Krönika: Inför ett slutspel
Detta borde väl egentligen vara en krönika om OS… men det är det inte. Jag är nämligen mer på humör att hylla MODO och deras försvarsspel. Dessutom tänkte jag skryta över våra juniorer, helgonförklara tränaren och drömma en smula inför det inte alltför avlägsna slutspelet.
Ja, det här borde som sagt vara en krönika om OS… vilket det som sagt inte är. Bara lite.
Med Salt Lake City i alltför färskt minne törs jag nämligen inte hoppas på någonting. I skrivandets stund vet jag ännu inte hur det blir med Foppas medverkan, men mentalt har jag redan skickat honom på tre veckors semester tillsammans med Näslund.
Nåja. Man får se det positivt – ett nytt radarpar från MODO kan mycket väl komma att dominera i den här turneringen.
Jag tippar:
Att Tre Kronor når minst semifinal.
Att Sedinarna kommer att avgöra en match på egen hand.
Att Henrik Sedin kommer göra fler poäng än Mats Sundin.
Att det ändå kommer snackas mycket mer om MODO Hockeys landslagstjejer när OS är över.
Mer OS-snack än så blir det inte - jag är nämligen mycket mer sugen på att skriva en hyllning till MODO.
Hjärtelaget är nämligen slutspelsklart och mår alldeles utmärkt, såväl spel- som poängmässigt – om man bortser från att Färjestad snott vår femteplats genom att vara i samma derbygrupp som Mora, Leksand och Djurgården. MODO är numera ett väloljat maskineri som gått obesegrade ur nio av de tio senaste drabbningarna.
Inför säsongen förklarade Lückner att den sämste spelaren var minst lika viktig som den bäste i hans lagbygge och menade att ”en kedja inte är starkare än sin svagaste länk”
Jag tyckte det lät väldigt klokt redan då, men jag hade aldrig vågat hoppas på att han skulle lyckas omsätta sin filosofi i praktiken på ett så imponerande sätt.
När Mora gjorde 4-0 mot HV 71 i måndags, så gjorde de samtidigt MODO till det lag som släppt in minst mål i hela Elitserien. Jag satt med brorsan vid radion, räknade på fingrarna, log och myste… och började nästan att smågilla Mora (men lugn bara, jag skakade det snabbt av mig!).
Huvudskälet till denna defensiva triumf stavas förstås Karol Krizan, men man uppnår heller inte ett sånt resultat utan riktigt bra spel från backarnas sida.
Topplagens fans undrar säkert vilka killar vi har som kan mäta sig med lanslagsbackarna Holmkvist, Pihl, Thomas Johansson och Magnus Johansson…eller Sundin, Oduya, Niemi och Koivisto… eller Gustafsson, Lars Jonsson, Petrasek och Olausson. Svar till alla er som undrat: Senast, när MODO inte släppte in ett enda mål, avslutade man matchen med fyra juniorer och en 21-åring i backbesättningen. Och ungefär så har de sett ut hela säsongen. 21-åringen och tre av juniorbackarna är i stort sett ordinarie, kära motståndarfans.
Lägg därtill 19-årige Mattias Hellström, som tagit raka vägen från juniorlaget till att vara en av MODO:s nyckelspelare och motorn i den kanske stabilaste kedjan.
Ja, det är inte konstigt att jag redan längtar till slutspelet! Med en månad kvar av grundserien går jag redan omkring i slutspelstankar:
Nytt för i år är att topplagen väljer sina motståndare. Ettan väljer mellan lag sju och åtta, tvåan väljer mellan lag sex och det som lag ett inte ville ha, trean väljer mellan de två lag som är över och fyran får helt enkelt nöja sig med vad han får.
Detta gör det möjligt att redan nu, en dryg månad i förväg, gissa sig till hur kvartsfinalerna kommer att spelas.
Just denna säsong fungerar det alldeles utmärkt att klippa av tabellen exakt på mitten. HV 71, Frölunda, Linköping, Luleå, Färjestad och MODO har alla potential att knipa ett SM-guld. Mora, Timrå, Brynäs, Djurgården, Södertälje och Leksand har inte det.
Därför tvivlar jag inte på att HV och Frölunda norpar var sitt av de två sämsta slutspelslagen. När sedan Linköping har att välja mellan MODO och Färjestad, så kommer de knappast välja kaffelaget. Linköping är nämligen något av mardrömsmotståndare för MODO och det är de nog medvetna om.
Antingen så passar vårt spel Linköping väldigt bra, eller så passar Linköpings spel oss väldigt illa… Oavsett vilket så ser det här inte särskilt lockande ut för hjärtelaget. Därför har jag här några förslag till Modoledningen på hur man ska komma undan:
– Säg åt alla i laget att spela skitdåligt sista fyra matcherna, så att vi halkar ner på sjunde plats och har chans att få möta favvomotståndaren Frölunda istället.
– Vinn de fyra matcher som är kvar och håll tummarna för att både Luleå och Färjestad torskar fyra raka. Då hamnar MODO på fjärde plats.
– Ring upp Mike Helber och muta honom med Näslunds gamla träningströja, Foppas tandskydd från i fjol och alla NHL-proffsens autografer på villkor att Linköping inte väljer MODO i kvarten.
– Låt Andreas Salomonsson ringa runt till de lag som Frölunda har kvar att möta i serien – Timrå, Linköping, HV 71 och Södertälje – och berätta hur man gör för att förvandla Salo till ett såll. ( Salle har ju i vinter bevisat att han kan den konsten). På så vis kan Linköping knipa andraplatsen från Frölunda och vi slipper möta dem.
Om inget av dessa knep skulle funka
GE INTE UPP FÖR DET! Linköping har trots allt gjort sig känt som ett ganska mediokert slutspelslag (åkte t.ex. ut i kvarten mot Södertälje i fjol) och kan säkert besegras med en kombination av talang, teknik, taktik, hårt jobb, vilja, hjärta och…
…Karol Krizan.
