Krisstämpel när AIK krossades
Förlusttrenden fortsätter för AIK när de krossades av Linköping på bortaplan.
Under lördagen åkte AIK iväg till Linköping för ett välkommet miljöombyte, efter en dyster trend hemma i huvudstaden. Inför julledigheten blev laget duktigt förnedrat av Brynäs i en 1-8 förlust, och när publiken slöt upp för publikrekord i Globen under annandagen så föll AIK återigen, den gången mot Leksand med 1-3.
Linköping å sin sida är i god form just nu, då de under annandagen förnedrade HV71 med hela 7-1, och parkerar på en stabil sjundeplats i SHL-tabellen. Det var med andra ord en svår uppgift att plocka med sig de välbehövliga poängen tillbaka till huvudstaden. Undertecknad ville framför allt se ett betydligt hungrigare AIK än det ointresserade lag som kapitulerade i Globen senast.
Som att krocka mot ett isberg
Om förhoppningen var att ta med sig 3 poäng så grusades de drömmarna redan under den inledande perioden. AIK visade visserligen upp en betydligt piggare skidskoåkning än i inledningen mot Leksand, men det skulle visa sig att Linköping skulle utnyttja gästernas individuella misstag och slarv på ett skoningslöst sätt.
Det första målet kom för hemmalaget när Marcus Nilsson bjöd på en slarvig passning i egen zon. Jonas Almtorp i Linköping förvaltade läget med ett rappt handledsskott som Daniel Larsson släppte förbi sig. Den tillresta AIK-klacken höjde sina röster för att stärka gästerna, men uppförsbacken fortsatte.
Bara minuterna senare så utökade Linköping sin ledning genom Chad Kolarik, då Patric Blomdahl tappade sin klubba och AIK blev fast i egen zon. En olycklig studs på Esa Pirnes skidsko ställde försvaret, och gästerna fick 2-0 på resultattavlan efter drygt 13 minuter. Men det var inte slut där.
I ett numerärt underläge så kunde AIK-bekantingen Kent Mcdonell göra 3-0 på en olycklig styrning på Jonas Liwings klubba. Allting gick verkligen emot AIK, som fick gå till pausvila med ett himmelshögt berg att bestiga.
Lovande men psykologiskt tungt
Rikard Franzén var märkbart irriterad i intervjun inför den andra perioden.
- Vi ska inte lägga oss ned och dö, det finns inte på världskartan. Vi kommer att se ett helt annat AIK nu, sa Rikard Franzén till Cmore.
Det visade sig att det fanns en viss sanning i tränarens ord. I ett läckert samarbete mellan Teemu Ramstedt och Mattias Janmark-Nylén så kom AIK tidigt in i offensiv zon och serverade Mark Hurtubise, som pricksäkert satte reduceringen högt bakom Christian Engstrand i Linköpings-målet.
AIK visade efter det ett betydligt piggare spel, men ännu ett misstag skulle sänka gästernas förhoppningar om en vändning. Den här gången var det Albin Lorentzon som direkt från utvisningsbåset fick ett friläge mot Daniel Larsson, där han skickligt trädde in pucken mellan benskydden på målvakten. Ett väldigt tungt mål för ett AIK som vädrade morgonluft.
Tyvärr skulle det bli än värre. Erik Himelfarb kunde sätta spiken i kistan när han skickligt spelade över Jonas Liwing och tvingade Daniel Larsson till en lång sidledsförflyttning som målvakten inte klarade av. Än en gång var det ett individuellt misstag som öppnade för målet, då Derek Joslin drällde med pucken i mittzon. Med 5-1 på resultattavlan så var matchen i alla avseenden över och Alexander Hamberg blev inbytt för att få lite matchträning.
En period som spelades av
Det finns ingen större analys att göra av den avslutande perioden, som handlade om att spela av matchen med någon form av heder i behåll. Oscar Steen fick sätta ett tröstmål för AIK när han prickade ett handledsskott högt förbi Christian Engstrand.
Tankar efter matchen
Precis som i matchen senast mot Leksand så var det redan i den första perioden som matchutgången spikades. Att gå till pausvila med en sådan uppförsbacke är helt enkelt mer än nuvarande lag klarar av att hämta sig ifrån, det får bara inte hända. Det är tråkigt att den något piggare skridskoåkningen inte gav bättre resultat, men faktum är att det är individuella misstag och slarv som än en gång fäller AIK.
Det ser inte bra ut. Frågan undertecknad ställer sig är huruvida grabbarna kommer klara av att mäkta med den totala scenförändring som behövs för att undvika en stundande kvalserie senare i vår. Samtalen i omklädningsrummet kommer vara helt avgörande, och jag hoppas innerligt att ledarfigurerna i laget kan få gruppen att börja dra åt samma håll. AIK är inget lag som kommer överleva SHL på individuell skicklighet eller “tur”. AIK är ett lag som bara kan överleva SHL med hjälp av blod, svett och tårar.
Det är dags att organisationen börjar fundera över vilka förstärkningar vi kan kosta på oss. Klart är att nuvarande trend pekar rakt nedåt, och ledningen måste visa handlingskraft innan det är försent. AIK har alltid varit skickliga på att hitta guldkorn och få måttliga spelare att lyfta sig till nya höjder, och nu är det dags att visa att den förmågan fortfarande finns kvar i klubben.
Det är kris nu, det är dags att sluta sticka huvudet i sanden.
Annars kommer 2014 bli ett dystert år.
Linköping - AIK 5-2 (2-0, 3-1, 0-1)
Period 1: 1-0 (09.46) Jonas Almtorp (Chad Kolarik, Johannes Salmonsson), 2-0 (13.14) Chad Kolarik (Daniel Rahimi, Jonas Almtorp), 3-0 (17.18) Kent Mcdonell (Chad Kolarik)
Period 2: 3-1 (21.08) Mark Hurtubise (Mattias Janmark-Nylén), 4-1 (26.31) Albin Lorentzon (Chad Kolarik), 5-1 (31.22) Eric Himelfarb (Mattias Bäckman)
Period 3: 5-2 (49.13) Oscar Steen (Fredrik Hynning, Patric Blomdahl)
Skott: 40-23
Utvisningar: Linköping 5x2 AIK 8x2
Publik: 8023
Domare: Linus Öhlund, Christer Lärking
