Är granskningen tillräckligt objektiv?
Arbetarbladets granskning av Brynäs projekt med En bra start är bra. Projekt som är sponsrade av skattepengar skall granskas samt bör det vara krav på öppenhet kring skattebetalarnas pengar. Men det måste ske på en kritisk men objektiv nivå.
Men vinklingen Arbetarbladet väljer att redovisa granskningen blir något fel. Det är tydligt att här saknas kunskap och framförallt förståelse för tid och resurser det tar att starta upp en social verksamhet.
Att starta upp ett socialt projekt i den storlek Brynäs, Unicef och Gävle Kommun förväntar sig tar tid. Med risk att det blir en långsam start då personal skall rekryteras och strukturen ska formas. En bra start är bara ett år gammalt, lägg då till att de första månaderna handlade för Brynäs del om att skapa relationer och samarbetspartners för att starta igång detta.
En bra start ska ha 5 miljoner av Gävle kommun per år i fem år. En miljon går till namnrättigheterna på Gavlerinken och en halv miljon är elitstöd. Resten, 2,5 miljoner är vad Brynäs och En bra start får till godo. Pengar som inte ska gå till Brynäs sportsliga arbete. I detta ska Brynässpelarna besöka fritidsklubbar, föreningen ska ordna aktivitetsdagar, utbilda fler ledare och arbeta tillsammans med sina partners att få fler unga till jobb. Avtalet med Gävle kommun handlar också om att Brynäs ska besöka 30 skolor, det har bara blivit fem skolor, två timmar i veckan, enligt Arbetarbladet.
Enligt Arbetarbladets granskning har endast 500 000 kronor gått till aktiviteter för Gävles unga. 800 000 kronor har Brynäs använt till löner och 700 000 kronor har gått till matchtröjor.
Men precis som Brynäs klubbdirektör Johan Stark säger till Arbetarbladet, jag citerar:
"För att ha aktiviteter behöver man ha personal. Därför måste du lägga ihop kostnaderna för löner och aktiviteter. Då blir det 1,3 miljoner."
Det är Brynäs som har En bra start, jobbar man för En bra start, jobbar man också för Brynäs. En bra start har tre tjänster samt personer i ledningen som har en viss % av sina arbetstider i projektet. Därför blir Arbetarbladets redovisning vart pengarna går till något missvisande.
Det som dock inte redovisats i Arbetarbladets granskning är om, eller hur resterade pengar har använts. Vad är syftet med tröjorna som totalt blev summa på 700 000 kronor. Har man sökt det svaret över huvudtaget? Slår man ut de pengar som Arbetarbladet fått information om blir det två miljoner, det fattas en halv miljon. Vad har Brynäs använt de pengarna till, eller finns där en långsiktig plan hur pengarna ska användas framöver?
Kommunalrådet Jörgen Edsvik,(S), och Brynäs Johan Stark är enligt Arbetarbladet båda inne på att resultatet är det viktiga, inte pengarna.
– Det viktigaste är att alla de delar som vi diskuterat och fått löften om startar upp. Får vi ut det man har lovat oss så är vi nöjda med hur våra pengar används, säger Jörgen Edsvik till Arbetarbladet.
Både Brynäs och Gävle kommun säger tydligt att En bra start kommer att kunna göra, och presentera mer under kommande år vilket är förståeligt. Men granskningen syftar till korta resultat, kortsiktigt och något klumpigt. Det är svårt att göra socialt arbete till pengar. Eftersom att socialt arbete innefattar så mycket andra värden som inte går att mäta.
Det intressanta blir hur effektivt Brynäs använder pengarna i slutändan. Målet är resultatet som kommunen förväntar sig. Hur Brynäs väljer att nå det målet är upp till föreningen. Det finns inga manualer, eller korrekta svar i socialt arbete. Det finns flera vägar att gå, det ska man ha respekt och förståelse för. Givetvis finns där en dialog mellan Brynäs och Gävle kommun. Det handlar om långsiktigt arbete.
Brynäs har utlovat att få fart på samarbete med fler skolor. En bra start växer. Men att bygga en social verksamhet från grunden tar tid. Att Arbetarbladet granskar Brynäs och En bra start är visserligen bra. Projektet En bra start ska kritiskt granskas så länge skattebetalarnas pengar ingår i det.
LÄS ÄVEN
Pengar från regionen ställer krav
En bra start är Brynäs framtid
