Matchrapport AIK - Pantern
Råttan segrade över katten. Så kan man beskriva det här kortfattat. På förhand hade en ju hoppats att gnagets maskineri hade brutit ned motståndarna idag. Pantern, ett lag som inte haft det allt för lätt den senaste säsongen, öppnade AS tufft och vi var många som innan match talade om att det här luktar tvåsiffrigt. Ett revanschfyllt gnaget som malde ner katterna från södern. Hybris. Vi fick inte vad vi ville.
Det började bra. Helt klart. Knappa kvarten in i matchen och 2-0 stod skrivet i rött på jumbotronen signerat Weigel och Max Lindholm. Klassisk start. Full fart i första har varit en gnagetmelodi man vant sig vid de senaste åren. Inte oss fans emot, det är kul med grymma starter. Samtidigt önskar en att lagen var lika bra på att förvalta edningarna man tagit såpass tidigt. Nej första perioden var varken spännande eller tråkig. Ett mellanting. Något man inte kommer komma ihåg i mars och inget man kommer sörja. Dussinmatch.
När jag ändå har chansen.
Öppet meddelande till hovets DJ – AVGÅ! Det finns en anledning till att ingen spelade Limp Bizkit på fester. Börja inte spela dem live då. Samma sak gäller för teman till TV-spel, Det hör inte hemma på en match!
För övrigt är det enda som är okej att spela på en hockeymatch orgel.
Andra perioden är brokig period. Okontrollerad och slumpmässig. AIK kontrollerar spelet även om pantern sticker upp emellanåt. Men precis som i det vanliga livet är även hockeyn orättvis. Pantern har ett tillfälle med hög press och intensitet där de tvingar gnaget på knä, men lyckas trots det att missa öppet mål. I sekvensen direkt efter glider Christian Sandberg igenom panterns försvar, som mest påminner om två koner och snärtar in 3-0. Orättvist? Kanske sett till just det tillfället, men annars är det här en match som AIK har.
Mest minnesvärda från andra perioden är annars Muzhito Bagendas spel. Backar inte för något, vill hela tiden bli bättre, och jobbar stenhårt. Klart grabben ska ha ett kontrakt! Risk för publikfavorit framöver. Släng dig i väggen Nils.
Noterar även att Jens Jakobs tände till ordentligt i gnagetbåset och iochmed att det mer eller mindre var tomt på plats, så hörde nog hela hovet att det här spelet som AIK visade upp, inte var något som han tyckte om. Med rätta. Det fungerar mot lag som Pantern, men mot lag som MoDo kommer det aldrig fungera att glida omkring och mysspela.
Pantern hinner dessutom få kontakt i matchen innan perioden är slut då Eric Nyström får in 3-1 innan periodpausen kommer.
Tredjeperioder är som bekant ångest.
Ska en regissera ett AIK drama börjar det alltid starkt, för att därefter vara helt okej, men sen kan det gå helt hur det vill i sista akten. Allt för många gånger har man skrikit av glädje i första perioden för att därefter dränka sina sorger efter slutsignalen eftersom gnaget tappat en 7-0 ledning till förlust.
Det börjar inte bättre denna gång. Fem minuter in i tredje perioden och den är där. 3-2 bakom Jönsson och suckarna gör sig hörda. Kämpa AIK!
Pantern har höjt sig rejält i tredje och det är faktiskt match igen. Spelet går fram och tillbaka men framförallt är det Pantern som är oroväckande framåt och parkerar framför Jönssons kasse emellanåt. Men trots tempohöjande spel och ångest som studsar upp och ner i halsen så vinner gnaget matchen med 3-2.
Nästa chans att se gnaget får vi på fredag uppe i Umeå.
