Nyköping slog AIK
Ett viljelöst AIK förlorade borta mot Nyköping med 4-2.
Matchen mellan Nyköping och AIK blev inte som vi gnagare tänkt oss. Man skulle faktiskt kunna kommentera tillställningen med ett enda ord; usel.
Med den inställning som AIK visade idag så får man till och med svårt att hålla sig kvar. Att förlora mot ett lag som Nyköping är inget annat än en stor skandal. Nyköping har visserligen ett tryggt försvarsspel men i anfallsväg har man inte mycket att komma med. Ändå lyckades AIK med konststycket att släppa in f y r a mål mot detta lag.
Det sista målet är inte mycket att säga om då det kom till i matchens sista sekund och dessutom i tom kasse. Dessförinnan hade dock AIK bjudit hemmalaget på tre fullträffar. Att ens komma på tanken att göra överlappningar och släppa pucken bakom ryggen i egen zon skulle få vilken supporter som helst att bli mörkrädd. När man sedan gör det gång efter annan i samma spelsekvens så kan man inte ha förstått uttrycket att spela säkert i egen zon. Nyköpings tredje mål var bland det värsta jag någonsin skådat. Det känns visserligen fel att skylla på enskilda spelare, framför allt då flera var inblandade i situationen, men man får inte ge bort pucken så enkelt som David Engblom gjorde.
Spelet i egen zon var alltså under all kritik ikväll. Lägg därtill att lagets anfallsspel som så många gånger tidigare fastnade i sarghörnen så förstår ni att kvällens match inte var en rolig match med AIK-ögon sett. Värst av allt var dock AIK:s powerplay. Att få chansen att spela 5 mot 3 i 1 minut och 45 sekunder och under den tiden inte ens få i väg ett enda riktigt skott på mål är skrämmande. Betänk då att AIK under i stort sett hela den tiden hade pucken under kontroll i anfallszon.
Syndabockarna i det fallet var Gozzi, Huokko och Salomatin. Dessa tre herrar med rutin så det räcker och blir över för hela laget valde att passa runt, runt, runt trots mängder av skottlägen. Den så kallade gubbfemman har nu fått mängder av chanser att visa vad de går för men utan framgång. Att tränaduon ger dem fortsatt förtroende i numerära överlägen är för mig en gåta. Maken till ineffektivt powerplay har jag inte sett på mycket länge. Med ett sådant anfallsspel så behöver inte motståndarna något försvarsspel.
Det kan tyckas hårt att laget sågas vid fotknölarna redan efter 3 omgångar men om Gnaget fortsätter att lira så oinspirerat och viljelöst så är faktiskt risken överhängande att vi åker ur även den här serien. Spelarna måste inse att det krävs blod svett och tårar för att ta sig till Superallsvenskan. Det går inte att leva på klubbnamn och gamla meriter.
Det var inte många som förtjänar godkänt idag men det är ändå några stycken.
Joakim Persson släppte visserligen några returer som resulterade i insläppta mål men han räddade också en hel del farliga skott från nära håll. Han fick inte heller någon hjälp att tala om utan lämnades oftast helt ensam med både en och två nyköpingsspelare.
Andreas Jämtins mål visade på vilja att lyckas. Dessutom så slet han föredömligt under i stort sett hela matchen, dock utan att få ut så mycket av det.
Johan Björnfot och Andreas Pettersson kom in i den sista perioden och rörde om ordentligt i Nyköpings försvar. Man kan med all rätt fråga sig varför dom fick börja på bänken.
Den här match bör spelarna försöka glömma så fort som möjligt då det är en ny bortamatch redan på söndag. Huddinge står återigen för motståndet och om AIK ska kunna ta poäng i den matchen så krävs det bättring av samtliga spelare i truppen.
