Semjonov och Boman sänkte VIK
"Semlan" och Micke svarade för en kanoninsats, precis som hela laget - i alla fall i de två avslutande perioderna.
IFK vaknade inte till förrän man fick spela två man kort i den första perioden. Därefter började vi ta för oss mer och spelade lite mer fysiskt samt skapade ett par fina lägen i slutet. Men i andra kom IFK in med ett nytt lag som helt enkelt åkte mycket mer skridskor och det skapade stor oreda i VIK-försvaret, backarna blev frustrerade och började spela fult när målen trillade in. Hermansson och Semjonov fick ta mycket stryk tillsammans med Jörgen Sundqvist och Henric Björkman som var en riktig backklippa idag tillsammans med alla andra backar. Hela laget lyste i anfallszon och snurrade upp VIK-försvaret totalt. IFK rullade runt fint och ställde effektivt om från försvar till anfall på ett föredömligt sett och detta resulterade i tre mål inom loppet av några minuter i andra perioden, vilket var en skön urladdning som laget förhoppningsvis kommer att ta med sig till nästa match mot Halmstad. VIK tog en timeout och skulle stabilisera sitt spel men det lyste med sin frånvaro. IFK kom gång på gång två mot en eller tre mot en efter som VIK läckte bakåt. Målvakten Ersberg var inte den elitseriemålvakt som alla vill måla upp han som. Tre skott och inget var direkt märkvärdigt skulle jag vilja påstå. "Semlans" mål var i princip ett självmål av VIK-backen som crosscheckar honom hårt i ryggen och ser till att Semjonov får iväg pucken.
Klacken
Den var inte så stor idag, jämfört med VIK-klacken (50-100 pers), som inte hördes till andra sidan. IFK-fansen sjöng hela matchen och såg till att Arboga fick en extra spelare.
Tidigare
De tidigare betaljerna har ju varit jämna där VIK dragit det längsta strået. Nu fick vi äntligen visa var skåpet ska stå och att inte VIK fortfarande är "storebror" (ett ord som inte får misstolkas). VIK spelade emellertid bra fram till IFK:s 0-1-mål men sedan rasade hemmalaget ihop som ett korthus och hängde inte med när Arboga drog upp farten.
IFK bjöd sina fans på underhållande hockey med sprudlade energi där spelarna jobbade för varandra och spelade som ett lag. Vi har sagt det förut och säger det igen - Arboga är på gång och kommer nog infria målsättningen i grundserien som handlar om att hamna i mitten av tabellen. Idag visade Arboga att de har vinnarskalle och förtjänade verkligen att vinna.
1. BOMAN
Ja, vad ska man säga...? Micke Boman är helt otrolig när han vill. Han är snabb, vig som tusan och släpper inte så många returer. En stor fördel är den långa stubinen, vilket vi fick se prov på idag när bet ihop och inte blev förbannad på VIK-spelaren som "rammade" honom totalt. Jag personligen skulle inte kunna vara så lugn efter det. Micke var helt enkelt grym mot VIK och fick hålla nollan, vilket förstås var väldigt glädjande.
2. SEMJONOV
"Semlan" är ett spelgeni som hittar helt otroliga spelvägar åt sina lagkamrater, han kan hållas fast av två spelare men ändå servera ett klockrent pass rakt på klubban. Tekniken är fantastiskt bra och tekningarna flyter på som ett rinnande vatten. Passningsspelet måste också lyftas fram, dessutom har han ju börjat producera mål och satte två baljor mot VIK.
3. WALLMARK
Robert har en otrolig fart och kämpar hårt samt hatar att förlora. Målsinnet är naturligtvis en annan styrka. Wallmark är även bra defensivt och slår säkra passningar.
4. Björkman
En av de defensiva backarna i IFK som har visat att han vill vara bland de bästa i laget. Björkman är väldigt viktig med sina defensiva kvaliteter och fenomenala spelsinne samt placeringssäkerhet. Björkman jobbar mycket i det tysta och skapar fina ytor till forwards som serveras fina långa pass som sitter på bladet.
5. "KLINTAN"
Den blåvite krigaren ger 100 procent i varje match och är svårstoppad framför mål samt besitter bra defensiva egenskaper. "Klintan" har ett stort IFK-hjärta, är duktig på att peppa sina medspelares och - kanske det viktigaste av allt - gör ett stort jobb för laget utanför isen.
"Sunkan":
Ja, här brister mina inlästa historier om en defensiv back. Han spelade i och för sig med Henric så det kan hända att han har fått en mer offensiv roll i IFK då han ofta var framme vid motståndarmålet och skapade en del oreda, men var tyvärr oftast ganska ensam där framme.
