Med hjärtat i halsgropen - 0-0 i premiären!
Så var det dags för premiär efter en försäsong med blandade resultat. Tomelilla IF stod både som motståndare och värd på ett soligt Tomelilla IP för allas vårat lag VAIF.
0-0 låter väl kanske inte som någon speciellt underhållande match, men visst fanns där glimtar av skönspel som var värt de 50:- i inträde.
VAIF ställde upp enligt följande
Munken
Olle Lill-Börje Danko Mogge
Charles Adde Mangnus W Hommel
Ahldin Johannes
Matchen som sådan präglades av mittfältsspel och avsaknad av chanser.
Inget av lagen mäktade med någon rejäl målchans under första halvlek, därför kan det tilläggas att båda lagens försvar fungerade tämligen utmärkt. Dock sattes inget av försvaren på några riktiga prov då anfall från båda håll innehöll alldeles för lite fart och för få spelare som följt med.
Värmande att åter få se David Anehamre som mittback med uppgift att ta djup (har inte spelat där sen juniorlagstiden, såvitt jag vet) En hyfsat snabb mittback säkrar mot farliga kontringar...och i denna div 3 serie finns det gott om snabba anfallare.
Underhållningsvärdet skapades istället under andra halvlek då lagen bytte chanser i 10-minuters perioder. Dåliga avslut och bra målvaktsagerande gjorde att siffrorna fortfarande kunde skrivas till 0-0. Tomelilla ägde bollen mer än VAIF men i farliga chanser stod de rätt så lika. FRAM TILL SISTA 10! Vad är det som händer? laget börjar se änsligt ut och är inte alls på tårna...från en bra period, framförallt med bra anfallsspel från de inbytade anfallarna Cedermarker(rättstavat?) och publikfavoriten Daniel Döhle, dalar spelet till div5 klass. Tomelilla skapar framförallt två riktigt farliga chanser i form av ett ribbskott och en kalabalikhörna. " bollen e cirka 2dm från linjen" säger ett ögonvittne från nära håll.
0-0- får ändå sägas vara ett fullt godkänt och rättvist resultat. Som nykomlingar är VAIF nog nöjda men en pinne på bortaplan i premiären, men visst hade tre smakat mumma.
Tre poäng får istället bärgas i hemmapremiären mot Balkan på fredag istället...VÄL MÖTT!
