Uddlöst AIK chanslösa i Karlstad
I en matchbild snarlik den senaste bortamatchen i Göteborg, var AIK idag chanslösa mot ett överlägset Färjestad. Att siffrorna stannade vid 3-0 kan Roger Melin och hans manskap tacka högre makter samt målvakten Heino-Lindberg för.
Tongångarna inför matchen var knappast av det positiva lätet. Sedan den snöpliga förlusten senast tvingades Melin och Persson vila två tunga pjäser i Salomonsson och Blomdahl - avbräck som knappast banar vägen för en solklar trepoängare.
Första perioden
Trots det begränsade manskapet i en av de tuffaste bortamatcher Elitserien har att erbjuda, började AIK i sitt sedvanliga tempo. Stressade och något överraskade (ett resultat av undermålig läxläsning) hade Färjestads backar det jobbigt mot den ivriga AIK-forecheckingen. Dessvärre vaskade Gnaget inte fram några farligare målchanser ur pressen, utan fick kvickt se på hur taktpinnen skiftade till en vulgär lila färg.
Taktpinnen skiftade knappast färg när AIK tog på sig en utvisning som så när renderade i ett ledningsmål för FBK, som frustrerat blängde på välspelande Heino-Lindberg. Förvisso hade även AIK chanser i samma spelform – 2 till antalet – men var även de uddlösa.
Med vågskålen något tyngre fördelad på Färjestadssidan, var ändå 0-0 ett hyfsat rättvist resultat, då första perioden i sanningens namn var en medioker sådan. Medioker till trots, får man vara beredd att hålla med kapten Tärnström när denne menade på att det var ”väldigt bra av de som är här idag”.
Andra perioden
Medan jag nickade instämmande till den ekande kommentaren av Dick Tärnström i mitt huvud och metodisk skalade en blekgul satsumas, passade Färjestad på att göra 1-0. Med två AIK-spelare idiotiskt placerade bakom egen kasse, placerade Christian Berglund in hemmalagets ledningsmål.
Denna mardrömstart visade sig bara vara början till den röda tråd som fortsatte perioden igenom. I tjugo hemska minuter såg det stundtals ut som om Götas U-9 lag mönstrades mot krafterna av Chicago Blackhawks. Lyckligtvis fortsatte Heino att storspela i andra perioden, där totala skottstatistiken efter fyrtio minuter, 29-11, skvallrade om allt annat än en jämn tillställning.
Tredje perioden
Förvisso var AIK bara ett mål ifrån en kvittering, men att det skulle ske kändes ungefär lika troligt som att Nordkorea skulle ha ett demokratiskt val om en månad. Istället fortsätter det Östasiatiska landet att vara en diktatur, medan Färjestad passade på att fördubbla sin ledning sex minuter in i perioden.
Nej, för även om Daniel Bång var en hårsmån från ett reduceringsmål var AIK aldrig riktigt nära att skapa spänning i matchen. I numerärt överläge och med en gapande tom bur, fick AIK se på när Mattias Sjögren fastställde slutresultatet 3-0 med två minuter kvar av matchen.
Gnaget drar till Skansen!
I en match där AIK obestridligen var utspelade, kan man konstatera att det krävs en klar förbättring på tisdag, då årets första derby (i definitionen av ett Stockholmsderby ingår inte SSK) går av stapeln.
Till dess föreslår jag att Roger Melin tar med sitt manskap till Skansen. Där kan han scouta nästkommande motståndare samt ta lärdom av kameleonter huruvida man bär sig åt för att skifta färg på den där envist felfärgade taktpinnen.
Färjestad-AIK 3-0
Andra perioden: 1-0 Christian Berglund (Pelle Prestberg, Rickard Wallin)
Tredje perioden: 2-0 Per Åslund (Patrik Lundh, Mattias Sjögren)
3-0 Mattias Sjögren (Sanny Lindström, Jonas Frögren)
Utvisningar: Färjestad 4x2, AIK 6x2
Skott: 45-17 (13-5, 16-6, 16-6)
Domare: Mikael Nord och Niclas Johansson
Jag ber om ursäkt för den sena rapporteringen, men på grund av krångel med den nya sidan kunde ej artikeln publiceras.
