AIK - Leksand
AIK - Leksand - det doftar final.
Serien vandrar mot sitt slut och nu gäller det att var med ända in i kaklet. Vad kan då vara mer inspirerande än en match mellan de två lag som kanske egentligen borde spela den allsvenska finalen. Så kommer det – med högsta sannolikhet - inte att bli eftersom tabelläget säger att mycket ska till för att det inte ska bli en final mellan AIK och Oskarshamn. Det tror jag att vi ska vara glada för.
Jag tror nämligen at man utan man utan att blinka kan påstå att det lag som förlorar den allsvenska finalen absolut inte vill kvala vidare mot ett av självförtroende uppumpat Leksand. Ifall man försöker leta efter orsaker till det som brukar kallas effekter av tränarbyte borde det i Leksands fall vara rätt enkelt. Det viktigaste Roger Melin verkar ha gjort är nämligen att pumpa sitt lag fullt med självförtroende.
Alla som har någon som helst koll på idrott vet att värdet av självförtroende inte ska underskattas. Därför känns det rätt fint att kunna konstatera att även AIK tycks ha en hygglig tro på sig själva, på vad de gör och på hur långt de kan nå. Tron kan – som bekant – förflytta berg.
Nå, nu handlar det som bekant inte om att flytta några berg. Sanningen är att det i läge nu bara finns en sak som är riktigt viktig. Nämligen att vinna serien. Med det sagt är fredagens match extremt viktig. Hade vi slagit Tingsryd senast hade läget faktiskt varit sådant att vi hade haft råd att förlora mot Leksand. Nu är läget inte riktigt så. Vi kan inte förlita oss på att Oskarshamn ska klappa ihop och börja torska.
Därför tänker jag att matchen mot Leksand är det absolut största hindret att ta sig över om vi ska sluta som seriesegrare och få den ytterst viktiga förmånen att sluta som seriesegrare och få spela en avgörande match i den allsvenska finalen hemma. Även om Leksand och AIK i nuläget sannolikt är seriens två bästa lag så är Leksand just nu mest ett hinder som ska klivas över för att få vinna serien.
Vad krävs då för att betvinga Leksand och sätta stopp för det typ trettioelfte dalaupproret? Jag tror att det handlar om att möta dem med deras egen medicin. Sedan Roger Melin klev in i Leksands bås har laget blivit en lagmaskin. Målskyttet handlat inte längre bara om Thomas Valkvae-Olsen utan är mer utspritt. Där tror jag att vi står ganska väl rustade.
Visst, Leksand tycks vara ett lag där man slåss för varandra från målvakt Brage ända fram till fjärdekedjans vänsterforward men, det är faktiskt så det ser ut i AIK också. Visst, vårt målskytte kan ses som mer koncentrerat men det går i perioder. Vi har haft Holm-perioder, veckor då Lindholm varit målkung och nu senast har det handlat mycket om Bagenda och Frödén.
Med det sagt är det rätt tydligt att även vi har ett gäng bra målskyttar, om de sedan väljer att hänga baljor i perioder så må det vara hänt. Dessutom har AIK en lagmoral som absolut kan mäta sig med Leksands. Mot Oskarshamn för några omgångar sedan var just moralen extremt tydig.
Vi kommer att få se två formstarka lag på Hovet. Leksand stoltserar med åtta raka vinster – det kan AIK inte matcha. Å andra sidan var AIK’s senaste match mot Tingsryd lagets första nollpoängare under 2019, Leksand har nollats tre gånger i år så det går att vrida och vända på fördelarna hur man vill.Vad som i slutändan inte går att bestrida är ändå att serietabellen inte ljuger. Vi är 14 poäng före Leksand med en match mindre spelad. Matchen mot dalmasarna handlat således inte om att hindra dem från att passera oss. Den handlar om att hålla Oskarshamn bakom oss för att skapa bästa möjliga förutsättningar att slippa möta Leksand i ett extrakval. Kort sagt. Spöar vi dem nu så kanske vi slipper dem senare. Svårare än så är det inte. Fredagsmatchen doftar final men det är den inte. Den är en match som ska vinnas för att slippa hamna i en önskad extrafinal mot just Leksand.