Usel match på Hovet
Ni som missade matchen mellan AIK och Bofors behöver inte gräma er över det. Det var nämligen den absolut sämsta matchen på Hovet den här säsongen och frågan är om AIK någonsin har varit så dåliga.
Första perioden var ett riktigt sömnpiller med två lag som bara stod still i mittzon utan att kunna leverera två korrekta pass i rad. Det fanns ingen vilja, ingen fart och ingen fantasi i något av lagen och som åskådare undrade man om man verkligen såg en ishockeymatch i rikets näst högsta serie.
Ola Möllerstedt intervjuades i den första periodpausen och skyllde det dåliga spelet på uppehållet. Han menade att man tappar tempo oerhört fort om man inte har några matcher. Frågan är därför varför AIK bara hade en enda träningsmatch under uppehållet och varför man valde att möta ett så pass mycket sämre lag som Tranås. Det spelar i och för sig ingen roll för så dåliga som man var i den första perioden får man bara inte vara, inte ens i säsongens första träningsmatch.
Den andra perioden började lite piggare och även om spelet fortfarande var mer än lovligt dåligt från båda håll var det i alla fall ett högre tempo. AIK pressade långa stunder tillbaka Bofors som ofta fick ta till en del fula medel för att få bort AIK:are som stod framför mål. Domare Thorsbrink valde dock att fria för det mesta medan en av hans linjemän i stället plockade ut en Bofors-spelare efter två felaktiga tekningar. I samband med den utvisningen fick även Bofors ytterligare en utvisning för vad som rubriceras som olämpligt uppförande. Möjligtvis var det detta som kom att avgöra matchen då Bofors såg aningen mer tända ut efter detta. Ledningsmålet och tillika segermålet kom därför som ett brev på posten efter en tilltrasslad situation framför AIK:s mål.
Den tredje perioden blev en lång pina för alla AIK:are, spelare såväl som åskådare. Trots ideliga försök att nå en kvittering var man faktiskt aldrig riktigt nära. I stället var Bofors bara några centimeter ifrån 0-2 då man träffade stolpen. De usla passningarna byttes mot misslyckade soloåkningar och kom man väl fram till några bra lägen så åkte man ur dem och valde sämre alternativ.
Det här var helt enkelt inte AIK:s match men faktum är att inte heller var Bofors. Om det funnits en regel som sa att man i alla fall måste försöka spela ishockey för att få poäng så hade båda lagen blivit utan. Inget lag var nämligen värt en endaste liten futtig poäng, så illa var det faktiskt. Bofors hade dock turen på sin sida och möjligtvis även en aning vilja att vinna matchen och fick därför klart oförtjänt med sig tre pinnar hem.
Spelare och tränare i AIK bör rannsaka sig själva vad det var man höll på med. Därefter bör man glömma kvällens match illa kvickt för det är snart dags för nästa omgång och då mot ett bedydligt bättre ishockeylag än Bofors. Vad man än kommer fram till och gör för att förbättra situationen kan det inte misslyckas. Det kan nämligen inte bli mycket sämre än så här.
Oskarshamn slog Björklöven för andra gången den här våren och närmade sig ordentligt. De är nu bara 4 poäng efter. Dessutom har AIK ett klart tuffare program framför sig med bland annat bortamatcher mot Skellefteå och Rögle samt hemmaderbyt mot Bajen. Det kommer med all säkerhet att bli en strid in på målsnöret kring det båda strecken men för AIK gick nog det sista tåget i kampen om direktplatserna till kvalserien. Det är kanske tur det. På så vis slipper vi ju flera uppehåll.
För att avsluta den här matchrapporten väljer jag att citera Gudrun Schyman som någon gång lär ha sagt följande: "Botten är nådd, botten är till och med passerad.".
