Krönika: Ny inramning, samma lag
Förutsättningarna var bra. ICA Maxi hade gått in och köpt en mängd biljetter som de sedan delat ut till matchen mot Nybro. Publiken kom, gratis är gott. Det var alltså 2574 betalande i Sannarpshallen.
Som grädde på moset hade Hammers ledning verkligen legat i. Fler tävlingar, fler vinster och ett nytt intro. När den öronbedövande musiken höjdes yttligare ett steg och Tor, våran asagud, klev in på isen och åkte runt och peppade publiken så började det kännas i maggropen. När sen fyverkeriröken hade lagt sig och spelarna kommit ut till ett sällan skådat jubel så visste man, Hammers kommer att spöa Nybro med tvåsiffrigt idag.
¤ ¤ ¤
När sen matchen var igång och man såg hur spelarna smällde på i varje närkamp, då insåg man att Ulf Weinstock har gett grabbarna taggtråd till frukost, dunderhonung till lunch och K-As spenat precis innan matchen. Hammers hade sällan varit så taggade och publiken var lika taggad den. Men efter drygt en minut åkte en för ivrig Mårten Parbrand ut två minuter efter att ha behandlat en Nybroskalle som en snöboll, och mulat plexiglaset.
¤ ¤ ¤
Då insåg man plötsligt i tredje perioden när hemvändaren Peter Rylander stänkte in 3-0 för gästande Nybro hur jäkla fel man kan ha.
¤ ¤ ¤
Där rök den chansen, men förhoppningsvis förlåter den bittra publiken. Hammers och Maxi hade lyckats få dit en storpublik, för att vara i år, och man hade chansen att göra något riktigt bra av det. Istället föll man in i Nybros spel och lät de kontrollera händelserna. Det är bekvämast så. Hammers kan nämligen inte ta ett mål i baken.
¤ ¤ ¤
Det är inte viljelöst, spelarna kämpar och försöker. Men det syns lång väg hur frustrerade de blir när allting låser sig och när anfallsspelet är lika farligt som en varm Hästens säng.
¤ ¤ ¤
Någonting måste göras, men vad? Det finns inga garantier för att ett självförtroendelöst Halmstad Hammers slår Växjö Lakers, som vinner mot princip alla som kommer i deras väg. Därför måste Hammers undvika att kvala, men det ser mörkt ut.
¤ ¤ ¤
Sergejs Senins, ett namn som skrämmer? Knappast. En meritlista som imponerar? Ja. Räcker det? Vet inte. Det finns många frågetecken angående denna lettländare, och det är självklart varken lett eller rätt att säga något i förhand. Och självklart vet jag att jag inte var först med det skämtet, men samtidigt är det inte Lett att vara Est, men det är Ballt.
¤ ¤ ¤
Det jag vet om dansk ishockey är lätträknat, men 93 poäng på 48 matcher där 38 av dem är mål imponerar på mig. Snälla Sergejs, gör något liknande i Halmstad.
¤ ¤ ¤
Samtidigt undrar man var i tusan man hittar en sådan här spelare. En 30-åring med 505 poäng på 476 matcher. En spelare som spelade fyra matcher för Lettland i senaste OS, ett land som faktiskt skakade Kanada, ett lag fyllt med superstjärnor, kan han vara dålig? Vi får hoppas att svaret är nej.
¤ ¤ ¤
Det känns som det är på rätt väg annars. Det var roligt att gå på hockey, rent arrangemangsmässigt och höjdpunkten var när Niklas Bjurman fick trampa en cykel, som han vann när han gjorde Hammers första mål, över hela isen i full mundering och med skridskor. Då var det sann glädje, en glädje man hellre hade haft av en vinst.
