Lagbanner

Omdiskuterat segermål mot tappert Arbrå2

Jonas Roos avgjorde fredagens match genom att något regelvidrigt sparka bollen ur händerna på Arbrås burlejon. Rätt eller fel, i vilket fall som helst en underbar seger!

Uppvärmning:
Lars Pettersson joggar ut i sina sedvanliga Ronaldo skor anno 98 och man vet att den är igång, den oerhört viktiga uppvärmningen. Som vanligt springer de tio utvalda startande utespelarna i två led om fem personer under joggningen, Hammarn och Oskar längst fram och Åslund och Mackan längst bak samlar upp eftersläntrare. Under den obligatoriska krigsdansen försöker Henke imponera med klapp under låren varpå denna dialog utspelar sig:
Oskar:
- ”Det där är svårt det där
Henke:
- ”Ja, det går inte
Kort sagt en svår övning!
När det är färdigsprunget i de två leden dräper Danne Svensson iväg sig den något oroväckande kommentaren: ”Aningen tungt”. Han har även lagt märke till att kapten Hammarsten bjuder på ”fina indianer” dagen till ära, ett gott omen.
Uppvärmningen fortsätter nu med smålagsspel för att få igång fötterna och få känna på lite boll. Detta anses dock snabbt vara en omöjlighet på den valda platsen och planen får förflyttas för att bollen inte ska hoppa och studsa allvärldens väg hela tiden.
När Norralas uppvärmning nått sitt slut kommenterar Henke med klassikern: ”Det känns mört”, en klyscha vi alla hört många gånger förr!
Motståndarna Arbrå chockar med en något annorlunda uppladdning vilket innebar ingen uppvärmning och bara 11 spelare uttagna till matchen, detta måste anses vara revolutionerande.

Halvlek 1:
Redan från start visar domaren orutin och blåser till avspark cirka fem minuter före utsatt tid, något som leder till att lyxliraren från Mala, Mathias Jonsson, inte orkat arbeta sig ut på planen ännu. Detta i sin tur leder till att Löfman får göra ett ungefär 30 sekunder kort men ack så stabilt inhopp. Det visar på bredd att en spelare från bänken kan gå in i ett så utsatt skede av matchen.
När så väl spelet börjar arta sig är det hemmalaget Norrala som visar upp bäst takter med fina kombinationer på båda kanterna. Det man i efterhand mest minns från dessa glansfyllda tio minuter är när Henke Jonsson gör en supergrej på kanten och ordnar en hörna. Hörnan i sin tur blir en jättechans och borde ha resulterat i nätrassel, men icke! Strax efter detta kommer ännu ett tveksamt domaringripande när Åslund blir brutalt lurad på en målchans i och med en felaktig offsideavvinkning. Trots det i de flestas ögon vackra spelet vill inte Blad knipa igen bulltuggen utan manar argsint på laget i hjärtat från sin position på linjen.
Något senare viftar domaren med ostskivan och matchens första varning är ett faktum, den som får den är nummer 75 i hemmalaget, Johan Hammarsten alltså. Även detta ett mycket tveksamt ingripande från den svartklädde domaren. En domare som förresten hade en ”frisyr som vajar likt en palm på Jamaica” som det hördes röster mumla i publikfånget.
Det sista som händer i den första halvan är att Larsson i kassen får presentera sig genom en rapp benparad på ett halvt friläge, grymt viktigt!

Så gick snacket i halvtid:
Steffe King hade som vanligt kloka synpunkter mellan de två akterna, här följer ett urval i korthet om vad som sades i omklädningsrummet:
Hörnorna är halvdåliga, måste förbättras
Arbrå har två ganska vassa lirare framåt, annars ofarliga
Vi ska försöka söka frisparkar runt Arbrås straffområde, där är vi härliga
Använd kanterna ännu mera!
Efter dessa uppmaningar fick Lasse Pettersson en knivig fråga som löd:
Lars, vad ser du när du har bollen på kanten och ska krossa?
Svaret från den synbart något nervöse grabben blev:
Jag brukar i alla fall se Roos

Halvlek 2:
Halvlek två inleds likt de första 45 med att Mathé Jonsson står i centrum, denna gång efter att ha missat en chans på hörna och därefter visat ilska. En ilska som kan liknas vid baletthopp, så han var nog ändå ganska tillfreds med sig själv och tillvaron. Därefter får ovan nämnda skyttekung ännu en chans då han frispelas av Henke Jonsson men målvakten visar prov på fin teknik med en benparad, ögongodis för en fotbollsälskare!
I halvlekens mittskede kommer också hemmaklacken igång i och med att bröderna Östberg, Kniven, Svensson & co sjunger fram ett gult kort för en bortaspelare. Efter bara en kort period som bara innehållit en snackfint av Henke som är värd att nämna sjunger publiken fram kortet ur bröstfickan på rättskiparen igen. Det är så skönt att inte domarna på den här nivån blir ett dugg påverkad av vad som skriks runtomkring blir min spontana reaktion.

Spelet böljar nu fram och tillbaka och det börjar faktiskt likna en klassik 0-0 match, då tänker Oskar: Nu måste det hända något. Kort därefter visas det gula upp igen efter något som kan liknas vid ett påbörjande av våldtäkt från nummer 13 i hemmalaget, underhållning!

Matchminut 73:
Efter 73 spelade minuter var det alltså dags, Jonas Roos kliver fram och sänker ett tappert kämpande bortalag med ett solklart mål. Att målvakten hade båda händerna på bollen och Roos sparkade densamma med full kraft ur dessa händer behöver inte ens diskuteras.
Därefter följer egentligen ingenting värt att notera mer än att Hammarn förkunnar med hög stämma att det är ”minuten kvar”.

Avtackning av publiken:
Efter slutsignal och segervrål tackas den underbara publiken av med vågen och alla är i extas. Niffen går till uppehåll med en tre poängare och livet är återigen njutbart! Nu önskar jag alla ett par fina och soliga veckor under ledigheten, på återseende mina vänner!


Norrala IF - Arbrå BK2 1-0 (0-0)
1-0 Jonas Roos

Startelvan:
Erik Larsson
Johan Åslund - Markus Norin - Johan Hammarsten(C) - Lars Pettersson
Jonas Roos - Oskar Eklund - Dan Svensson - Henrik Jonsson
Mathias Jonsson - Magnus Gustavsson

Ersättare: Henrik Löfman, Jesper Wikström, Markus Jonsson, Andreas Persson och Anton Eklund

Vårsäsongens sista hedersvärda långåkrar går till:
3: Jonas Roos
2: Oskar Eklund
1: Markus Jonsson


Koffedinho2007-07-02 10:11:00
Author

Fler artiklar om Norrala IF