Det finns fortfarande en liten chans…
Vi var flera på Hovet som glada applåderade AIKs seger på söndagskvällen. Den allmänna meningen var väl ändå att allt är över när vi möter Nybro i den sista hemma-matchen för året på Hovet. Man menar att chansen till avancemang är så liten att man inte ens behöver bekymra sig om den, men den finns.
Hoppet är det sista som överger människan, och så länge det finns, så hoppas jag. Jag är medveten om att chansen att nå playoff är mikroskopisk, det är för AIKs del fyra matcher och tolv poäng det handlar om. AIK har kvar att möta Nyköping, Sundsvall, Nybro samt Oskars-hamn i sista matchen, fyra segrar och Gnaget är med. Bofors har fem matcher kvar att spela, bland annat Västerås och Växjö, som knappast kan räknas som givna segrar. Borås ska möta både Leksand och Bofors, som inte heller kan räknas som några säkra poäng. Oskarshamns program ser lättast ut, men där finns Malmö och AIK, alla inblandade kan snubbla och spela bort chanser, så inget är klart. Jag är fullt medveten om att det ser väldigt tufft ut och man kan inte göra något annat än gissa och spekulera. Jag har varit med tidigare och vet att AIK inte alltid går de lättaste vägarna, det kan komma att avgöras i förlängning mot Oskarshamn i den absolut sista matchen, sådant har hänt tidigare när AIK är inblandat.
Men det man pratade om i pauserna på den nyligt uppriggade AIK puben som dekorerats av ideella krafter sen kvällstid eller nattetid i förväg, för att passa fika och öl törstiga hockey- Gnagare, var satsning som måste till inför nästa säsong. De AIK själar som var där är tappra och kommer säkert att återfinnas på läktarna när det blir nedsläpp till nästa års Hockey-allsvenska igen. Önskelistan är lång på vilka punkter som behöver förbättras. Man har hoppats på rejäl satsning tidigare och man är där igen. De namn som florerar är hela tiden gamla gnagare som någon gång för länge sedan, i någon intervju har pressats att lova att avsluta sin karriär i AIK. Det är Notan och Tärnström alla drömmer om. Det är på backsidan de flesta tycker att det brister och att behovet är störst. Vår Smokinglirare har trots storstilade planer inte blivit något i år, men till nästa år, då har hinken som skramlat under denna säsong med insamlade pengar, blivit riktigt välfylld kan man hoppas, hoppas den får gå runt och skramla på Råsunda i sommar, då tror jag att den kan bli riktigt trind och tung. Då kan det bli en duktig spelare.
Det kan tyckas vara tidigt att analysera säsongen som varit redan, men några ord kan jag inte låta bli, och det är att året inte blivit vad man hoppats. Man funderar och undrar. Man väntar på storsatsningen som aldrig tycks komma, men skam den som ger upp, det är till att hoppas på nya friska tag, och att nästa säsong blir vad detta år inte blev.
