätter försvara Hoyzermålet minst till slutet av den här säsongen! Som vanligt har även vår andra målvakt haft mycket otur och är fortfarande skadat. Men glädjande nog har veteranen Mia Blomberg (ordinarie back i laget) putsat av målvaktshandskar. Liksom i våras är hon återigen bered att hoppa in i målet när det behövs. Men även hon är mycket efterfrågad så det är tyvärr inte helt säkert att vi kommer att ha henne tillgänglig för spel med Hoyzer hela säsongen ifall vi inte lyckas med att omförhandla kontraktet med Lollo.

Det mest tråkiga för Hoyzer Girlz är att ytterligare en klippa i laget följer i vår fd kaptens spår (Anneli Lindgren flyttade till England inför säsongen, reds anm). Vår framgångsrika kantspelare respektive anfallare Sofie Jacobsson har bestämt sig att skriva under ett 5-årskontrakt i Norge. Vi är mycket glada för hennes skull och önskar henne lycka till i våra västra grannland. De norska kvinnorna har visserligen visat i EM-finalen i somras att Norge är ett otroligt bra land för att utveckla sig som fotbollsproffs, men vi i Hoyzer kommer att sakna vår fina och duktiga lagkamrat! Man får hoppas att vi får låna henne in under någon säsong framöver…Visst skulle man kunna oroa sig nu, men jag tror ändå på Hoyzer Girlz förmåga att besegra motståndarna i vår serie och jag är övertygat på att vi kommer att lyckas med att ta oss till toppen igen! Fastän målvaktssituationen inte är helt optimalt, så bör man verkligen inte oroa sig: våra backar är i toppform. Som jag upptäckte nyligen på träningen så är Lina Lindström, Malin Hansson, Mia Blomberg och Helena Malm våra främsta bulwarks på planen. Det är otroligt svårt att ta sig förbi dem hur mycket man än försöker, så motståndarlager kommer att bli mycket frusterad när dem får möta oss.

Under de senaste träningarna har alla Hoyzer Girlz faktiskt bevisat sina styrkor. Det känns väldig tryggt efter sommarpausen! Till exempel har vår centrala mittfältare Petra Åslund i lördags visat sin kämparglöd när hon stormade med full fokus och helt obarmhärtig framåt gång på gång. Och en av våra unga löptalanger, Tara Svensson, har redan visat i Pressbyråns cup förra månaden att tufft motstånd inte är något hon är rädd för. Tvärtom är det motståndarlagerna som lär blir rädda när Tara stormar framåt och skapar stora ytor för våra anfallare! Det kan även nämnas att Mia Olofsson har under en kort utlåningsperiod i Norrland tränats om till en mycket skicklig allroundspelare, så vi hoppas att hon därmed kan ta fler positioner på planen enligt lagets behov om oförutsebara omständigheter skulle uppstå.

Hoyzer Girlz har, som jag redan sa inför premiärmatchen i maj, byggt upp ett mycket imponerande lag. Vi har flera unga talanger – Sofie Borck Janeheim, Malin Hansson och Caroline Sjöblom som har ännu inte fått mycket speltid under den gångna vårsäsongen men som kommer att förstärka Hoyzertruppen framöver under hösten. På träningarna har dem visat sin skicklighet och kommer säkert snart ta en plats som ordinarie i laget. Utöver dem har vi även fått förstärkning från Sara Linderoth och Åsa Öhman som redan visat sina styrkor i jakten efter viktiga poäng före sommarpausen.

Minst sagt jämnt i mittskiktet inför omstarten

Jag kan fortsätta hur länge som helst med mina eloger... Vi har fortfarande 8 matcher kvar och därmed sammanlagt 24 poäng att hämta. Vi är fyra lag på 7 poäng, från fjärdeplacerade Runa till näst-sist-placerade BKVV. De två lag på andra respektive tredje platsen har samlat inte mer än två ytterligare poäng och sitter därmed bara på 9 poäng. Det som vi måste förbättra är helt klart inte bara poängtagande utan även antal gjorda mål i varje match, oavsett om det blir seger eller förlust. Men mycket goda nyheter är då att våra två rutinerade ordinarie anfallarna, Anna Fernlund och Emilie Darwin, äntligen har kunnat vila ut sig under sommaruppehållet efter en mycket tuff säsong. De är tillbaka på planen med de bästa förutsättningar för att skjuta sönder motståndarnas försvar. Emilie har visat att hon liksom Anja Mittag kan avgöra i #11 tröjan när det gäller och Anna är ju Hoyzer Girlzens egen L8 (Guldboll) Schelin. Jag är övertygat på att bollen kommer att rulla in i motståndarnas mål gång på gång, varje match! Hoyzer Girlz går nu med full fart framåt in i striden för att nå toppen: Rätt in i kaklet, rakt ner i gruset!