Debutkrönika: Det nya Brynäs
Debutkrönikorna från de nya skribenterna rullar in och nu har turen kommit till Hans Bergstedt.
***
Kraftiga, friska och positiva vindar blåser genom den klassiska hockeystaden Gävle. Nyare modernare arena är en realitet, om än med 4 år på nacken! Till den kommande säsong har även en ny mediakub installerats samt en ombyggnation av sittplatserna nedanför Brynäsklackens sektion. Ett fullsatt läkerol arena rymmer numera nästan 8 500 åskådare. Särskild personal har anställts för att höja stämningen på hemmamatcherna. Allt detta sammantaget kommer med största sannolikhet att bli ett uppsving för hela föreningen. Bättre stämning, bättre energi – ja allt blir bättre!
Leif Boorks betydelse för dagens Brynäs känns en aning bortglömt och underskattat då jag anser att han tog över ett svajande, nästintill sjunkande, övergivet skepp som Brynäs under några år faktiskt var. Både ekonomiska och sportsliga problem var tyvärr den bistra sanningen under flera års tid. Boork kom in som räddande ängel och skapade en fastare grund att arbeta ifrån. Med sin auktoritet var han rätt man på rätt plats i rätt tid. Han vågade göra alla de små och stora justeringar som var helt nödvändiga för att rädda det sjunkande Brynässkeppet. En ny era föddes.
Niklas Czarnecki är mannen som tog vid där Boorks arbete slutade. Ett för många helt okänt och oprövat namn i elitseriekretsar. Men sundlöv och co visste vad som fanns i tränaren och människan Czarnecki! Czarnecki är lugn, trygg, ödmjuk och har en sällsam förmåga att delvis lyfta fram det allra bästa hos varje individ och på samma gång skapa grupp dynamik. Ett vi. En för alla, alla för en. En större tydlghet finns i dagens Brynäs. Gemensama mål att sträva efter. Alla drar åt samma håll nu. Och alla är beredda att betala det pris som krävs. Kontiunitet är ett annat mycket viktigt ord i dagens Brynäs. Czarnecki har, sen han tillträdde, fått arbeta i lugn och ro med i stort sett samma grupp. Förutom en mindre klick med spelaromsättning förstås. Det är helt ofrånkomligt i dagens ishockey men här tror jag att en viktig roll spelas i Brynäshjulet, som är en av de hörnstenar som skapar trygghet.
Ungdomarna är framtiden. Såväl inom idrotten som i övriga samhället. Det har Brynäs insett. Och man har dessutom inget annat val. Det finns bara en väg att vandra när de ekonomiska musklerna inte finns att förfoga över som i till exempel Håkan Loobs Färjestad eller hos Smålands stolthet HV 71. Sundlöv har uttalat följande policy: I första hand svenskt, satsa hemvävt, och ungt. Det håller redan nu på att återbetala sig i form av framgångar hos J18, J20, damlaget och A-laget. Bara för att nämna några av de lag som så framgångsrikt ingår i vinnarreceptet. Dagens Brynästrupp innehåller endast två utländska spelare då jag ser Mads Hansen som mer eller mindre svensk numer! Han har snart bott och verkat i Sverige i uppemot tio år nu och dessutom är Norge väldigt nära besläktat med Sverige både kulturellt och rent språkmässigt!
Calle Järnkrok ser ut att vandra i samma fotspår som Bäckström och Markström. Spås en lysande framtid hos experter och har stora lovord om sig. När också namn som Silfverberg, Rödin, Bertilsson, Löf, Berglind, Larsson, Rensfeldt, Wännström med flera antingen är bofasta i A-laget eller knackar på dörren så är matematiken lätt att förstå. Återväxten är tryggad. Och tränare Czarnecki har fått både mig och övriga Brynässupportrar att tro igen. En stark tro och en övertygelse om att vi både kan och vill. Det märks överallt att nya unga hungriga Brynäs framfart påverkar skribenter, journalister, och hockeymänniskor överlag.
Framtidens Brynäs har kommit för att stanna. Hockeyn i Gävle andas optimism. Intresset och nyfikenheten accelererar. Många tycker att det ska bli oerhört spännande att följa laget i höst. Förväntningarna att Brynäs ska kunna ta ytterligare ett steg framåt kommande säsong finns där med all rätt. Det är lätt att säga orden – våga satsa på juniorerna. Men det är precis vad man gör i Brynäs, på fullaste allvar och med stor målmedvetenhet. Glöm inte heller att nyförvärvet från Modo, målvakten Niklas Svedberg också är väldigt ung och utvecklingsbar. Tillsammans med 30-årige Björn Bjurling bildar de ett spännande och intressant målvaktspar. Bjurling är starkt ifrågasatt, kanske med viss rätt? Men för mig känns Bjurling ungefär i likhet med till exempel Skellefteåmålvakten Andreas Hadelöv. Mixa "gamla skolan" med rutin och den ny så kallade butterflystilen och resultatet kan bli riktigt bra faktiskt.
Jag tror på målvakterna. Jag tror på styrelsen. Jag tror på Sundlöv. Jag tror på Czarnecki. Jag tror på ungdomarna. Jag tror på det nya energiska, positiva, unga, friska, starka och hungriga Brynäs. Jag tror.
