Positiva vibbar trots tung förlust
I onsdags tjuvstartade AIK och Vita Hästen årets upplaga av HockeyAllsvenskan 19/20 men idag var det dags för ligans första fulla omgång. Som motståndare stod ett topptippat Västerås i ett knökfullt ABB-arena. Efter 60 minuter stod ett inte så förvånande 5-2 på tavlan men trots att många anser att det blir en lång säsong för Gnaget är jag positivare än någonsin när jag tittar på årets lag.
Kollar man på statistiken för matchens första period ser man ett hemmalag som drar det längsta strået till stacken i varje situation. Man vann både skott och tekningar med nästan det dubbla och hade ett puckinnehav på 57%. Trots det spelade inte Västerås så som jag hade förväntat mig och de fina siffrorna berodde nog mer på de totalt sex minuterna man fick chans att spela i numerärt överläge. Och det var också där, med lite mer än halva perioden spelad, när AIK hade en man på botbänken för ”too many players on ice” som första pucken träffade nät och Gustav Lindberg i VIK belönades för matchens första mål. Om nära däremot hade skjutit en hare hade resultatet kunnat se helt annorlunda ut och jag är mäkta imponerad över hur enkelt spelar sig ur egen zon och vinner mark i det offensiva spelet.
Sju sekunder var allt som behövdes i den andra perioden innan målsignalen ljöd på nytt för hemmalaget. Marcus Bergman slog till med ett skolboksexempel på hur man gör mål med ett precisionsskott direkt från tekning och 2-0 var ett faktum. Men AIK var inte sena med att haka på. Efter videogranskning av eventuell spelare i målgården tilldömdes AIK och Elias Lindström 2-1, assisterad av Robin Jacobsson och Oscar Drugge som alla tillhörde förstafemman för kvällen. Matchens mittenperiod var den som bjöd på flest mål, och där AIK spelade som allra bäst. 3-1 och 3-2 kom med bara en minuts mellanrum. Först fick Kelsey Tessier jubla med hemmapubliken och efter det fick Sam Marklund och Johan Larsson fira med de tillresta bortasupportrarna. Skotten slutade 11-4 till AIKs favör men i den tredje perioden blev Västerås numret för stort.
Matchens första och andra period hade inte den typiska ”premiärkänslan”. Inviduella misstag fanns, och passningar landade hos motståndarlagets spelare men spelkvalitén var bättre än medelmåttig. Fram till de sista tjugo minuterna. Mjölksyran i benen syntes väl och det var också då agnarna skiljdes från vetet. 4-2 kom från William Wikman med tio minuter kvar att spela efter att unga August Hedlund motat många skott och skrattat sig lycklig över sina stolpar i AIK-kassen. Sju minuter senare var det även han som satte spiken i kistan när 5-2 gled in i öppen kasse.
5-2 är inte ett resultat att vara stolt över. Men domedagsprofeten i mig är ändå positivt överraskad. August Hedlund är kanske inte en målvakt som kommer att hålla i 52 omgångar, men han imponerar. Isac Heens och Johan Larsson får det stundtals att se så enkelt ut i försvarszonen och Kim Tallberg vårdar pucken väl. Tålamod blir AIKarens bästa vän den här säsongen, men vi har killar på isen som definitivt kommer kunna vinna matcher för Gnaget. Och nya huvudtränare Jussi Salo visar att han varken är rädd för att ta timeout eller plocka ut målvakten i tidigt skede.
