Brynäsbloggen: Morgondagens Brynäsare spelar inte i Brynäs

Hur ser Brynäs på arbetet kring Morgondagens Brynäsare? En satsning som successivt ser ut att hamna i skuggan av onödigt värvande ifrån Hockeyallsvenskan menar Brynäsredaktionens nya bloggare Viktor Alner som är tillbaka på SvenskaFans.

Det är med stor glädje som jag nu är tillbaka på sajten med detta nya koncept! Skall också tilläggas att jag tar mig ödmjukt an uppgiften att mantla den numera klassiska Brynäsbloggen efter den eminente Staffan Nybloms tid. 

Jag hoppas att kunna få bjuda på en del kritiska reflektioner och analyser över aktuella situationer som Brynäs befinner sig såväl som ekonomiskt, organisatoriskt och socialt – det vill säga faktorer som direkt eller indirekt påverkar det sportsliga. Det kommer naturligtvis att kastas både ris och ros på föreningens arbete och jag hoppas att du som läsare får uppleva en bredare diskussion om tvärgatornas förening.

***
 
Jag vill inleda den nya bloggen med att prata om Morgondagens Brynäsare. Verksamheten har fostrat spelare som Nicklas Bäckström, Anders Lindbäck, Jacob Markström, Anton Rödin, Jakob Silverberg, Johan Larsson, Sebastian Wännström, Calle Järnkrok, Elias Lindholm och många fler. Nu senast har vi den aktuelle Victor Söderström som tagit hockeysverige med bravur.
 
På Brynäs hemsida står det:
” Morgondagens Brynäsare är föreningens ungdoms- och juniorverksamhet men också Brynäs IF:s framtid och själ.”
 
Framtid och själ, det är tunga ord.

Smaka på det igen:

Framtid… och själ.

De senaste fem åren har det inte yttrats särskilt mycket om Morgondagens brynäsare på föreningens egna kanaler. Något som såväl Brynäsredaktionen tillsammans med Supporterklubben i Gävle har direkt ifrågasatt till styrelsen och ledningsgruppen.
 
Har ni inte läst Bakkes eminenta krönika här på SvenskaFans så passa på att göra det. Bakke tar upp en synpunkt på Brynäs juniorverksamhet utifrån Marcus Westfälts situation där han fick noll speltid senast mot Färjestad samt hanterandet av nya talanger som önskar få chansen att visa upp sig i A-laget.

LÄS HENRIK BAKKES KRÖNIKA HÄR

 Westfälts situation är en varningssignal på att Brynäs framtid och själ inte längre ses som en prioriterad fråga. Utan istället har man de senaste fyra åren successivt stängt dörrarna för sina talanger samtidigt som man värvar alltfler grovjobbare ifrån Hockeyallsvenskan.
 
Detta tycks vara en av alla anledningar till att under de senaste fyra åren har vi sett en rad unga juniorer lämnat Brynäs IF i förtid. För att ta några exempel går det att nämna John Morelius, Philip Alftberg, Jesper Broeng och Simon Sandström. ”Behöver nytändning och motivation” var Sandströms svar till Gefle Dagblad innan han begav sig av. Nytändning och motivation… Visst är det lätt att börja spekulera en hel del när man hör en juniorspelare i det som en kort period i tiden var kanske Sverige topp-3 som plantskola.
 
Även Rasmus Sandin valde att hellre utvecklas i USA än i Brynäs. Adam Brodecki, som lämnade Brynäs för Växjö kritiserade klubben och menade att Brynäs inte har lika mycket tålamod med unga spelare som tidigare. Även Mattias Nörstebö, norrmannen som skolades genom Brynäs juniorled ville stanna men Brynäs sa nej, och idag spelar han för SHL-konkurrenten Frölunda.
 
Självklart platsar inte alla spelare i A-laget då platserna är begränsade. Det är något som alla förstår. Men för att än en gång påpeka så är det just att signalerna har blivit att klubben successivt har minskat på satsningen om de egna talangerna under flera säsonger vilket har resulterat till att vi går mot det första J20-VM där ingen Brynässpelare är representerad.
 
Kritiken från Adam Brodecki är egentligen helt i linje med Bakkes analys. Det är något som inte stämmer när föreningen som en gång i tiden kallade juniorsatsningen för sitt DNA och som fortfarande har det skrivet på sajten att det är klubbens framtid när man hellre tar in spelare från Hockeyallsvenskan. Förr fanns det en attityd att de unga spelarna som fick chansen skulle på senare tid också få en större roll. Idag betraktas dem som en utfyllnad vid tillfällen där Brynäs saknar tre man eller mer pga skador.
 
Man har gått från att klubben har direkt skrytigt om sin utvecklingsverksamhet till att nästan aldrig tala om det. Vi får väldigt lite information om hur det arbetas med att praktiskt hela tiden upprätthålla, och fortsätta utveckla processen med Gästrikemodellen, Morgondagens Brynäsare och framåt. Jag tror att vi alla som varit med minns hur Micke Sundlöv och Hans-Göran Karlsson ofta pratade om Morgondagens Brynäsare med högt självförtroende.
 
Utlägget som kom i förrgår om att William Eriksson blev uttagen till U17-landslaget i Kanada, efter att ha stått som reserv, kändes nästan som en tvingad reaktion till att dölja det faktum att Brynäs IF inte har någon representant med i J20-VM. Samtidigt är det skithäftigt för Eriksson och det är trots allt givet att uppmärksamma det medialt. I sak gjorde Brynäs rätt, men jag hade gärna sett en vidare dialog från klubbens sida hur man tänker sig att arbeta med sina juniorer.
 
Det handlar inte om att juniorverksamheten har fått sämre ledarskap eller att Brynäs IF har överlag blivit en sämre skola. Det finns enormt mycket hockeykunskap och fantastiska ledare i både Brynäs Ungdom och juniorsidan. Det handlar snarare att den sportsliga organisationen har letts av ett toppskikt som i grund och botten inte har vågat visat tilltro till de yngre spelarna, och istället valt att köpa in andra lite äldre spelare.
 
Jag tror det är viktigt att nu när Brynäs befinner sig mitt i en omorganisation gällande de sportsliga verksamheterna, och den tidigare sportchefen Stefan Bengtzén har fått lämna sin post med omedelbar verkan, är det på hög tid att Brynäs sätter sig ner och tar sig en funderare på vad man vill i framtiden. Vilken form av sportslig identitet ska föreningen egentligen ha och vilken roll vill man spela i svensk hockey?
 
Om Morgondagens Brynäsare ska fortsätta vara en viktig verksamhet, vilket allt indikerar på att det kommer att vara, måste man också våga visa på tålamod och långsiktigt tänk i spelarnas sportsliga utveckling. Det måste finnas en tydlig strategi mellan juniorverksamheten och A-laget. En spelare som föreningen vill se vidare utveckling på ska inte ha 0:00 i speltid som Marcus Westfält fick hemma mot Färjestad trots att Brynäs förlorade med 6–0. En sådan handling ger snarare tecken på att det inte finns någon utvecklingsplan överhuvudtaget.
 
Kikar man på Brynäs historia har satsningar på unga spelare varit ett framgångsrecept för klubben genom decennium.  Brynäs hade inte klarat av att konkurrera ut Godtemplarna och Strömsbro från Gävles elithockey på 60-talet, eller fått sin nationella stormaktstid under 70-talet om det inte hade varit för att man från början satsade på stadens yngre spelare. Jag tror knappast att Thure Wickberg eller Lennart Johansson hade fått igenom sina idéer såväl organisatoriskt som spelmässigt om det inte hade varit för de yngre killarna som hela tiden ville bli bäst.
 
För ta parallell till en mer modern tid vill jag inte veta vad Brynäs hade varit idag om inte Ulf Tonung lagt fram förslaget vid millenniumskiftet för dåvarande klubbdirektör Börje Olsson om en långsiktig juniorverksamhet som skulle bidra med billigare trupp och sportslig framgång till A-laget. En idé som sedan Tomas Thelin blev ansvarig för och som tillsammans med Micke Sundlöv byggde upp till det som föranledde SM-guldet 2012, talangfabrik och framförallt ekonomisk samt sportslig räddning.
 
Frågar man Brynäs idag vad man som klubb tänker kring Morgondagens Brynäsare så blir svaret att den är superviktigt. Men vi har sett en oroväckande förändring i de styrandes förhållning till att ge juniorspelare tid och möjlighet att etablera sig, och därav finns det en växande oro. 
 
För ingen, absolut ingen mår särskilt bra när en gävlebo glider in och gör mål mot Brynäs hemma i Gavlerinken…
 

0 kommentarer

Viktor Alnerviktor.alner@bettercollective.comTwitter @ViktorAlner2018-10-31 19:06:00