Brynäsbloggen: Brynäs rustar sitt varumärke för framtiden
Viktor Alner bloggar om Brynäs.
Enligt forskningen sker en klubbs framgångar ofta samtidigt som den lokala orten har en lyckad period av ekonomi- och teknikutveckling och vi har flera exempel på detta.
Under efterkrigstiden var det de traditionella bruksstäderna och orternas tid att blomstra. Europa skulle byggas upp på nytt och det orörda Sverige kunde med redan fungerande fabriker och bruk starta en massproduktion av varor att exportera ut till världen.
Det var under denna tid som Modo, Leksand, Wifsta/Östrand (senare Timrå), Björklöven, Skellefteå och senare Luleå, samt större arbetarstäder som Malmö och Göteborg fick sina ordentliga framgångar i de högre serierna… Bara i en stad som Gävle dök Brynäs, IK Huge, GGIK och Strömsbro IF upp i högsta ligan och under tre år på 60-talet var tre av dessa lag med i högsta serien samtidigt.
Men i takt med att det postmoderna samhället har slagit ut bruksorterna och de lokala bruken och fabrikerna slagits undan av det vi idag kallar för information- och tjänstemannasamhälle har dessa orter som traditionellt levt på fabriksproduktion kantats av en osäker arbetsmarknad vilket föranlett till oroligare tider. Kanske är det anledning till att just så många, framförallt norrländska lag, har backat det senaste decenniet både gällande sportsliga och ekonomiska framgångar.
LÄS ÄVEN: Norrlandshockeyns status, utmaningar och möjligheter
Idag är det städer som exempelvis Linköping, Örebro och Växjö vars ekonomi- och teknikutveckling är på frammarsch, varav vi därför ser dessa lag har stabiliserat sig i SHL under modern tid. Ett undantag i detta är Oskarshamn. Men Småland är ett landskap som blomstrar och sett till geopolitiska ögon i samband med den forskning som finns är det inte konstigt att ett landskap som Småland idag har tre lag i Sveriges högsta hockeyliga.
Gävle som varit en typisk traditionell arbetarstad med diverse fabriker i närhet till stadskärnan, samt viktig sjöfartshandel och flera bruk inom kommunen har under det sena 1900-talet och tidigt 2000-tal fram till nutid tvingats till att utstå en rad stora förändringar. Fabriker och företag har en efter en lagts ner eller flyttats från Gävle till antingen utomlands eller sydligare platser i Sverige, och under- samt efter den senaste stora finanskrisen 2007–2008 hamnade Gävle och hela Gävleborg på högst arbetslöshet i Sverige och det skulle ta flera år för staden att återhämta sig och spår av detta finns än idag där många unga som vidareutbildar sig efter gymnasiet lämnar staden för bättre möjligheter till bättre jobb.
Men hur kommer det sig att idrottsföreningarnas framgångar går så ofta i linje med den lokala ortens framgångar? Det finns en rad förklaringar och faktorer som avgör frågan. Mycket är förstås kopplat till den lokala arbetsmarknaden och lokalbefolkningens socioekonomiska förutsättningar. Är det en hög arbetslöshet och osäker tid blir det färre som vill investera i att gå på hockey – varav det kan ha en påverkan på publiksnittet och annan form av försäljning i arenan.
Vidare har föreningarna historiskt haft de lokala företagen som stommen i hela ekonomin. Om då de lokala företagen läggs ner eller flyttas minskas också sponsorerna vilket gör det svårare att konkurrera i SHL trots att man är en anrik förening med starkt socialt varumärke; ta Leksand, Timrå och Modo som några tydliga exempel på detta, tre föreningar som tvingats till att tänka om de sista tio åren i fråga om ekonomisk överlevnad.
Brynäs har under modern hockeyhistoria också haft det rörigt ekonomiskt och under början på 2000-talet var det tal om konkurs. Sedan dess har Gävleklubben åkt en berg- och dalbana som kantats av både mot- och framgångar såväl sportsligt som ekonomiskt.
LÄS ÄVEN: Brynäs resa under 2000-talet: en ekonomisk berg- och dalbana som nu börjar stabiliseras?
En global värld skapar möjligheter
Brynäs har ett av svensk hockeys största sociala kapital men i fråga om status och ekonomi har föreningen successivt tappat mark trots att varumärket är en av Sveriges större i föreningssammanhang.
Att Brynäs valt att gå en gemensam väg med Unicef, bildandet av En bra start och har idag mer hållbarhetsfokus handlar om att just bygga ett starkare varumärke. I samband med detta har föreningen tagit en större plats på den nationella- men också globala arenan som långsiktigt kan bidra till att Brynäs gör sig mindre beroende av Gävles geopolitiska status.
Att Brynäs i år deltog i Almedalen för första gången handlade inte bara om att göra reklam för klubbens hållbarhetsarbete utan också om att bygga nätverk med några av de största aktörer i ett större och mer långsiktigt perspektiv. Det är en process som klubben hoppas ger frukt längre fram för att bygga stabilitet och muskler för att också kunna etablera sig som en sportslig toppklubb inom svensk ishockey.
LÄS ÄVEN: Brynäs flirtar med mångmiljardären
Det är inte bara Brynäs som behöver se bortom den lokala orten. Flera SHL-klubbar förbereder sig för en ny tid. En utveckling som måste ske för att SHL som hockeyliga ska fortsätta att kunna tillhöra en av Europas bästa ligor även i framtiden.
Hockeyklubbarna behöver egentligen bygga en marknad för att bli mindre beroende av den lokala ortens status, framförallt de som kommer från mindre attraktiva orter i fråga om socioekonomisk status, infrastruktur och andra geopolitiska förutsättningar, och istället skapa ett varumärke som sträcker sig långt bortom den lokala ortens marknad. Det är där som vikten av ett starkt och rent varumärke kommer in i bilden.
Gävle må ha sina utmaningar för framtiden men utifrån stadens geografiska plats och att man nu återhämtat sig från krisen börjar man åter prata om potential och möjligheter för framtiden. Att ett globalt företag som Microsoft väljer att etablera sig i Gävle är ett tydligt bevis på att staden är på väg tillbaka till att bli en attraktivare stad för arbetsmarknaden.
Kommunen och de lokala företagen/samarbetspartners kommer alltid att vara viktiga aktörer och utgöra en stor del för Brynäs IF såväl i det sociala- och ekonomiska kapitalet. Men ska Brynäs inom 10 år ha en omsättning på 300 miljoner kronor och ett eget kapital på 50 miljoner kronor räcker inte den lokala marknaden till, och klubben behöver blicka bortom Gävle och Gävleborgs gränser för att ta plats i en helt ny marknad.
