AIK tappade allt i sista perioden
Det blev en dramatisk avslutning på Hovet när AIK föll mot HV71 med 3-4.
Med ett dystert 2013 bakom oss och en föga smickrande jumboplats i tabellen så var förutsättningarna glasklara inför torsdagskvällens hemmamatch mot HV71. Matchen var den första i ett dubbelmöte mot bottenkollegan, och vid förlust skulle AIK inte bara cementera sin jumboplats, men också ge HV71 rejäl tändvätska inför returmötet kommande helg. Att inleda 2014 med två raka förluster mot HV71 skulle vara som att kvittera ut kvalserieplatsen i förtid.
Det var vinna eller försvinna, bokstavligt talat.
Smakstart för AIK
Det syntes på hemmalaget att man hade pratat om att ta initiativet i matchen, framför allt genom att stressa gästerna högt upp i banan, vilket också gav utdelning. Med knappt fyra minuter spelade så kunde Mark Hurtubise elegant lägga in en dragning förbi Gustaf Wesslau, efter att ha tagit emot en välplacerad krosspassning från Esa Pirnes. Såhär långt in i matchen satt HV71 fortfarande kvar i spelarbussen.
AIK hade tagit ett grepp om matchen, och när HV71 istället hittade utvisningsbåset så visade hemmalaget upp ett fungerande spel i numerärt överläge. Ett mål föll under den första utvisningen, men då Oscar Ahlström slog in pucken med handsken så dömdes målet bort, helt korrekt.
Vad som istället följde var att HV71 lyckades kvittera genom Anssi Salmela. Skottet kom från blålinjen och såg inte otagbart ut för Daniel Larsson, och kvitteringen kom väldigt snöpligt för ett AIK som hade haft full kontroll över matchen.
Hemmalaget fick dock snabbt chansen att revanschera sig. Riley Holzapfel i HV71 åkte ut för spel med hög klubba, och det var återigen Mark Hurtubise som tog AIK till en ledning, med ett välplacerat skott förbi Gustaf Wesslau. AIK kunde gå till pausvila med 2-1 till sin favör, ett resultat som var i underkant sett till en period där AIK varit totalt överlägsna.
Fortsatt kontroll
Den andra perioden fortsatte i mångt och mycket som den första, där AIK hade ett fortsatt grepp om matchen och HV71 var stillastående och oförmögna att matcha hemmalagets intensiva skridskoåkning. AIK skulle helt rättvist utöka sin ledning, och det var Marcus Nilsson som serverade en passning till en framstörtande Jacob Spångberg, som placerade den högt bakom Gustaf Wesslau. Det var det första SHL-målet för den lovande junioren.
Sent i perioden fick HV71 en chans att vakna och komma in i matchen, efter att Oscar Steen blivit utvisad, och gästerna såg för första gången farliga ut i sitt spel i numerärt överläge. AIK försvarade sig dock förtjänstfullt, och kunde gå till pausvilan med en tvåmålsledning.
Mardrömslik avslutning
Sedan kom den tredje perioden. HV71 fick tidigt luft under vingarna när Ted Brithén lyckades trä in en retur bakom Daniel Larsson, ett mål som kom av att ett passivt hemmaförsvar lät gästerna komma med hög fart in i zon och gå på egen retur. AIK kändes plötsligt nervösa och började slå ifrån sig puckar, och Rikard Franzén tog en timeout för att försöka lugna laget.
Mardrömmen skulle dock fortsätta för AIK. Strax därefter kvitterade HV71 genom Jason Krog, en puck som styrdes olyckligt på Fredrik Hynning och ställde Daniel Larsson. Ett psykologiskt tungt mål för AIK, som plötsligt hade förlorat initiativet.
Sedan blev det hockeydrama så det sjöng om det. Först skulle HV71 komma i en kontring och sätta en puck i stolpen bakom Daniel Larsson, och sedan skulle gästerna dra på sig dubbla utvisningar och ge AIK ett drömläge att avgöra matchen med spel 5 mot 3 under de avslutande minuterna. Ett något passivt AIK lyckas till slut trycka in pucken med bara sekunder kvar av matchen, men målet dömdes bort, till synes för att Patric Blomdahls handske varit inblandad när pucken passerade mållinjen.
Matchen skulle istället avgöras på övertid, där ett HV71 med momentum kunde avgöra genom Anssi Salmela, en retur som letade sig mellan benskydden på Daniel Larsson. AIK var med det ett slaget lag.
Tankar efter matchen
Den här matchen visade sig bli en känslomässig berg- och dalbana. Jag satt efter två perioder och skrev på en matchanalys där laget fick beröm för den inställning man kom ut med, och den arbetsinsats man sedan visade upp under de två första perioderna. Den tredje perioden förändrade allt.
Det är en blytung förlust för AIK, och sättet det sker på kan knappast vara bra för lagmoralen. Ska undertecknad försöka sig på en sansad analys av matchen så faller vi idag på att AIK blir något passiva under den avslutande perioden, samtidigt som allting plötsligt studsar rätt för HV71. Slutresultatet vittnar knappast om matchbilden, men hockey avgörs som bekant under 60 minuter. Ikväll räckte 20 minuter för HV71.
Det är dock inte förvånande att ett lag i botten av tabellen blir nervösa och passiva när det står så otroligt viktiga poäng på spel, idag blir vi skoningslöst straffade för att vi inte lyckas behålla initiativet matchen igenom. Arbetsinsatsen under de två första perioderna var värd ett bättre öde, och frågan är om inte den sista perioden ikväll kommer få större konsekvenser för säsongen i stort. Inte minst till lördagens match när lagen möts på nytt.
AIK kan antingen misströsta och lägga sig ned och dö. Eller så kan laget resa sig, spotta sig själva i nävarna, och kriga till sig den trepoängare AIK ikväll gick miste om.
Vi har målat in oss i ett hörn, och chansen att ta oss därifrån glider oss ur händerna. Just nu känns Stockholmsnatten både mörkare och kallare än vanligt.
AIK - HV71 3-4 (2-1, 1-0, 0-2 - OT 0-1 )
Period 1: 1-0 (03.46) Mark Hurtubise (Esa Pirnes, Jonathan Andersson), 1-1 (11.53) Anssi Salmela (Jason Krog, Brett Sterling), 2-1 (12.44) Mark Hurtubise (Oscar Steen, Brett Carson)
Period 2: 3-1 (28.32) Jacob Spångberg (Marcus Nilsson, Mark Hurtubise)
Period 3: 3-2 (46.44) Ted Brithén (Erik Christensen), 3-3 (52.46) Jason Krog
Övertid: 3-4 (61.51) Anssi Salmela (Elias Fälth,Toni Rajala)
Skott: 41-35
Utvisningar: AIK 1x2 HV71 5x2 1x10
Publik: 4217
Domare: Marcus Vinnerborg, Patrik Sjöberg