Södertälje - AIK
Inför Södertälje-AIK. Ett riktigt klassikermöte.
Premiär är alltid något speciellt. Något som kittlar och höjer anspänning och nervositet. En annan – i alla fall i AIK – sanning är att hemmapremiär också är något extra. Något som kan få det att antingen bli en urladdning på grund av en blandning av längtan, fokusering och en nervositet som hålls under kontroll, eller ett krampaktigt fiaskoliknande framträdande då allt låser sig, inte sällan av övertändning eller att ovan nämnda nerver inte hålls i någorlunda schack.
Med detta sagt är det skönt att konstatera att såväl premiär som hemmapremiär är avklarade, samtidigt dessutom och inte minst med en förlösande seger. Spelet såg varken stabilt eller lovande ut men det är som vi vet tre poäng som räknas och kanske är det en klyscha men det ligger trots allt en del sanning i att det är en styrka att vinna även när man inte spelar bra.
Nu står nästa nykomling på tur. Sportklubben från Södertälje. En annan ”sanning” som kom lite på skam är att det är ofördelaktigt att möta nykomlingar i en serie för tidigt då de ”rider på avancemangets framgångsvåg” och ännu inte ”lekt rommen av sig”. Västervik avfärdades relativt enkelt på torsdagkvällen och vi får hoppas att det fortsätter på samma väg i omgång två. Det är faktiskt ett ypperligt läge att klargöra att mot AIK har ingen nykomling något att hämta.
Att se SSK som nykomling är i och för sig i tanken lika absurt som att se matchen SSK-AIK som något annat än klassisk elitishockey. I min bok bör såväl Södertälje som AIK spela i landets högsta serie. Ett riktigt klassikermöte, åtminstone i ett historiskt perspektiv.
Nå, nu möts lagen i hockeyallsvenskan och förutsättningarna känns ovissa. Södertälje tog en meriterande seger i inledningsmatchen borta mot fjolårets AS-finalist Tingsryd. På plussidan kan även nämnas att såväl Johan Skinnars – fjolårets målkung – samt poängspelarna Fredrik Weigel och AIK-bekantingen Jonas Westerling noterades i poängprotokollet. Dessutom redde SSK ut sex boxplaylägen. Tingsryd lyckades inte måla i powerplay alls. Södertälje däremot fick fem powerplaylägen varav två gav utdelning. Nykomlingar eller ej. Det är med största sannolikhet inget dåligt lag vi möter i seriens andra omgång. Inte så namnkunnigt men det har visat sig förr att det inte alltid namnen på ryggarna som avgör hur bra själva laget är.
Jag tror också att Södertälje i år hoppas mycket på Michael Schumacher. En Ö-viksson som fostrats i Frölunda och i år kommer till SSK efter sex säsonger på andra sidan Atlanten varav tre i AHL. Hans poängskörd i Nordamerika har dock sakta men säkert sjunkit år för år.
AIK då? Det såg som sagt inte vare sig stabilt eller lovande ut i första omgången. Något som säkert kan tillskrivas skadeläget. Viktiga pjäser som Jacobs, Hjelm, Spångberg och Heinerö saknades i premiären. Vilka av dem som kan tänkas spela mot SSK vet jag inte. Som lök på laxen klev Christian Sandberg av mot Västervik. Vi får innerligt hoppas att hans frånvaro blir kortvarig. Sampa behövs i alla matcher och kanske ännu mer i sådan matcher som är av derbykaraktär.
Det var också glädjande att se i premiären att Jesper Bratt tycks vara på spelhumör samt att hans Trångsundspolare Fredrik Karlström fick näta redan i tävlingsdebuten för AIK. Oscar Steen visade prov på känsliga handleder och visade i samband med 1-0 målet att han blir en tillgång, inte minst i powerplay, även i år. Robin Rahm, som med största sannolikhet kommer att vara förstavalet i mål i vinter, gjorde det han skulle men nog såg vi tendenser redan igår på att han tyvärr har en benägenhet att släppa returer rakt ut. Det här behöver Rahm arbeta bort. Gärna redan imorgon.
Med detta sagt får vi se AIK som favorit i lördagens match Södertälje. Ett tips då? 5-2 till AIK.
