Ett steg närmare kvalserien
Björklöven är på god väg att uppnå säsongens stora mål, kvalserien. Efter en rivstart utan dess like med hela fem poäng på lika många matcher, väntar troligtvis snart storheter som Asplöven och Örebro.
Inför matchen mot Almtuna var förväntningarna något högre än strax före Nybro-matchen. Segern mot Malmö och debuten för Fredrik Öberg ingav dock bara falska förhoppningar. Detta var en av de absolut sämsta insatserna som Björklöven stått för – någonsin. En annan intressant, om än lite tragisk detalj är att i ett urplock av de allra sämsta matcherna i klubbens historia skulle säkerligen 3-4 matcher från förra säsongen tillsammans med dagens megafiasko ligga i toppen.
I inledningen av matchen spelar Löven bra, och skapar tryck i Almtunas zon. Magnus Gästrin gör också ledningsmålet då han via köksvägen får in pucken bakom Mark Owuya i Almtuna-målet. Därefter inleder Löven början på en historia, en väldigt tragisk sådan, som många av oss kommer att minnas för resten av livet med stor sorg i hjärtat.
Almtuna tar över matchen och Björklöven börjar slarva och slå icingpuckar. 1-1-målet kommer därför helt logiskt och rättvist, och med det resultatet går lagen till pausvila.
Andra perioden går egentligen inte att beskriva i ord, och därför hoppar vi över den.
Inför den tredje perioden är ställningen 4-1 till bortalaget. Men trots detta försökte inte ens Björklöven åstadkomma något för att förändra matchen. Vad än Fagervall sade till spelarna i den andra periodpausen, och för den delen även den första, fick det inte någon som helst effekt och Almtuna var betydligt närmare både 5-, 6- och 7-1 än vad Björklöven var ett reduceringsmål.
Den här ”Processen” var så dyster att inte ens självaste Franz Kafka hade kommit på tanken att skriva den. Det var en parodi på ishockey från Björklövens sida. Andra perioden var värdelös, katastrofal, pinsam, horribel, tragisk, urusel, plågsam, smärtfylld, bedrövlig, miserabel; välj själva. Det räcker ändå inte till för att beskriva det vi fick bevittna. Det var ett hån mot alla de hängivna supportrar som varje år lägger ner sin tid och själ i laget.
Fagervall väljer trots detta att efter matchen klaga på buandet från fansen under den andra perioden. Förvisso kan jag hålla med om att detta beteende knappast gynnar laget. Men Fagervall måste också försöka se det hela hur en supporters perspektiv. Många av oss ägnar en stor del av våra liv åt att följa Björklöven. Hela vår tillvaro, vårt humör och välmående påverkas av hur det går för laget. Och oavsett om detta gör oss en aning psykiskt skadade, så är det vi som gör att Björklöven överhuvudtaget existerar. Ibland blir därför också frustrationen över att inte kunna ingripa så pass stor att det får vissa konsekvenser, den här gången i form av burop. Idag, om någon dag, var det dessutom befogat.
Som det ser ut just nu lirar vi i kvalserien till våren, men inte tillsammans med lag som Leksand, Malmö och Luleå. Om dagens spel håller i sig blir det istället spännande att se om vi fortfarande ens är det bästa Löven-laget efter säsongens slut. I vilken annan klubb som helst hade det agerats nu, och vi får verkligen hoppas att ledningen har vad som krävs för att på allvar ta tag i problemen.
Ok, ponera att Fagervall verkligen har försökt förändra spelet så mycket han bara kan; att han har tränat uppspel och verkligen försökt få killarna att spela hockey, att han har gjort allt i sin makt för att få spelarna taggade till varje match, att han har varit en aktiv matchcoach och skrikit djävulskt mycket för att få igång laget. Detta förändrar fortfarande inte det faktum att spelet på isen ser bedrövligt ut, och har så gjort sedan början på förra säsongen. Det måste till en ändring nu, och det går inte att sparka hela laget. Ansvaret ligger hos tränare Fagervall, och trots att han verkar vara en skön person är det nu dags att lämna över ansvaret till någon annan.
