Bengtzens lagbygge!
Ett skott från guldet och nu väntar en ny säsong där SM-finalisterna bevarat sin grundstomme väl. Laget tror jag definitivt kommer att gå långt trots av man tappat Lindblom, Westerholmarna och Pudas. Min favorittränare Roger Melin gör comeback och vi får se om Melin kan få sitt andra guld. Kring lagbyggen finns alltid ekonomifrågan.
Det är bra att Brynäs är noggrann med sin ekonomi, men det kan aldrig gå att klara målsättningen med att vara en ledande klubb i hockeysverige genom enbart god ekonomisk förvaltning. I ett elitsportsligt sammanhang kan det gröpas ur ganska snabbt.
Tror att kombinationen god ekonomi, bra juniorverksamhet och vissa mått av spetsvärvningar är ledstjärnan.
Brynäs var tidigt ute med satsning på elitjuniorer och målvaktstränare, andra lag har följt efter, och det verkar som många klubbar idag har minst lika bra eller bättre verkningsgrad på motsvarande satsningar, se bara på Frölunda.
Juniorsatsningen har gett bra resultat ända sedan Silfverberg-generationen dök upp i A-laget. Sammanfattningsvis anser jag Brynäs är på rätt spår för att överleva i det längre perspektivet, men det kan inte ge guld varje år, det måste vi Brynässupportrar ha klart för oss.
Truppen
Skadedjävulen slog inte lika hårt mot laget förra säsongen men den fanns där. Bertilsson fick äntligen göra en relativt skadefri säsong även om han försvann i semifinalserien mot Frölunda. Hade han funnits på isen mot HV71 är jag övertygad om att Brynäs haft sitt fjortonde guld på kontot.
Målproduktionen var helt okej. 156 gjorda var ett rejält kliv uppåt samtidigt som insläppta vändes åt rätt håll jämfört året före. Det var en fröjd att läsa poängligan med topparna Clark, Lindblom och Jensen.
Spelarkontrakten är bra mixade med ungefär hälften kontrakterade även säsongen 2018/2019 och läget är då två målvakter, nio backar och fjorton forwards, som kommer att utmana om guldet för säsongen 2017/2018, i och med att Brynäs sägs ha stängt för fler nyförvärv. Vi får säkert njuta av några nya J20-förmågor även i år.
Backar
Trots tappet av Pudas på backsidan tror jag det vägs upp av nye Henrik Larsson från BIK Karlskoga. Samma fysik men Larsson har en bättre poängproduktion, främst på assists, förvisso i Allsvenskan. Henrik känns som att han befinner sig i samma utgångsläge som Ryan Gunderson var när han kom från Örebro för sex säsonger sedan. Larsson har tillhört BIK Karlskogas organisation i hela sin karriär. Henrik Larsson är bra på att få igång spelet från egen zon och bra på att föra puck. Han är också en spelskicklig passningsspelare. Luktar lite Gunderson där.
De senaste allsvenska säsongerna har Henrik varit en av de bästa backarna där han den senaste säsongen vann poängligan bland backar med 40 poäng på 52 matcher. På sina totalt 255 allsvenska matcher har det blivit 96 poäng, 22 mål och 74 assists. Luktar lite Gunderson där.
Lucas Carlsson går mot sin fjärde SHL-säsong och närmar sig där 100-matcher. Kändes lite mellan jämfört den förra säsongen, tror han tar något kliv till i år.
Marcus Ersson är jag övertygad om att bli samma ”nyförvärv” som just Carlsson var för tre säsonger sedan. Ersson imponerade i sitt spel i semi och final och har de fysiska förutsättningar som backuppsättningen skulle behöva mer av.
Ryan Gunderson gjorde comeback och med oerhört höga förväntningar, kanske för höga. Spelade nästan varje byte i slutspelet kändes det som och poängen var inte långt ifrån premiär- och guldsäsongen. Då 34 i grundserien och 5 i slutspelet, nu 27 respektive 10.
Lukas Kihlström tycker jag kändes tveksam efter säsongen 2015/2016, nu två klasser bättre. Rutinerad SHL-back som faktiskt debuterade i högsta serien redan 2008/2009 för Södertälje. 358 matcher senare känns det mycket bra att Brynäs erbjöd ett treårskontrakt. Man glömmer snabbt, men faktum är att det nu blir Lukas femte säsong i Brynäströjan.
Simon Bertilssons skadebekymmer är redan nämnt ovan och trots att det blev olycklig sorti mot Frölunda i semin för honom, var han den bäste av backar fram till dess. Trots sina ”bara” 26 år blir det Bertilssons tionde SHL-säsong. Han debuterade 2008/2009 och har spelat 277 SHL-matcher. Behövs mest av alla i försvaret.
Elisa Fälth är också en erfaren SHL-pjäs. Tyvärr lite småskadad av och till senaste säsongen. Tycker att han med sin rutin oftast gör bra insats i försvaret och han är väldigt vass då han går offensivt med sin spelskicklighet.
Bertilsson, Kihlström, Gundersson och Fälth är stommen tycker jag och vi kanske snart får se den nya stommen, Carlsson, Ersson och Larsson växa fram.
Hoppas Mark Zanetti kan lyfta sig ett snäpp eller två. Trots allt gillar jag honom och det är den mest fysiske av backarna, förutom Bertilsson, och som borde kunna bli mer fysisk i sin backchecking. Blir lätt stressad då den där tiondelen saknas och det blir då tyvärr lite för många ”indianer” i egen zon. Blir ingen förlängning av kontrakt där.
Ska också bli spännande om Sunken kan tillföra något. Såg hyfsat bra ut i höstas innan han blev långtidsskadad efter 8 omgångar. Måste bli en roll i Brynäsorganisationen efter denna säsong.
Tycker det var bra att ge Tommy Sjödin fortsatt förtroende bredvid huvudtränaren och Sjödins huvudansvar för att coacha backarna sköttes på ett bra sätt säsongen som gick.
Backuppsättningen skulle må bra av några centimeter och kilo till. Offensivt skulle de flesta kunna spela forwards och det är ju bra men det saknas en del som sagt i det defensiva spelet.
Nästa säsong måste det in en 100 kg och 195 cm lång backpjäs med minst 300 SHL-matcher i kroppen. Kolan ?
Målvakter
Bakom backlinjen finns två målvakter. Sandström blev utsedd till JVM:s bästa målvakt och sett till 52 omgångar grundserie bör Brynäs ha tålamod och långsiktighet och matcha Sandström som förste i år. Förtroende ger trygghet och det ger kvalitet. Kommer att löna sig och kommer inte att kosta en miss från topp sex placering. Låt Rautio vara backup. Våga.
Forwards
Fjorton forwards räcker gott till fyra kedjor och på nyförvärvssidan ska Caporusso, Palushaj och Liljewall matcha Oskar Lindblom och tvillingarna Westerholm. Lindblom är ett jättetapp och det visste vi om. Vi kan bara önska honom lycka till. Vilken härlig PR för Brynäs, ännu en export från Thelins ”juniorfabrik”.
Westerholmarna
Bröderna då? Ja det är klart att duon är ett tapp av en tung pjäs, men. Pathrik W är en betydligt större förlust än brorsan. Tre Kronor de två senaste säsongerna, 7 respektive 10 matcher och 33 respektive 29 poäng i grundserien, fullt godkänt. Toppar och dalar varvades, det är Pathrik jag kommer sakna mest.
Pontus, långt från landslaget och en bra bit från brorsans poängproduktion. Stundtals en glimrande hockeyspelare dock allt för sällan. Tyckte att han såg ointresserad ut i många matcher i år, som att han inte trivdes i laget. Sammanfattningsvis ett ”tvåpack” för hugade spekulanter och som jag antar vara väldigt dyr. För mindre pengar tror jag man kan få större verkningsgrad än vad duon gett Brynäs under tre år.
Atlantimport nr 1 – Louie Caporusso
Louie Caporusso 28 år, värvades redan i mars från Iserlohn Roosters i DEL där han spelat två säsonger. 18 gjorda och 30 assist, totalt 48 poäng första året då Iserlohn gick till kvartsfinal där det blev 4 poäng till. Förra säsongen följdes upp med en tunnare skörd, 13 gjorda och 16 assists, totalt 29 poäng. Laget gick tyngre och kvalificerade sig inte till playoff. Han spelade 49 respektive 42 matcher. Laget gjorde en ”skitsäsong” jämfört året före med 33 gjorda mål mindre och med 28 fler insläppta. Caporussos plus/minus landade på minus 21 jämfört med plus 10 året före. Han verkar för det mesta spelat i första linan.
Säsongen slutade tidigt för laget och då var Bengtzen framme och enligt honom har Brynäs haft koll på Caporusso en längre tid. Såg ett uttalande av NHL-meriterad scout som säger att Caporusso haft knäproblem under förra sommaren och haft det svårt i början av DEL-säsongen 2016/2017. Andra halvan av säsongen var han en toppspelare återigen, kanske en av de bästa spelarna i ligan, säger scouten och vidare att Caporusso ska vara speedig och stark på skridskorna och kan explodera från kanten av sargen i anfallszon. Ska vara en bra lagkamrat utanför isen, gillar att träna och är alltid i god form. Skapar massor offensivt.
PS: Louie Caporusso har faktiskt spelat med Aaron Palushaj.
Atlantimport nr 2 – Aaron Palushaj
27-årige Aaron Palushaj känns meritmässigt tyngre av de två importerna. Säsongen 07/08 spelade Palushaj för University of Michigan I NCAA. NCAA, National Collegiate Athletic Association är ett förbund som organiserar sport på college- och universitetsnivå i USA, hockeylaget heter Michigan Wolverines. Hockeyligan NCAA innehåller idag 60 college- och universitetslag.
Som av en händelse spelade Aaron Palushaj de två säsongerna i Michigan Wolverines tillsammans med Louie Caporusso, ett mycket märkligt sammanträffande, så säg. Palushaj blev nominerad till First All-star team 08/09 som bäste högerforward. Vem tror ni blev utnämnd till bästa vänsterforward?
Svar, Louie Caporusso.
Palushaj har tillhört organisationerna i NHL-lagen St Louis Blues, Montreal Canadians, Colorado Avalanche, Carolina Hurricanes och Philadelphia Flyers, med tillhörande farmarlag. I NHL och AHL har det sammanlagt blivit 68 respektive 343 matcher och 14 respektive 234 poäng.
I KHL gjorde Palushaj sammanlagt 71 matcher och 33 poäng för Medvescak Zagreb, Avtomobilist Yekaterinburg och Dinamo Minsk. På landslagsnivå deltog Palushaj för USA i junior VM 2009 och senior VM 2013 med ett brons som resultat.
Palushaj signum ska vara snabbhet och spelarbegåvning som anfallare. Till det en spelare med både NHL, AHL och KHL erfarenhet.
Christopher Liljewall – En Jensen 2
Även i år en Rögleimport. 27-årig Christopher Liljewall kommer med sin längd 1,90 och vikt 93 kg att tillföra Brynäs fysik, vilket kan behövas. Har tillhört Rögles organisation ända sedan tiden i J18. Var utlånad till Växjö Lakers 20 matcher i Allsvenska säsongen 2009/2010. Har haft hygglig poängproduktion i Allsvenskan, något mindre i SHL. Har god spelarkaraktär och är en hårt arbetande center. Har varit lagkapten och ”ikon” i Rögle och kanske kan tillföra lite mer ”Blomqvist”-karaktär till laget.
På värvningarnas nettorad
Ut och in känns väl sådär, men vi vet lika lite om dessa tre forwardsmässiga nyförvärv som förra säsongens värvningar av Jensen, Clark och Paille, som får anses vara riktiga kap av Bengtzen. Jag tror att Liljewall blir en värdefull spelare och att Aaron Palushaj kommer att bli en Clark/Jensen succé.
Jensen blev en riktig succé och tyvärr för honom och laget kom han inte riktigt till sin rätt i slutspelet, hämmad av skada. Hoppas Jensen inte ”gjorde sin säsong” och nu kommer att stagnera, ser att vissa ”experter” teoretiserar om det.
Öhlund växte fram som ett nyförvärv mitt under säsongen och det ska bli mycket intressant att följa honom i vinter, ett steg till så är det Tre Kronor. Han kommer säkert att kliva uppåt i centerhierarkin.
Granström vet vi var vi har och man kan hoppas att Granis formtoppar tidigare på säsongen än när det blir dags för playoff. Juuso Ikonen växte ut på ett bra sätt och kan nästan ses som ett nyförvärv när han finns med från säsongsstart. Kan han ha den nivå han bjöd på i slutspelet så ser allt mycket bra ut.
Kulturbärarna Blomqvist & Alcén är kanske de värdefullaste spelarna att ha i truppen, jag menar på sidan, i båset och på banan. Alcén är dessutom en attitydspelare som kan driva många framför sig. Hans roll och agerande i båset var en fröjd att se under slutspelet, ovärderligt vill jag mena. I Boqvist och Asklöf, 18 respektive 19 år, har man två spelare som de kommande åren kan ses som nyförvärv, varje år. Hoppas att Daniel Mannberg kan lyfta sig ett snäpp. Han visade tendenser förra säsongen men det gäller att få speltid också.
Lagets tredje och fjärdelina kommer att vara ännu vassare än förra säsongen och de är en grundläggande komponent för att man kan utmana om guldet även i år.
Sebastian Enterfeldt
När vi pratar spelare ut, så glömmer vi en genom de senaste åren mycket bra och värdefull lagspelare, Sebastian Enterfeldt. Den ödesdigra dagen i november 2014 och den så kallade tacklingen från Färjestads Anton Hedman, ökänd för sin fysiska hockey, slutade med ett armbrott i ett sarghörn på Gavlerinken. Enterfeldt hade dittills i säsongen tillhört de bättre i Brynäs. Året därpå långt från sitt forna jag och nu senaste säsongen, strax efter nyår, gav han upp sin karriär. Skulle någon av Enterfeldt eller Hedman kliva av sin karriär så är det Hedman.
Tränaren
Roger Melins CV är väl känd i Brynäs. Känns som att man vet vad man ”köpt”. Laget får dock en annan typ av coachning i matchbåset. Det är kulturskillnad på Bulans sätt och Rogers. Ska bli intressant att se lagets mottagande av det. I AIK:s organisation nämns främst Rogers sätt att hantera de yngre spelarna på ett bra sätt och det känns tryggt för Brynäs yngre del av truppen. Vi kommer troligen att även denna säsong också få se en del nya ansikten från J20 och det är betryggande att de kommer att slussas in laget på ett bra sätt av Melin. Ändå tror jag det kommer att kännas lite tomt med den energi Bulan skapade i båset.
Omvärldsbevakning
2/9/14, det vill säga två målvakter, nio backar och fjorton forwards verkar vara SHL-standard på truppstorlek. Några lag som Växjö, HV och Linköping har några platser till att fylla på just nu. Mora får det svårt och jag tror att Örebro får svårt att överleva säsongen. Tror att Rögle kan överraska.
Att Frölunda blir den ena motparten för någon i finalserien tror jag stenhårt på.
Skellefteå är alltid Skellefteå och finalisten HV som tappat en del tunga pjäser har ändå fyllt på rätt bra. Växjö tror jag inte blir ett självklart topplag trots sistaminuten värvningen av Janne Pesonen.
Brynäs då?
Läget just nu påminner om säsongsstarten efter guldet 2011/2012. God ekonomi och optimism. Tycker det finns en viss skillnad, då man nu har konsoliderat sin trupp och organisation på ett bättre sätt inför de kommande åren.
Mitt tips är topp fyra i grundserien och minst semifinal. Det är kontinuitet.
