Reseskildring från England del 4
Fortsättning.
Måndag
Upp tidigt som vanligt för en ny gigantisk frukost. Servicen var visserligen sämre än under helgen men frukosten smakade bra ändå. Strax efter klockan 10 var det dags att checka ut och bege sig till London för en dags shopping. Det som inte finns i den staden är inte värt att köpa. Vi hittade t o m en engelsk bok om fotboll som pryddes av Michael Brundin, det ni.
När pengarna väl var slut var det dags att bege sig mot Stanstead för flyg hemåt. Väl på planet blev man lite orolig när det tydligen fanns en person för mycket planet. Ingen ville erkänna sitt misstag och mig veterligen flög vi en person för mycket till Skavsta. Passkontrollen där var därför än mer rigorös än vanligt.
Efter att ha avslutat resan på samma sätt som man började den (med nattbuss) var det dags att hoppa i säng för att återgå till jobbet och vardagen några timmar senare.
Hockeyresan till England var allt annat än en normal familjetripp till öriket. Den påminde mycket om Lasse Åbergs film Sällskapsresan då vissa kommentarer och uttalanden kommer att förbli odödliga och legendariska för oss som var med på resan. Det var en helt sjuk resa och vi hade vansinnigt roligt. Visst kan det bli slitningar inom en grupp på 8 viljestarka killar men gemenskapen oss emellan stärktes något oerhört under den här helgen. Det enda som var lite trist är att vi var så få som 8 personer som hängde ihop. Blir det en liknande resa även nästa år rekommenderar jag samtliga att hänga med AIK-hockey ut i Europa.
Förutom att vi stärkte vår gemenskap tror jag även att spelarna i laget gjorde detsamma. Att resa sig, vända matchen och slutligen även vinna mot ett rallargäng som Coventry bör ha höjt moralen i laget avsevärt. De kommande överfallen från Elias Abrahamsson lär vara som myggbett i jämförelse med vad vissa spelare fick utstå i England och Wales. Visst, de engelska lagen höll en ganska låg standard men de kunde verkligen spela fysiskt och våra grabbar behöver verkligen träna på att möta sådana lag.
Gnaget visade inte prov på något storspel och var klart sämre än mot Djurgårdens IF IF men några spelare visade att de verkligen blir att räkna med i år. Naumov var tillsammans med Engblom AIK:s genomgående bästa spelare. Mattsson och Jungbeck visade tillsammans med Printz att man klarar att stå upp mot vem som helst och Nilsson visade återigen ett oerhört lugn i kassen.
Det är inget snack om att framtiden verkligen är AIK:s. Den här säsongen ska vi bara upp i Elitserien.
För er som missade årets kultresa vill jag bara säga följande: Börja spara pengar redan nu för i höst tänker vi dra på Norrlandsturné vid minst ett tillfälle. Det är de långa och knasigaste resorna som är roligast. Häng med så får ni se.
Vi ses i Skellefteå, Boden, Umeå och Piteå.
Stöd AIK, gå på hockey!
