Krönika: Hoppet är det sista som överger oss
Jag är redan efter fem matcher nästan mållös och vet knappt vad jag ska skriva längre, många tycker säkert att det är tidigt på säsongen och det finns ingen anledning till panik. Men efter att ha kämpat i motvind hela förra säsongen trodde jag i min enfald att det nu skulle bli lite bättre när AIK tvingats ner i Allsvenskan, jag visste inte hur fel jag hade allt har bara börjat om där den förra säsongen slutade. Nu hoppas jag snart på en AIK-seger, ett litet stärkt självförtroende kan vara vad s
Jag känner att jag redan efter fem omgångar behöver skriva av mig i en krönika som säkerligen skapar blandade känslor bland läsarna men det får jag bjuda på och det är inget annat än min syn på den jobbiga serieinledningen för AIK och det är lätt att ta till för starka ord när det går så dåligt för det lag man stöttar, hejar på och försvarar i både med- och motgång.
..Visst är det alltid lättare att skriva när det går bra - men det är i tuffa tider som lojaliteterna verkligen sätts på prov.
Men jag ska göra ett försök att skriva utan att vara för kritisk och svartmåla för mycket redan efter bara fem matcher, men visst det är lätt att misströsta och jag förstår de som redan klagar högljutt över lagets bedrövliga inledning på säsongen. Jag tror att mycket handlar om och hänger på resultatet i den första matchen mot topptippade Södertälje, AIK ledde med 2-0 och hade greppet om premiären på Hovet. En onödig utvisning i slutskedet av matchen gjorde att gästerna kunde göra 2-2 för att sedan vinna matchen efter straffar, seger där och trepoäng till AIK hade med största säkerhet gjort att de följande matcherna slutat annorlunda.
Det unga AIK-laget hamnade genast i en dålig trend, efter varje förlust som nu ramlar in över truppen så försvinner allt mer självförtroende för laget. Hur mycket spelare och ledare än försöker prata om att det är bra stämning i gruppen så måste AIK snart börja vinna matcher annars kan detta trots att säsongen tack och lov är lång sluta precis hur illa som helst.
Under hela förra säsongen jagades bortförklaringar till det dåliga spelet – för min del är det slut med detta nu, sanningen är tyvärr att just nu är laget inte bättre än vad tabellen visar.
Det är här och nu som de etablerade spelarna måste kliva fram och ta sitt ansvar, men ingen av dessa har under serieinledningen visat upp något spel som skulle kunna vända den dåliga trenden. Alla måste titta sig i spegeln och fundera över vad som kan göras för att få ordning på AIK-spelet för just nu är det inte mycket som fungerar för laget. Främst spelare som Jordan Hendry, Michael Nylander, Patric Blomdahl, Christian Sandberg och Fredrik Hynning har ett stort ansvar om AIK ska resa sig och börja resan upp för den tunga uppförsbacke laget redan hamnat i efter endast fem matcher.
I grunden stöttar jag den satsning AIK med sportchefen Daniel Rudslätt i spetsen valde inför säsongen, att ge spelare med AIK-bakgrund chansen att visa vad de går för. Jag var beredd att ge laget både 10 och 15 matcher innan jag skulle ge någon syn på chanserna inför fortsättningen av säsongen, men tyvärr kan man nu redan efter fem matcher konstatera att detta inte håller i längden och något måste göras redan nu för att rädda säsongen. Jag har tröttnat på allt prat om att ta med sig det positiva från varje match, AIK måste börja vinna matcher om de ska uppnå målsättningen att vara med i kampen om platserna i högsta serien till nästa säsong.
...och säg inte att nya spelare skulle röra till det för AIK-truppen - jag köper inte det argumentet för nu kan det inte bli sämre.
Jag är som många andra medveten om att ett av de stora problemen för AIK stavas pengar, att klubben efter förra säsongen stod på ruinens brant. Men nu finns det i mina ögon inga genvägar längre, truppen idag får mycket svårt att vända det läge man hamnat i redan efter fem matcher. Spelarna måste ha hjälp utifrån av en grupp nyförvärv och det hjälper tyvärr inte med en spelare det måste in flera. Ytterst ansvarig för detta är Daniel Rudslätt och de övriga i klubbledningen, jag är nyfiken på att veta om de jobbar för att hitta nya spelare för att rädda AIK undan det som är på väg att drabba klubben.
Framför allt måste de inse och våga erkänna för sig själva att den första satsningen på spelare med AIK-bakgrund redan är ett stort frågetecken och vi måste nu hitta på något nytt, det värsta som kan hända är att de fortsätter att likt en struts stoppa huvudet i sanden och säga att vi måste ge dessa spelare och laget chansen att utvecklas. För då har de problem, framför allt är det ett agerande som INTE får AIK-publiken att återvända till Hovet. Visst det finns mängder av talanger i det här laget som kommer att bli bra AIK-spelare i framtiden, men ska dessa få chansen att utvecklas i klubben måste de nu först få hjälp att rädda laget i den utsatta situation AIK hamnat i.
Jag blir orolig, nästan på gränsen till rädd för vad som väntar när jag läser vad Daniel Rudslätt säger till en av tabloiderna efter senaste förlusten. Någon ny spelare utöver Christian Engstrand ska inte vara på väg in
- I den här branschem pågår alltid sådana diskussioner men just nu har vi högsta tilltro till gruppen. Det är de som ska göra det.
Har Daniel Rudslätt sagt detta finns anledning till oro, jag skulle vilja höra hur många poäng Daniel Rudslätt tror att AIK kan tappa för att i slutet av säsongen kunna vara med och slåss om en av platserna i högsta serien? Vad krävs för att de ska börja fundera på förstärkningar, 10 eller 15 förluster? Ja det är 47 omgångar och därmed 141 poäng kvar att spela om, men jag saknar redan den rätta glöden i AIK-laget. Visst Daniel Rudslätt måste tro på sitt manskap annars begår han tjänstefel, men inte ens han kan blunda för att laget tagit endast 1 av 15 poäng och så här kan det inte fortsätta. En annan fråga som jag skulle vilja höra sportchefen Daniel Rudslätt svara på är hur han vill motivera för AIK-publiken att de ska återvända till Hovet?
Det är AIK-ledningen med Daniel Rudslätt i spetsen som måste skapa en produkt, laget som ska locka publiken till Hovet och just nu finns tyvärr ingenting som motiverar varför man ska göra resan till Hovet och betala en dyr biljett för att se AIK spela ishockey. På grund av jobb kan jag tyvärr inte besöka Hovet förrän 19 oktober när AIK möter Asplöven, jag kan bara hoppas att laget tagit några vinster fram till dess och jag vill se AIK ta revansch för förslusten i den andra omgången
Förra säsongen drabbades AIK tidigt av många skador, även den negativa trenden håller i sig den här säsongen och allt började redan innan serien drog igång när AIK-målvakten Robin Rahm skadade sig. Skadelistan inför senaste förlustmatchen hemma på Hovet mot Timrå var nästan beklämmande att läsa. Förutom redan nämnde Robin Rahm var då Johan Andersson, Theodor Lennström och Robin Olsson på skade- och sjuklistan, vad händer här näst i truppen? Det är så att jag börjar fundera på vad som finns i väggarna på Hovet, det är inte första gången skadelistan växer tidigt på säsongen. Är det något fel på sommarträningen, eller vad handlar det om? För jag börjar få svårt att tro att det är en slump när det händer säsong efter säsong
Vad gör AIK för att vinna tillbaka publiken till Hovet? Ja inte lockar spelet just nu i alla fall. Det är just i dessa stunder AIK-spelarna behöver stödet som mest, men samtidigt måste man få något tillbaka vid besöken på Hovet. Det duger inte med ett lag som förlorar match efter match, jag har just nu inget bra förslag men jag grubblar på det nästan varje dag frågorna runt AIK-publiken. Finns det något vi på läktaren kan göra? Hur kan vi gå ihop för att stötta laget? Vad kan vi göra för att locka flera till Hovet?
Jag vet att jag nu talar emot mig själv lite grann, men vi måste tillbaka till Hovet för att stötta AIK-spelarna. Jag har alltid känt att klubben måste visa lite vilja först, ge något tillbaka till åskådarna som åker på match efter match. För vem vill gå hem besviken kväll efter kväll när laget återigen förlorat en match? Men nu handlar det om mer än så AIK står återigen inför en ny jobbig säsong, som på något vis måste räddas.
Det är tungt att se laget i mitt hjärta falla samman på det här viset som AIK gör just nu och jag är verkligen orolig för vad som väntar runt hörnet, att det är något jag INTE vill se. Det har bara gått fem omgångar av en lång säsong, men läget i AIK kan bara stämplas med ett ord och det är KRIS. Samtidigt finns det bara en väg och det är uppåt för det kan inte bli sämre än det är just nu, men alla runt klubben måste som sagt inse att det är dags att agera nu. Det handlar om AIK:s framtid, det finns inte tid att vänta och risken är stor att det blir allt glesare med folk på Hovets läktare för varje match som går.
Jag vet att spelarna gör det varje träning och varje match men - KÄMPA AIK!
