Genomgång av elitserielagen 2012/2013 - del 2

Då har vi kommit till del 2 i genomgången av elitserielagen. Ni som kan ert alfabet har räknat ut att det denna gång handlar om HV 71, Linköping, Luleå och Modo.

HV 71

Vart är Smålands hockeystolthet egentligen på väg? HV är, sett till det senaste decenniet, en av Sveriges mest framgångsrika och bästa hockeyföreningar. Föreningen har en stark ekonomi, stort publik- och sponsorunderlag och allt som oftast haft väldigt starka spelartrupper. Jag tycker mig se en vikande trend hos HV, och då pratar vi sportsligt. Två raka slutspel där man åkt ut redan i kvartsfinal, i våras mot Färjestad och innan dess mot nykomlingen AIK. Detta är inga bra resultat för HV, det kan nog alla vara överens om. Det märkliga är att man ser inte ut att göra så mycket åt det inför denna säsong…eller?

Kvar i HV är trotjänarna Davidsson och Petrasek, duktiga spelare som håller bra elitserieklass men nog har de passerat zenit med råge. Det känns som att väldigt mycket ansvar läggs på dessa spelare och där tycker jag problemet ligger. Var är satsningen i en annan riktning efter två mediokra säsonger?
Visst, på målvaktssidan stärker man upp i Wesslau – en riktigt bra värvning då man får en målvakt som alltid presterar.
På backsidan får man in Fälth men blir av med 4 (!) st försvarare. Framåt tillkommer en mycket spännande spelare i juniorvärldsmästaren William Karlsson, men är han redo att leda en kedja i ett elitserietopplag redan nu? Marcus Nilsson, duktig hockeyspelare förvisso men inte känns han jättespännande eller som en spelare som lyfter HV till en högre nivå. Från andra sidan atlanten kommer Rakhshani, en spelare som presterat bra i farmarlag och kan nog bidra med en del poäng i elitserien också – transatlanter brukar vara hyfsat säkra kort. I övrigt är det två egna juniorer som lyfts upp.

Tittar man på de forwards som lämnat laget så dyker det upp ett par tunga namn. Vuotilainen var väl iofs lite i utförsbacken och att han försvinner kan jag förstå, men killar som Joensuu, Falk och faktiskt även Piros är riktigt duktiga hockeyspelare som försvinner.

Sammantaget så kan man se en viss ”utrensning” av spelare men jag har svårt att se att man gjort en satsning i en annan riktning med de spelare som kommit in. Förlusterna väger tyngre än nyförvärven. Dessutom – HV har 5 spelare som är 36 år eller äldre denna säsong, och det är inte vilka spelare som helst (Davidsson, Petrasek, Trygg, Luoma och Krog). Jag har svårt att se den där hungern och viljan att vinna ett guld hos dessa spelare, det är också flera av de bärande spelarna i laget som är i denna ålder. Just hungern och viljan är något som saknats de senaste slutspelen och att man inte gjort något åt detta inför denna säsong förstår jag inte. Den spelare med mest vilja förra säsongen så som jag såg det var Andreas Falk, han hade behövts sanna mina ord.

Talang och kapacitet finns det massor av i HV:s spelare och det bör räcka till en slutspelsplats, i slutspelet tror jag dock inte HV har mycket att hämta denna säsong heller.

Linköping

En katastrofal säsong för östgötarna förra säsongen. Det var ett ångestladdat och krampaktigt spel i stort sett hela säsongen som präglade detta på papperet så skickliga lag. I Linköping så satsas det stora pengar och ofta satsas det på kända namn som har ett bra ”track-record”, men ett ”lag” fick man inte ihop förra säsongen. Jag tror också det är svårt att vända en negativ trend under säsong för ett lag som har en helt annan målsättning än att försöka undvika en kvalplats, detta kunde man också se på fjolårets andra fiaskolag – Djurgården. Nåväl, i sista omgången löste det sig till slut för LHC och man kunde andas ut och slippa spela den så nervpirrande kvalserien. Till denna säsong skulle det komma att behöva ske förändringar…

Att Harald Luckner bara var en tillfällig lösning var klart tidigt. Prio ett blev att hitta ett tränarnamn som kan bygga ett ”lag”, i Roger Melin tror man sig ha hittat denna tränare. I mina ögon är Roger en väldigt lugn tränare som ger mycket förtroende till sina spelare. De får ansvar och han har en stor tilltro till spelarens förmåga att lösa de situationer som uppstår på isen. Rent taktiskt eller coachmässigt ser jag inte Melin som speciellt märkvärdig men visst är han en av topptränarna i elitserien. Jag tror Melin är perfekt för LHC just nu och det kommer bli en betydligt bättre säsong än den förra.

Det är ett par imponerande namn som kommit in i laget. Weinhandl är tillbaka i Linköping och elitserien efter ett par år i KHL och han kommer bidra i offensiven med många mål och assist. Simon Hjalmarsson är också en stark värvning, kommer bli mycket nyttig. Himmelfarb från Rögle gjorde en bra säsong i allsvenskan, upp till bevis nu i en serie högre upp. Salomonsson från AIK är en rivig spelare som nog är ganska jobbig att möta, Melin vet nog hur han ska användas på bästa sätt.

I de bakre leden har duktige Dahlbeck försvunnit till Chicago och Erik Andersson har hamnat i ”kylan” då LHC inte vill satsa på honom mer. In med tuffingen Rahimi samt spelskicklige Grillfors, båda från HV, istället.

På målvaktssidan har ”ikonen” Norrena fått lämna och in har istället Andreas Andersson kommit från HV. Andersson känns som den evige andremålvakten, nu får han chansen att ta förstaplatsen. Engstrand är en betydligt lättare konkurrent än vad Andersson haft tidigare. Frågetecken helt klart för LHC:s målvaktspar

Det finns mycket talang i Linköping och också mycket rutin och erfarenhet. Hävelid och Johansson måste leda trupperna bakifrån och får Linköping en bra start kan det bli en väldigt rolig säsong, frågan är vad som händer om det börjar ta emot i början och målvakterna darrar?

LHC är svårtippat, jag tror laget grejar ett slutspel och väl där kan vad som helst hända. Melin känns som en slutspelscoach och spelarmaterial för att gå långt har man, Andersson i målet måste vara på topp – blir inte överraskad om något annat i målvaktsväg hämtas in under säsongen.

Luleå

Luleå gjorde en makalöst bra grundserie förra säsongen. Med en otrolig disciplin och ett vägvinnande spel var man bra under i stort sett hela grundserien, otroligt imponerande. I slutspelet svek dock norrbottningarna rejält. I takt med att det tog emot lite resultatmässigt så tappade man lite tålamod och då rasade allt i stort sett. Maskinen Luleå havererade. Det ska bli intressant att se Luleå i år, blir upplägget detsamma? Tror Luleå står välrustat, man har grunden – frågan är nu om man lyckats krydda med det som saknades i slutspelet i våras.

På spelarsidan har det varit en del omsättning. I Wallin, Fälth och Jaakola har Luleå tappat tre duktiga backar, in har istället intressante och jagade Jacobsson från Tingsryd kommit samt elitseriebekantingen Skrbek och ”nygamle” Fredrik Svensson från AIK. Här känns det väl som Luleå gått lite minus faktiskt men tycker ändå att Luleå fortfarande förfogar över ett ganska bra backbestånd.

Framåt så har Harju och Enterfeldt lämnat för konkurrenten Brynäs. Duktige Hjalmarsson har försvunnit till satsande LHC. I övrigt har det inte försvunnit någon på forwardssidan som jag tror Luleå kommer sakna. Ersättarna har Luleå bland annat hittat i Allsvenskan. Linus Persson intresserade flera elitserieklubbar men valde Luleå. Fogström och Jakobs är väl lite mer överraskande förvärv, båda från Mora. Fabricius, Hedman och Hirschovits är alla spelare med elitseriemeriter. Det intressantaste namnet är väl kanske ändå Linus Klasén från Malmö. Intressant men kanske framförallt överraskande – fick man säga en spelare som man absolut inte trodde skulle passa in i Luleås ”maskinhockey” så vete tusan om inte Klasén är den man skulle tänkt på först. Det ska bli mycket spännande att se hur Luleå kommer att använda Klasén, eller egentligen – det finns väl inte så många sätt att använda Linus, han ska in och producera framåt helt enkelt.
Ett nyförvärv till finns det på forwardssidan – för det får man väl säga att Cam Abbott blir, äntligen spelklar efter upprepade hjärnskakningar.

Jag tycker Luleå ser väldigt intressanta ut framåt, mycket spelintelligens och klokhet. Kanske hade man velat se nån mer utpräglad målskytt men jag tror ändå, likt förra året, att man kommer mala ner motståndarna.

I tränare Rönnqvist har man en av seriens bästa tränare, otroligt noggrann med en grundidé och vilja att utveckla sig – han har garanterat analyserat fjolårssäsongen och rättat till det som behövs. Återstår att se hur långt det räcker.

I grundserien så kommer Luleå vara med i den absoluta toppen, skulle inte förvåna om man tar hem den i år igen. Men vad kommer hända i slutspelet? Jag är lite skeptisk till målvaktssidan, både Gustafsson och Rautio var duktiga i grundserien men darrade i slutspelet. Räcker de till i år? Är inte helt säker faktiskt.

Modo

Modo kändes förra säsongen som väldigt ojämnt lag. Ena matchen var man helt fantastiska för att i nästa match vara helt under isen. Laget levde ganska mycket på kedjan med Danielsson-Sundström-Skröder. Under säsongen plockades flera spelare in såsom Ritola, Hannula, Skinner och Svensson. Slutspel nåddes och väl där så gjorde man faktiskt en helt ok serie mot Skellefteå.

Med Modo har man dock svårt att se någon röd tråd. Truppen fylls på med spelare som jag har svårt att tro är speciellt välscoutade. Visst, de har en ok historik och är säkert var och en mycket kompetenta men kan de hjälpa till att bilda ett slagkraftigt lag?

Samuel Påhlsson är ett av elitseriens bästa nyförvärv, kanske det bästa. Otroligt tungt och oturligt då att han åkte på en hälseneskada som håller honom borta en stor del av säsongen. Än så länge har Modo inte ersatt honom, tar för givet att det letas en ersättare (sen detta skrevs har en center tagits in på try-out, en slovak(!)). Även Ritola har åkt på en skada som håller honom borta en tid.

Spelaromsättningen har, som vanligt höll jag på att säga, varit stor i Modo. Tyngsta tappen är Danielsson, Schremp, Tollefsen och Pöck. Bland ersättarna finns många fina namn men jag är inte helt säker att Modo får ihop ett lag av dom.
Kempe har försökt i ett par år i elitserien nu utan att få sitt ordentliga genombrott, vill man vara snäll kan man iaf säga att Modo fått en riktigt fin straffskytt. Nagy är en målskytt men han har nog sett sina bästa år. Öberg är en habil spelare som kan lira i tredje elle fjärdekedjan. Marcel Muller vet jag inte så mycket om, kanske är det ett guldkorn. Samma får sägas om Dave Spina.

På backsidan sägs Regehr vara en mycket bra back liksom Cumiskey, de har onekligen fina och lovande meriter. Stehlik har också helt ok meriter. Så nog har Näslund hittat intressanta spelare och det ska sägas, är det någon tränare som ska kunna få ihop denna främlingslegion så är det ju Uffe Samuelsson.
Jag känner dock att det är för många frågetecken, framförallt om man lägger till målvaktssidan. Alsenfeldt, relativt oprövad egentligen i elitserien (en säsong som reserv) samt en österikisk (!) målvakt utgör målvaktsduon.
Det känns som att Näslund fått skrapa ihop lite här och lite där och sen håller alla fingrar och tår för att dessa spelare ska funka ihop. Vi får väl se hur det går.

Modo får det tufft, tror faktiskt det kan gå så illa att det blir kvalserien till våren. Dock ska sägas att Modo är svårbedömda då laget innehåller flera spelare som man inte alls har någon större koll på.