Brynäs i backspegeln: I skuggan av Godtemplarna

Brynäs Idrottsförening, en förening starkt förknippad med hockeylaget och en del av det som sätter Gävle på idrottskartan. Idag är Brynäs kanske en utav Sveriges mest anrika idrottsföreningar och i bara ishockey har föreningen tagit 13 SM-titlar. Det är en historia som vi ska titta närmare på i backspegeln och förhoppningsvis lär oss att förstå varför just Brynäs är den hockeyförening man är idag.

I skuggan av Godtemplarna, Gävles stora och framgångsrika hockeylag samlade Thure Wickberg delar av styrelsen för att diskutera sina visioner. Visionerna handlade om att organisera om Brynäs. Först och främst skulle ishockeyn få en egen sektion med en egen styrelse och handplockade ledare. Tränaren skulle vara utbildad och ha förmågan att göra varje sekund på isen meningsfull.

Hockeyvärlden höll vid den här tiden på att förändras. Folke Sundmark, som satt med i styrelsen förstod Wickbergs visioner men han kunde inte se hur det skulle gå till rent praktiskt. Brynäs hade ju slutat men ishockeyn om inte Sop-Åke lovat att sköta om banan och föreningen tvingades att lägga ner bandyn för det kostade för mycket. Hur skulle Brynäs ha råd med något dylikt som Wickberg kommer med?

Brynäs var inte populära - "Fattigt kvartetsområde"
Brynäs låg som sagt i skuggan av Godtemplarna och därför var det heller inte att fråga om några högre publikintäkter. Men Thure Wickberg stod på sig. Brynäs hade vid den här tiden rätt så lovande lag men inga pengar och ja, ärligt talat var Brynäs inte särskilt populära. Wickberg förstod att föreningen måste tvätta bort sin kvarterklubbstämpel så att Gävleborna förstår att man kan heja på Brynäs även om man bor i andra delar av stan.

Folket som bodde på Brynäs var mycket stolta över sin stadsdel och sitt hockeylag. Men stadsdelen Brynäs sågs som inget mer än ett fattigt kvartersområde av de som bodde utanför. Gävleborna såg ner på Brynäs och det visste Wickberg. Därför behövdes det en seriös organisation.

Under ett styrelsemöte hösten 1954 då Brynäs för andra gången hade lyckats tagit sig till Division 1, högsta serien, tog man åter upp de visioner som fanns. Brynäs var bäst i stan när ishockeyn kom till Gävle. Men nu var Godtemplarna överlägsna, man ansåg dock att det inte kunde vara i en evighet.
Runt styrelsebordet såg dock ledamöterna tvivelaktiga ut. John Andersson, som var kassör, rynkade på pannan misstroget. Det var han som höll i föreningens pengar och hur säkert var den här nya satsningen egentligen?

Hånade med namnet Tolvfors
I Division 1 inledde Brynäs mot Hammarby, liksom tidigare när Brynäs hamnade i högsta serien gav Hammarby den lilla kvartersklubben från Gävle en kalldusch. Brynäs förlorade med 0–12 och blev hånade av sina konkurrenter i Gävle med namnet Tolvfors. Det gick dock bättre senare under säsongen och Brynäs lyckades faktiskt besegra GGIK med 1–0 på Islandsplan. GGIK som för ett år sedan hade varit med och spelat SM-final. Det var en stor kväll för brynäsarna. Någon sade att husen längst Brynäsgatan svällde något av stolthet den kvällen och Brynäsborna kunde gå rakryggat med ett leende genom de gamla fasaderna.

Det var en makalös jämn serie den säsongen. Trots att Brynäs vann fem av tio matcher åkte klubben ut ur Divison 1 på nytt. GGIK var fortfarande störst och Brynäs fick börja om, det blev dystert bland Brynäspojkarna.

Vid den här tiden fanns det inte många Brynäsare. Det var nästan enbart de folk som bodde längst tvärgatorna och så har det varit sedan Brynäs började spela på Islandsplan i början på 40-talet. Runt den gamla isbanan fick de stå, de allra första Brynäsfansen men tidningspapper i skorna i ett tappert försök för att hålla värmen. En av dem var min gammelmorfar Harry, som sällan om aldrig missade en enda Brynäsmatch och ständigt gick med en Brynäs-pin isatt i kavajen. Brynäs var ännu tvärgatornas lag och det fanns inte mycket till status i namnet Brynäs.

Men tiderna förändras, och Brynäs skulle komma att resa sig igen.