Brynäsbloggen: Game for Unicef – en god gärning är aldrig fel
Viktor Alner bloggar om Brynäs IF på SvenskaFans
Game for Unicef är ett årligt event som Brynäs har. Ett event jag tycker absolut att man ska stötta då det finns rätt lite dåligt att säga om UNICEF varav det stödet till just världsorganisationens globala arbete skall stöttas med gott samvete.
Det är ett lysande engagemang av Brynäs utifrån det samarbete man har med världsorganisationen och det är utifrån givet att det ska finnas minst en Game for Unicef-event per säsong.
Jag tror att vi alla köper det konceptet och ärligt talat tror jag att fler SHL-klubbarna gärna hade velat stoltsera sig med nå dylikt.
I samband med detta har Brynäs också allierat sig med Klappakuten där du kan köpa en gosedjurstiger som du sedan kan kasta ut på isen när Brynäs gör sitt första mål, eller vid tredje perioden om Brynäs inte gör något mål… som sedan går till behövande barn/fattiga barnfamiljer. De 1000 första besökarna får gosedjurstigern gratis som redan är köpta av samarbetspartners medan resten får inhandla sin tiger i shopen.
Det finns fattiga barnfamiljer i Sverige, det finns fattiga barnfamiljer i Gävle. Vi kan ibland tro i vår naiva inställning till att ett av världens starkaste välfärdsstaters sociala skyddsnät skall räcka till allt och alla men även här i Sverige har vi familjer som brottas med ekonomi för att få maten att räcka månaden ut.
Därför tycker jag att initiativet är en god tanke.
Arbetarbladets krönikör Simon Ridell skriver att ”gosedjur från Brynäs hjälper inte ett barn i fattigdom”. Man får tycka vad man vill om den texten, men ett av de underliggande budskapen i Ridells text berättar egentligen de begränsningar som Brynäs IF brottas med.
Brynäs kan inte rädda något barn från fattigdom, Brynäs kan inte hjälpa något barn från missbruk, eller våldsamheter i hemmet. Brynäs kan inte bidra till att barn får en bättre uppväxt (nej, barn får inte någon bättre uppväxt för några enstaka event per år eller kompissnack 3-4 gånger per termin, eller att hockeyspelare spelar Tv-spel med dem på fritidsgården), Brynäs kan inte befria ett barn från psykisk ohälsa…
Och Brynäs ska heller inte göra det (även om det ibland låter så).
Brynäs kan för det mesta bara stå där för att försöka komma ut med goda budskap, lyfta fram organisationer som Klappakuten, Matakuten, UNICEF etc…
Så på lördag går vi till Monitor ERP Arena, köper vår gosedjurstiger, kastar ut den på isen och förhoppningsvis får något barn där ute en liten glädjestund.
En god tanke, en god gärning.
Det är aldrig fel.
