Det ska bara vara en trea
Efter en fin inledning har det börjat gå lite grus i maskineriet för AIK. Fyra av de fem senaste matcherna har gått till förlängning eller straffar och i tre av nämnda matcher har vi blivit blåsta på bonuspoängen. Till saken hör att det är i de tre straffläggningarna extrapoängen har missats. Ifall AIK fortsättningsvis ämnar driva matcher in i kaklet på det viset hoppas jag innerligt att straffträning står högt upp på programmet.
Även powerplayspelet har hackat så här långt. Utdelningen är klen och det finns en uppenbar risk att det börjar gå troll i PP-spelet om trenden inte vänder snart Det finns sådana tendenser redan nu. AIK ser lite ängsliga ut när laget har en man mer på isen. Passningarna blir lätt för lösa och försiktiga och vi vågar inte driva upp det pucktempot som faktiskt är A och O när man spelar power play.
Vad som å andra sidan är positivt är att det aggressiva spelet i boxplay betalar sig Här är AIK bäst i serien och man skulle kunna uttrycka det som att laget är 50-procentigt i special teams. Ängsliga och dåliga i powerplay, aggressiva och trygga i boxplay. Det gäller att behålla det ena och förbättra det andra – ja ni fattar. Det finns vissa ingredienser som är livsnödvändiga för ett ishockeylag som ska nå framgång. Jag tänker närmast på följande: Framgångsrikt spel i såväl numerärt över- som underläge, en stabil målvakt och minst en pålitlig målskytt.
På målvaktssidan känns det tryggt. Jönsson har infriat de höga förväntningar och ser ut att bli den toppvärvning vi hoppades på. Special teams har vi klarlagt. Hur är det då med de pålitliga målskyttarna. Sådär får man väl säga. Johan Larsson har hängt fyra baljor hittills och med det är han bäste AIK:are. Ett mycket bra facit för en back men det är samtidigt oroande att en back är bäste målskytt. Bland forwards står Sam Marklund och Anton Holm på vardera tre vilket inte är någon katastrofnotering men det är heller inte särskilt bra. Framförallt Holm borde ha gjort ett par mål till med tanke på hur skjutglad han är och vilken erkänt duktig avslutare han har visat sig vara de senaste säsongerna.
Nå, tänker du kanske. Ingen spelare har ju nått upp till fler än fem mål hittills i serien så så illa är det väl ändå inte. Glöm då inte att Valkvae-Olsen i Leksand spelat en match minsre än AIK:s killar och att Dyk i SSK har två matcher på sig innan en jämförelse är helt rättvis. Vi måste således få fart på de spelare som ska producera. Kedjan Frödén-Weigel-Holm inledde produktivt men på sistone har det gått i stå, Castonguay har ännu inte hittat målet men har å andra sidan gjort fem assists och sist men inte minst – Garry Nunn.
Nunn som värvades som sniper har hittat målet en gång i år. Visst, han hade skadebekymmer inledningsvis men snart är det dags att han börjar leverera på riktigt. Det positiva beträffande Nunn är att det finns indikationer på att han är på gång. Känslan är att det kan lossna snart och när det sker känns det som att det kan lossna rejält. Dessutom spelar han ihop med Castonguay som är bra på att hitta målgivande passningar. Det finns således hopp.
Du kanske tycker att jag gnäller. Jag menar, AIK leder ju serien men det är ju faktiskt så att MoDo har två matcher mindre spelade än AIK. Med det i åtanke är en enpoängsledning väldigt bräcklig. Med lite oflyt är både MoDo och Oskarshamn förbi AIK och Leksand hack i häl när antalet matcher jämnats ut. I nuläget ska vi vara glada över att vi gick in i seriespelet med gott självförtroende efter en lyckad försäsong. Nu gäller det att åter hitta det självförtroendet.
Våra motståndare då? Ja IK Pantern, den lilla Malmöklubben tycks vara där och vilja spela slutspelsserie varje år så det laget ska vi inte räkna ut även om det i år ser rätt ostabilt ut. En brakförlust härom veckan med 3-10 mot Västerås och senast 0-4 i baken mot Almtuna senast. Däremellan besegrades dock Björklöven så laget har visat att det finns karaktär nog att studsa tillbaka efter en svidande förlust.
Ifall AIK saknar producerande målskyttar är läget än värre hos Pantern. Endast tre spelare har lyckats näta två gånger och en av dem – Lassen – har försvunnit på lån till Malmö. Även bakåt ser det väl sisådär ut. 3.7 insläppta mål mot AIK’s 2 talar för AIK-vinst. Målvakterna kan heller inte presentera några lysande siffror. Båda AIK-målvakterna visar upp en räddningsprocent på över 90 och dit når ingen av Panterns målvakter även om Lars Volden är nära 90-strecket. Volden är f ö ny från klassiska Dukla Jihlava från Tjeckien men det låter bättre än det är. Den gamla storklubben huserar nu i den Tjeckiska andraligan och håller troligen knappt allsvensk klass.
Det är helt enkelt inget snack om vi ska vara med däruppe. Imorgon måste det bli en trea.