Intervju med Max Österberg
Max "Robocop" Österberg som tidigare spelat back i Almtuna har under denna säsong omskolats till forward. Redaktionen fick ett par minuter med den för året "nya" power-forwarden som häromdagen blev 25 år.
Nu har ni ett välförtjänt speluppehåll i drygt tio dagar, vad sker under den tiden för att bevara den oerhört bra formen ni har just nu?
- Det gäller att se till att vi tränar bra, ha fortsatt hög intensitet på träningarna, och att inte slå sig till ro bara för att det gått bra hittills - så vi kommer att ligga i.
Segern mot ditt forna lag, Björklöven, i fredags kändes väl extra skönt eftersom det blev en extra födelsedagspresent till dig? Du blev ju dessutom målskytt.
- Det är alltid skönt att vinna mot Björklöven. Det är ju ett av de stora anrika lagen vi har i Sverige. Plus att det är extra skönt att få slå de lag man tidigare spelat i.
Innan jul satt du mest på bänken, då som sjunde back nu är du en tung forward med en hel del speltid, vilken skillnad. Vem tyckte att du skulle skolas om till forward?
- Jag tror det var Bjurman som föreslog att testa mig som forward. Jag tror även att Thom och Bernie hade diskuterat det tidigare, men jag vet inte riktigt hur hela historien är.
Hur känns det att spela som forward?
- Det är grymt roligt, roligare än att spela back. Jag började min karriär som forward men blev sedermera överflyttad till att spela back eftersom det fattades backar. Men det är väl som back jag spelat huvuddelen av min karriär.
Är det svårt att spela forward, tänker du inte som en back? Att bli omskolad från back till forward är väl inte det lättaste?
- Näe, det tar ju ett tag. Man måste tänka helt annorlunda. Samtidigt har jag ju en fördel i att veta hur man tänker som back, vilket kan vara en fördel. Det är först nu som jag kan spela automatiskt och inte behöva tänka hur jag ska båga upp i till exempel i ett uppspel och så vidare, det är mer naturligt nu.
Du verkar trivas med din parkompis Oscar Sundh, ni får en hel del speltid.
- Jo, det fungerar riktigt bra, vi båda åker en massa skridskor och öppnar upp ytor för varandra. Vi tänker ungefär lika på isen och hittar varandra bra så det fungerar bra.
Är det tänkt att du ska vara forward på "heltid" nu eller kommer du att återgå till backplatsen?
- Som jag har förstått det så ska jag fortsätta som forward. Jag vill helst inte spela back mer eftersom jag tycker det är roligare att vara forward, men det är upp till Thom och Bernie att avgöra vad jag ska spela som.
Hur kändes det när du var så kallad sjunde back och satt mest på bänken?
- Det är klart att det var tråkigt. Det finns väl ingen spelare som är nöjd med att sitta på bänken. En frustrerande situation när man vet vad man kan och inte kan hjälpa laget på det sätt man vill. Men man lär sig väl något av det också kanske.
Du fyllde nyligen 25 år. Hände det något extra bus i omklädningsrummet då eller är lagkompisarna snälla mot dig?
-Det var ganska lugnt faktiskt. Det var mest gratulationer och inga direkta attacker. Det kanske kommer nu när de läser detta. Jag hade tur att det var matchdag annars kanske det hade blivit lite vildare, säger Max skrattande.
Lagsammmanhållningen verkar oerhört bra i Almtuna. Ni har ju haft en hel del långa resor, är det en viktig del som gjort att ni svetsats ihop i laget så bra?
- Jag tycker att vi har haft en bra samanhållning hela tiden som jag spelat här. Jag har aldrig spelat i ett lag med så bra samanhållning som här i Almtuna. Jag tror det har att göra med att vi är samma typ av killar, vi passar bra ihop helt enkelt. Jag tror att ledningen kollade på det när dom värvade hit folk. Andra lag har haft olika grupperingar i laget, här är vi bara en stor gruppering, alla passar in och tillhör en och samma.
Bortaspöket innan jul är med besked borta nu, vad gjorde att ni övervann det?
- Det försvann i och med bortamatchen mot Huddinge sista matchen innan jul. Då bröts förbannelsen, skrattar Max och fortsätter:
- Men och andra sidan tycker jag att det var mer oflyt och att vi hade stolpe ut än att det var ett bortaspöke. Det var mer otur än något annat. Det var media som kallade det för bortaspöke, vi i laget såg det inte på det sättet.
Ni har bara förlorat en match efter jul, vad är skillnaden nu jämfört med innan jul?
- Dels har vi stolpe in mer än stolpe ut nu, vi vinner dom jämna matcherna. Alla matcher nu känns som slutspels- eller cupmatcher. Vi plockar fram det där lilla extra, plus att medgång föder medgång och därmed också ett bättre självförtroende. Vi vågar mer vilket medför att resultatet går våran väg.
Du, personligen ligger på en sjätte plats i den interna skytteligan - efter jul - med 4 (2+2) poäng, dessutom är du trea i plus/minus-statistiken med +5. Hur känns det?
- Det känns extra skönt att dels få göra några mål men också att ligga så pass bra i plus/minus-statistiken eftersom det gick så tungt innan jul.
Vad tycker du om projektet "Operation 2500" inför Vallentuna-matchen?
- Ett väldigt bra initiativ eftersom det är mycket roligare att spela inför en större publik, ju mer folk desto roligare är det att spela. Vi har en trogen publik som alltid kommer, synd att dom inte är fler till antalet bara. Dom som inte kommer vet inte vad det är dom missar. Det är lite trist att detta initiativ kommer så sent på säsongen bara, annars kunde man ha spunnit vidare och haft en större publik under en längre tid.
Till sist, hur ser du på framtiden, är Uppsala hemma för dig nu?
- Jo, det har ju blivit som så, vi har en massa kompisar här nu. Jag och Maria har rotat oss i stan och tycker väldigt mycket om Uppsala som stad... Uppsala är nog det vi skulle kalla hemma.
Vi tackar Max "Robocop" Österberg för pratstunden och önskar honom och laget lycka till i fortsättningen, men innan vi går säger han:
- Jag skulle vilja tacka Red Lions för sången på min födelsedag, det värmde.