Krönika: Stå upp för vårt AIK
Lagets säsong har varit upp och ner, toppinsatser har blandats med mindre bra matcher och det har varit svårt att vinna två matcher i rad. En önskan nu skulle vara två eller varför inte tre segermatcher i rad. Det skulle ge lite stabilitet samt även vara bra för killarnas självförtroende, något att bygga vidare på inför framtiden.
Första gången vi på läktaren fick chansen att börja hoppas att det var något bra på gång inför den kommande säsongen var redan i hemmamatchen mot Björklöven. Ett fartfyllt och bra spel gav en klar seger med 6-2. Sedan togs vi snabbt ner på isen igen och droppen kom vid två förluster i tät följd mot lokalkonkurrenterna Hammarby och Huddinge. Förluster som svider extra i AIK-hjärtat.
Ett tråkigt och svårlöst fenomen som drabbar AIK är att både Hammarbys och Huddinges spelare har förmågan att tända till lite extra just i matcherna mot oss. Med AIK är det precis tvärtom. Laget gör sina sämsta matcher på lång tid, rena bottennapp. Något för lagledningen med tränare Broberg/Gozzi att ta tag i framöver. Chansen till revansch mot de båda Stockholmslagen kommer snart, förhoppningsvis med ett laddat AIK som tar viktiga trepoängare.
Som tur är kom det roligare hemmamatcher som de mot Nybro och Almtuna. Andra perioden mot Almtuna måste vara en av de bättre för säsongen trots att gästerna frikostigt bjöd på många chanser. Den här gången fanns AIK-spelarna på plats och tog vara på möjligheterna, framförallt Mattias Beck som för andra gången i år passade på att göra tre mål mot Almtuna.Att det kan gå så lätt ibland. Från den matchen minns jag även domaren som brukar få mycket kritik efter våra matcher. Nu var det Ulf Rådbjer som blåste, vilken auktoritet och pondus på isen. Han såg hela tiden till att hålla en positiv dialog med spelare och respektive bås. Resultatet blev att protesterna uteblev vid utvisningar och andra avblåsningar. Många domare i vår serie har mycket att lära av honom. Ulf Rådbjer bäst på isen.
Åsikterna är många om vad som ska göras med laget under matcherna. Det är ofta lätt att sitta på läktaren och skrika på tränare och spelare. Det är fritt att göra det, men vi ska samtidigt tänka på att de alltid ger 100% för lagets bästa.
Två egna reflektioner från säsongen så här långt efter 18 matcher:
För det första spelet i egen zon. Att det ibland kan vara så svårt att få ut pucken. Varför inte bara sarg ut istället för att försöka göra det vackert och därmed ofta bjuda motståndarna på en och ibland två extra chanser.
För det andra anfallsspelet. Det måste gå att skjuta mer. Ofta ser det ut som om killarna tvekar i det avgörande ögonblicket och blir på så sätt lätta offer att plocka bort för motståndarna. Spelarna försöker ofta åka ända in i mål med pucken. Ett skott kan skapa mycket oreda och framförallt en farlig retur.
Allt lätt att säga från sidan men svårare att utföra på isen. Även om jag är säker på och förutsätter att Broberg/Gozzi jobbar med att ha sina spelare på topp inför varje match.
Spelarmässigt har det också varit en hel del upp och ner. Ingen som utmärkt sig och höjt sig över de övriga under de 19 första omgångarna. Spelarna har delat på det och tagit någon match i var. Väntar fortfarande på en jämnare och högre nivå från flera håll. Spelarkritik är ofta svårt och ofta har vi olika syn på vem som varit bra och inte.
De jag tycker varit jämnast och även bäst så här långt är våra två målvakter. Jimmy Danielsson har flera matcher visat att han även den här säsongen tillhör seriens bästa målvakter. Johan Larsson-Tysell har även han visat bra klass de gånger han fått chansen. Främst genom en mycket bra första match borta mot Västerås.
På backsidan är säsongens stora överraskning lagkaptenen David Engblom. Måste varit många som höjde lite extra på ögonbrynen när ”kaptenen” tvingades ner som back mot Sundsvall. Det visade sig att han förde med sig stabilitet och säkerhet även till försvarsspelet. Även Mike McKenna har från första matchen med laget visat upp ett bra spel. Beröm även till unge Fredrik Carlsson som blir allt bättre för varje match, en spelare laget kommer att få mycket nytta av framöver.
Skador är aldrig bra för ett lag. Men en som kom mycket olyckligt var den för Daniel Ström som fram till dess varit lagets bäste försvarare.
Johan Adolfsson var en av de sista in i årets trupp. Men han har med sitt spel visat att han verkligen vill vara med och ta en plats i laget. En positiv överraskning på forwardsidan. Där laget nu efter 19 omgångar börjar hitta flera formationer som kan producera och skapa oreda för motståndarna. En trio som komigång i samband med borta matchen mot Nyköping var Patrik Bergström-Rasmus Ericsson-Jonas Westerling. De har nu börjat hitta varandra riktigt bra. Mattias Beck är alltid farlig för motståndarna, tyvärr försvinner han bort ur en del matcher. Men sex mål på två matcher mot Almtuna visar hur farlig Mattias Beck är när han hittar rätt. Kristian Gahn syns inte mycket i matcherna men finns hela tiden på plats med sitt smarta och enkla spel.
Med årets trupp borde det inte vara några som helst problem för laget att vara med och slåss om platserna 4-6. För att sedan få chansen att på allvar vara med och slåss om den sista platsen i kvalserien. Att ta chansen att spela där i år vore en bra erfarenhet för hela laget.
Det går alltid att önska mer till laget det vet vi alla, tyvärr handlar allt idag om ekonomi. Men visst skulle det vara bra med en spelskicklig back som kunde förstärka laget.
Kan vara det som behövs för att killarna ska kunna börja utmana topplagen Leksand, Malmö och Rögle i några matcher. Laget hade Malmö i gungning på Hovet, men några enkla misstag gjorde att laget sedan vek sig lite för lätt. De är inte farliga och ska marschen uppåt starta måste grabbarna börja rå på alla motståndarna redan i seriespelet. Så viktigt för självförtroendet.
Vi, publiken har också ett stort ansvar att visa vårt förtroende för laget. Ge killarna mod och extra kraft. Ett problem som just nu ser svårt ut att lösa är publikfrågan. Har tyvärr inget enkelt svar på hur vi lockar mera folk till Hovet. Men under 1000 personer på många nästan alla hemmamatcher är bedrövligt för att inte säga pinsamt. Killarna är värda så mycket mera stöd. Tycker inte det duger längre att säga laget saknar profiler, kvalitet och är för dåligt. Släng det snacket nu och STÅ UPP för vårt AIK mot toppen av tabellen och en plats i kvalserien.
