En dag på jobbet för Hammarby
Hammarby hade på onsdagskvällen inga som helst problem med att avfärda ett mycket blekt Nyköping hemma på Hovet.
Serieledarna Hammarby fortsätter att ånga på i norra hockeyallsvenskan. Visserligen gjorde Bamsingarna inte ett dugg mer än vad som krävdes, men laget kunde likafullt inkassera en trepoängare som aldrig var i farozonen. Redan efter dryga två minuters spel bröt Stefan Töyrä ett Nyköpingsuppspel vid offensiv blå linje. Töyrä lyfte ned pucken mot Nyköpingskeepern Johan Asplund som - till synes helt oförklarligt - släppte in den mellan benen.
Knappt två minuter senare var det dags igen. Johan Hägglund vann en närkamp nere i sarghörnet sedan Nyköpingsförsvaret drällt med pucken. Efter en något tursam sargstuds kunde Hägglund peta fram pucken till Mads Hansen, som Nyköpingsbackarna glömt att markera. Hansen snärtade upp pucken på målvaktens plockhandssida. Klockan stod på 4.29 och matchen kändes redan avgjord. Två Hammarbyutvisningar gjorde dock att den inledande forceringen kom av sig, men Nyköping skapade å andra sidan ingenting i sina power play. Sammantaget var det en ganska medioker första period, där dock Hammarby hade full kontroll på händelserna.
Den andra perioden startade på bästa sätt med Hammarbyögon. Sedan ett Nyköpingsanfall stoppats i mittzon lyckades Bajen snabbt vända spelet. Niklas Barklund och Daniel Holmström hittade fram till Christian Lechtaler som kom åkandes med fart och fick pucken i exakt rätt ögonblick. Lechtalers avslut tog på Johan Asplund, men pucken gick i en båge över målvakten och in i mål.
Efter 3-0-målet följde en period av temposvagt och ibland riktigt dåligt spel. Det syntes att Hammarby bevakade ledningen och mer eller mindre spelade av matchen, och bortalaget saknade fullständigt geist. Tyvärr föll Hammarby in i gästernas låga tempo, vilket naturligtvis straffade sig. De grönvita brände exempelvis ett läge i spel fem mot tre i 1.45! Men Nyköpings efterföljande power play var om möjligt än svagare. Hammarby var det bättre laget genom alla spelmoment, trots att man spelade långt ifrån bra. Därför kändes det fullt logiskt när Jonas Göthberg mot periodens slut fick se sitt skott från blålinjen hitta in bakom Johan Asplund. Detta var återigen ett mål som inte såg otagbart ut!
Tredjeperioden blev en transportsträcka, och således heller ingen period man kommer att minnas särskilt länge - oavsett om hjärtat klappar för Hammarby eller Nyköping. Bortalaget plockade in Mikael Törnqvist i stället för olycklige Asplund i målet, och det blev ersättaren förunnat att hålla nollan.
Matchen slutade således 4-0 till Hammarby som nu har spelat sex perioder mot Nyköping utan att släppa in något mål. Olow Sundström sattes väl inte på några större prov, men spelade stabilt och visade några gånger att han verkligen behärskar spelet med klubban. Över huvud taget imponerar Hammarbys defensiv, vilket 18 insläppta mål på 14 matcher vittnar om. Offensivt däremot var det väl lite si och så. Bäst på isen var utan tvivel Marius Trygg som briljerade med sin skridskoåkning. Andreas Paulsson gör nästan aldrig en dålig match, och bland övriga forwards såg Johan Hägglund vassare ut än på länge. Det syntes dock att laget inte ville ödsla mer krafter än nödvändigt på den här matchen, vilket kanske är klokt med tanke på den tuffa helg som väntar (Sundsvall och Björklöven borta).
Nyköping var en stor besvikelse. Vi hammarbyare har flera gånger under senare år fått erfara hur svårspelade och fysiskt starka "pingvinerna" är. Men i dag svarade bortalaget för en rent underhaltig insats. Målvakten Johan Asplund gjorde ett par riktiga tavlor i inledningen, och det syntes att han helt tappade rytmen. Lika säkert som Hammarbys försvar agerade, lika hafsigt var det hos Nyköpingsbackarna. Och gästernas forwards såg sega och trötta ut. De enda Nyköpingsspelare som får godkänt är Henrik Höglund och målvaktsinhopparen Mikael Törnqvist. Bajenbekantingen Kim Cannerheim, som nu för första gången fick möta Bajen på Hovet, tillhörde dem som knappt märktes alls.
Det finns skäl till självrannskan på många håll i Nyköpingslaget. Avståndet till fjärdeplatsen börjar bli oroväckande stort, och med det här spelet har man heller inte i superallsvenskan att göra. Det finns kvaliteter i Nyköping, och det är hög tid att de plockas fram nu för snart går det superallsvenska tåget.
Beröm förtjänar däremot den lilla men tappra Nyköpingsklacken som aldrig gav upp.
