Krönika: Den gråa vardagen
En tabell ljuger aldrig efter 42 omgångar, AIK ligger sist i Allsvenskan och resultaten talar sitt tydliga språk det svider att skriva det men laget är tyvärr inte bättre just nu. Risken är stor att AIK innan säsongen är över ställs inför en ny jobbig Kvalserie mot "hungriga" motståndare, som kommer att göra allt som står i deras makt för att vinna mot just AIK.
Varje match är just nu något av en ångestfylld plåga, det har nästan blivit så att man inte vill veta resultatet för att man är redan inställd på en ny tung förlust och att AIK i vanlig ordning gjort ett eller max två mål.
Sedan AIK vann med 3-2 mot Södertälje 1 december har laget spelat 13 matcher och vid endast två tillfällen klarat av att göra mer än två mål, ja då förstår ni alla att det är svårt att vinna ishockeymatcher. 13 december vann AIK med 3-0 mot Mora, samt 4 januari när det blev 3-2 efter straffar mot Vita Hästen. Får inte AIK fart på målskyttet inom en snar framtid bär det rakt ner i Kvalserien igen, att komma dit utan självförtroende är inget som något lag önskar sig.
Jag var orolig redan när säsongen startade att AIK:s lagbygge inte riktigt skulle hålla för de utmaningar som väntade, men jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig att det skulle vara så darrigt som det visade sig bli. Visst det skulle bli en kamp för att ta en kvalplats till SHL, en plats mitt i tabellen och jag hade varit mer än nöjd. Men att AIK nu med endast tio omgångar kvar av Allsvenskan ligger sist i tabellen, nej det fanns inte ens i tanken när säsongen startade.
Det som hänt under säsongen så här långt måste vara ett stort underbetyg till de som rekryterade laget under våren/sommaren, det måste tyvärr sakna motstycke i klubbens historia. Jag stod bakom värvningar som gjordes, hoppet ställdes till att flera skulle vara redo att ta nästa steg i utvecklingen och ta AIK framåt. Dessa förhoppningar har nästan uteblivit helt, sedan har det inte blivit lättare för AIK-truppen att lyckas när de etablerade spelarna som skulle bära laget har underpresterat under hela säsongen.
Hur många nya spelare har kommit till AIK under säsongen?
Räkna ut det så förstår ni också att det måste vara något som är fel i klubben och på rekryteringen innan säsongen
Nu saknas fortfarande det viktigaste, spetsspelarna som kan vara med och avgöra de jämna matcherna i serieavslutningen. Det är allt för få spelare i dagens trupp som gör mål för att AIK ska lyckas. Egentligen är det bara två spelare som tagit steget i anfallsspelet, det är Robin Kovacs och Daniel Olsson Trkulja de båda finns där match efter match och gör mål. I övrigt verkar lagkamraterna tyvärr ha bly i klubban när det kommer till att göra mål, de lyckas allt för sällan för att ens få godkänt. Det känns som jag börjar ge upp hoppet om att det här laget på egen hand ska kunna vända eller rädda laget ur den situation AIK hamnat i, det behöver in två-tre spetsspelare som kan vara med och avgöra matcher för att laget ska undvika kvalspel igen.
Det är i de mörkaste stunderna nya hjältar föds, några nya spelare till AIK kan räcka för att det ska vända. Jag tror där emot inte på alternativet att sparka tränaren Peter Nordström, det skulle bara skapa kaos och en ny tränare får allt för kort tid på sig för att hinna rädda klubben ur detta läge. Men det skulle vara på sin plats med en ny röst i båset, en tränare med stor erfarenhet som hjälper Peter Nordström och de övriga i båset under avslutningen av serien.
Alla runt AIK både spelare och ledare har under den senaste tiden pratat om att åttondeplatsen finns inom räckhåll, jag har respekt för det på grund av att alla lag måste ”jobba” med bilden att sikta uppåt annars fungerar det inte. Tränare och spelare ska naturligtvis tro på uppgiften, det går inte att titta på ett misslyckande när de börjar arbeta tillsammans då kan de lika gärna lämna gruppen direkt. Nu har det hamnat i ett helt annat läge, det gäller att rädda det som räddas kan.
Nu handlar det om att ta sig samman som grupp, jobba för varandra och klubbmärket i tio matcher. Flera lag har lyckats med detta under säsongen, så varför ska det inte fungera i AIK. Mycket handlar om att inse problematiken, det börjar med att lagledningen måste inse och få spelarna att förstå att laget tyvärr inte är bättre än vad tabellen visar. De måste även lägga den så hett eftertraktade åttondeplatsen bakom sig, få laget att gå samman för att undvika de två sista platserna i tabellen.
Klubbledningen har nu en knapp vecka på sig att hitta spelarna och lösningarna som ska rädda AIK under säsongsavslutningen, för alla runt klubben måste också hoppas att säsongen tar slut så snart som möjligt för att kunna börja blicka fram mot nya utmaningar. Det handlar om att ”resa sig på nio” igen, det är när det är som mörkast det gäller att ta kampen tillsammans. Jag har tjatat genom åren att det är viktigt att publiken tar sig till Hovet för att stötta laget, nu är det viktigare än någonsin.
Visst har vi all rätt i världen att kunna ställa krav på laget, AIK har inte presterat i närheten av vad man kan kräva och hoppas den här säsongen. Nu handlar det om att hjälpa laget att lämna sista platsen i tabellen, det är inte läge att förvänta sig något skönspel utan det enda som krävs är hårt kämpande i 60 minuter och att AIK kliver av isen med tre poäng.
Efter senaste förlusten mot Almtuna väntar nu två nyckelmatcher för AIK, hemma mot Oskarshamn och sedan borta mot Timrå. Efter dessa två möten lär det stå klart hur brant lagets uppförsbacke kommer att vara i serieavslutningen, bara att hoppas att AIK-spelarna kan hitta ett sätt att börja vinna matcher under den närmaste tiden.
KÄMPA AIK!
