Lagbanner
A3 Arena, 2018-03-18 15:00

Björklöven - AIK

Inget talar för vidare avancemang

Inget talar för vidare avancemang

I teorin har AIK ungefär samma möjlighet att vinna slutspelsserien som Oskarshamn och Södertälje – samma poäng men lite sämre målskillnad – och aningen större chans än vad Björklöven har. I praktiken skulle jag ändå mena att AIK:s chanser är mer eller mindre obefintliga. AIK kan absolut slå Björklöven borta, även om jag ser Löven som favoriter. Däremot har jag oerhört svårt att se ett scenario där både Almtuna och Pantern besegrar Oskarshamn resp. Södertälje.

Konstigare saker har väl hänt, kanske du säger och visst, det har du rätt i men betänk då följande. Vare sig Pantern eller Almtuna har något att spela för, Oskarshamn har fördelen av hemmaplan mot Almtuna och i Malmö möter seriens formstarkaste lag SSK det formsvagaste av lagen – Pantern.

Det är faktiskt ganska tragiskt. Vi har sett ett mediokert AIK slarva bort den pole position som laget haft alltsedan slutspelsserien började. AIK har hela tiden – fram till 21.15 i fredags kväll haft avgörandet i egna händer. Nu måste vi – i första hand naturligtvis – göra vår del av jobbet i morgon men det räcker inte. Vi behöver hjälp av inte ett utan två lag och det känns inte det minsta troligt att vi får den hjälpen.

Till syvende och sist får AIK skylla sig själva för att läget blivit som det blivit. Laget har helt enkelt inte spelat tillräckligt bra. Framför allt har powerplayspelet varit dåligt – nej förresten, det har inte existerat något sådant över huvud taget.

Redan innan sista matchen i årets slutspelsserie ser jag säsongen som över. Det är nu man ska börja skylla på folk och skrika avgå. Det tänker jag inte göra. Däremot blickar jag gärna framåt mot nästa säsong – det får man när man anser att årets är över – och funderar på vad jag vill se för förändringar.

Det snackas Dick Axelsson. Naturligtvis skulle Dick vara en lysande förstärkning för AIK. Inte bara det. Han skulle säkert bli nästa års hockeyallsvenskas klart bästa spelare. Mattias Guter har också nämnts och honom säger jag heller inte nej till. Själv vill jag också gärna se Michael Haga i AIK-tröjan i höst. Malte Strömwall skulle givetvis vara en annan önskevärvning. Vi kommer att behöva stärka upp forwardsbesättningen. Alla våra forwards håller inte måttet.

De jag absolut vill ha kvar till nästa år är Castonguay, Jakobs, Sandberg, Frödén och Höglander. Holm har nyss förlängt så honom behöver jag inte önska kvar. Mathias From kanske vi ska behålla, jag har en känsla av att han kan utvecklas. Dessutom kan jag köpa ifall man väljer att ha kvar Nyström. De övriga? Nja.

På backsidan är det svårare. Clay Wilson vill jag ha kvar, Fernholm och Norin känns hyfsat rätt att satsa vidare med precis som Berg och Deilert. Sedan vetefan. Jag har däremot inte lika lätt att hitta spelare jag vill ha in på backsidan. Leksands Daniel Bertov skulle jag gärna se I AIK men det känns inte särskilt sannolikt.

På målvaktssidan vill jag ha kvar Källgren. Faktum är att jag tror att vi hade haft ledningen i serien om Mitell hade satsat på Erik redan från början. Det känns som om han sprider mer trygghet till uteförsvaret än Lundin. Lundin ja, ska han stanna måste det bli som backup. Han håller inte som förstemålvakt.

Hur ska vi göra med tränare då? Byta? Ja, kanske men det är inte givet. Tomas Mitell har haft det spelarmaterial han har haft och tittar man på det på det viset så är en tredjeplats i grundserien godkänt. Det som inte är godkänt – inte ens i närheten – är lagets prestation i slutet av säsongen. Under den period då man bör vara som bäst har Mitells grabbar varit som sämst. Om det nu blir ett tränarbyte efter säsongen vet jag vem jag vill ha – Pelle Hånberg.

Nå, säsongen är trots allt inte slut än. En liten chans till serieseger finns. Skulle AIK ta den chansen är det ändå svårt att se hur laget ska kunna slå ut först Leksand och sedan Mora. Men visst. Vi ska naturligtvis spela om det.

Mattias Lundqvist2018-03-17 22:12:30
Author

Fler artiklar om AIK

Möte med Stefan "Myran" Gustafssson - AIK:s väg framåt