Ahc Bloggen: Inte som planerat
Då var det dags för bloggen att summera den 1/3 av den norra ettan för Haparandalaget Asplöven. Vad behöver förbättras, vem eller vilka har inte infriat förväntningarna och vem är utropstecknet så här långt.
Att Asplöven inte gått som tåget jämfört med tidigare år i den norra ettan är ett faktum. Under den första tredjedelen har laget förlorat mot Piteå, Lycksele samt tappat poäng mot Boden. Framför allt har spelet var av väldigt varierande karaktär och det är bara i premiären mot Kiruna, där laget vann med 7-1, publiken fått se allting klaffa. Eller berodde detta på att Kiruna hade premiärnerver och en riktigt dålig dag?
Asplöven årgång 09/10 är inte än så länge i närheten av det lag som tog Haparandalaget till allsvenskt kval förra året eller Freddys tidigare årgång 07/08. Visst laget har gått betydligt senare på is än tidigare och det tar tid att spela ihop ett helt nytt lag, men jag är inte nöjd så här långt. Freddys linjer börja så sakta ta sig men nivån på spelet är ibland av allsvenska mått medan det i andra stunder inte ens håller division två klass. Denna nivå skillnad har hittills dessutom inträffat i samma match vid flera tillfällen, Boden matchen hemma är ett lysande exempel.
Främst försvarsspelet har stundtals varit riktigt darrigt och 21 insläppta mål så här långt imponerar inte. Förstemålvakten Henri Launonen har hittills varit riktigt ojämn och 90,06% är inte Timo Lindström klass så här långt. En annan som saknas i den egna zonen är Mikko Purontakanen, som skrapade ihop en plus/minus statistik på +40! före jul ifjol, och hans tilltänkta ersättare Jimmy Danielsson (-1) och Joel Asp (+1) är inte i närheten av denna statistik. Visst serien är bättre men faktum är att Purontakanen saknas markant, speciellt i den egna zonen. Kanske Lehto skall kolla läget med defensivspecialisten i Kiekko Laser?
Framåt så har slovaken Michal Lukac glimtat till efter sin skada men hans insats är fortfarande svårbedömd. Floppen så här långt är Nybroförvärvet Andreas Dahlberg som just nu är division ett:s kallaste målskytt. 0 mål på sju matcher för den spelare som stod för flest mål i kvalet till Allsvenskan i fjol är för de flesta en gåta, men chanser skapas och förmodligen lossnar det snart för Andreas. Det känns dock som den yttersta spetsen som Omark, Lindlöf och Yli-Junnila stod för ifjol hittills saknas. I och för sig är denna trio ett väldigt kostsamt tapp på isen. En ersättare till Fredrik Davidsson lär dock förbättra utgångsläget och jag saknar en tung centertyp.
Marcus Waldehagen får fortsätta att bära säsongens utropstecken. Han var även utropstecknet ifjol och med det arbete som läggs ner varje kväll är han värd varje mål som trillar in bakom motståndarmålvakten. En annan spelare som hittills snickrat ihop en del poäng är Leksand J20 förvärvet Johan Skiöld och har hittills levererat. En annan spelare som inte syns speciellt mycket är Olov Lundqvist men ett plus/minus +13 och 8 poäng på sju matcher imponerar.
Men det är främst bakåt Asplöven läcker och får inte Freddy Lindfors ordning och reda i den egna zonen kommer Asplövens äventyr ta slut i Allettan. ”Slutspelsgarantin” i Haparandalaget känns så här långt hänga på en mycket skör tråd.
