"Jesper Jensen, SHL's farligaste spelare"
Dansk dynamit, Brynäs har aldrig varit mer rödvita än nu.
16 matcher är nu spelade av årets SHL, lite mer än 1/4 av årets SHL är avverkad. Brynäs är efter 16 spelade omgångar fyra i tabellen, fortfarande med HV71 haltandes bakom med 1 match mindre spelad.
Jag är en person som älskar statistik, och därför tänkte jag denna måndags förmiddag bjuda på en liten statistikbomb rörandes framförallt vårt egna lag, men även lite runt om våra konkurrenter.
Men först vill jag börja med att be om ursäkt. Och min ursäkt går till Jesper Jensen i första hand, och Stefan Bengtzén i synnerhet. Jag erkänner att jag var en av dom som tillhörde den skara som var otroligt frågande när Jesper Jensen presenterades som nyförvärv under silly-season. Jag kände helt ärligt att detta var en väldigt vågad värvning och kunde faktiskt inte alls förstå varför denna värvning gjordes överhuvudtaget. För vad hade hänt sen det där bittra uttåget mot Djurgården i play-in?
Jo, Greg Scott (vår bästa poänggörare i modern tid) hade flytt fältet, vi hade även tappat Captain Fantastic till NHL (Anton Rödin), Jesper Ollas valde att flytta hem till lillebror i Dalarna och Vrana som värvades för att göra poäng fick även han söka sig till annan ort. Jag hade även med mig i minnet ett uttalande från Stefan Bengtzén från säsongen innan det, när vi åkte ut mot Skellefteå i kvarten ATT vi för en gångs skull faktiskt skulle värva lite spets till laget. Då satt vi med en briljant förstakedja i Bill Sweatt, Greg Scott och Anton Rödin, och bakom där fanns intressanta namn i Oskar Lindblom och bröderna Westerholm.
Det som hände efter detta var att SB gick ut i media och sa att Brynäs utöver sin fantastika förstakedja skulle värva två nya spelare till 2a-kedjan. Först kom Nick Johnson från Växjö, ingen blev gladare än jag över den värvningen. Efter det värvade man Vrana från KHL, löftet var fulländat. Men där någonstans, eller precis innan man gjorde klart med Vrana så valde Bill Sweatt pengarna i norr och skrev på för guldsatsande Luleå. Efter detta hände ingenting mer på transfermarknaden det året. Jag vet inte hur många gånger jag tagit upp denna situation i diverse krönikor här på Svenskafans, men det går nog snart inte att räkna på två händer.
Varför tyckte jag att detta var så viktigt? Och vad var det som faktiskt kunde hända om denna ersättare inte kom? Och vad var det som faktiskt hände..?
JO, det som hände var att Anton Rödin gick sönder. Det som jag var livrädd för att det skulle hända, det hände. En av våra spetsspelare åkte på en långtidsskada, och vi föll i tabellen som furor. Precis samma sak som egentligen var problemet säsongen innan, inträffade även nu. Det året led vi med Ollas, en Ollas som säsongen dessförinnan var landslagsmässig, som spottade in poäng i vår 2a kedja. Bengtzén ville att vi skulle ha spets, men bakom spetsen skulle vi ha spelare som hjälpte till. När sen Vrana gick sönder, Salmela försvann på rehab och sen Rödin trasade sönder sitt knä, så satt vi återigen där i skiten. Vi hade absolut ingen spets kvar, laget var otroligt felbyggt.
Det som dock var en liten ljusglimt i mörkret var att bröderna Westerholm började ta stora steg under fjolåret, poängen började trilla dit. Spelare som Blomqvist och Alcén lyfte ytterligare och vi hade egentligen en helt okej 3e och 4e kedja på pappret.
Men på minuskontot inför denna säsong hade vi dessa poängspelare (eller förvänade poängspelare)
UT: Anton Rödin, Greg Scott, Petr Vrana, Anssi Salmela, Jesper Ollas
IN: Kevin Clark, Tomas Zaborsky och Ryan Gunderson
Kevin Clark och Tomas Zaborsky, två stycken erkänt duktiga poängspelare, en ersättare rakt av till Salmela i Ryan Gunderson. Men fortfarande en osäkerhet i övriga laget. Bröderna Westerholm, hur stora steg skulle dessa herrar kunna ta över en sommar? Granström, kunde han bevara slutspelsformen från Luleå, Crosbymördaren Paille? Och Jesper Jensen, innan skadehelvetet under fjolåret, kanske allsvenskan bästa spelare.
Jag tillhörde skaran som ville att man skulle packa ihop Jensens kontrakt tillsammans med Thorell och lägga dessa pengar på ytterligare en erkänt duktig poängspelare, just bara för att spetsa till spetsen ännu mer, och sprida spetsen längre ner i formationerna. Precis så som Skellefteå alltid lyckas att göra, precis så som Växjö också varit otroligt duktiga på de sista åren.
Men ibland är det så otoligt jäkla skönt att ha fel, att sitta där med svansen mellan benen, och faktiskt skämmas lite.
JESPER JENSEN: Jag ber så hemskt mycket om ursäkt.
Men hur bra har då Jesper Jensen faktiskt varit? Jo, det ska jag tala om för er, att just nu är Jesper Jensen SHL's effektivaste spelare.
Poängligan i dag efter 16 omgångar ser ut som följer.
1. Libor Hudecek, 9 mål, 10 ass, 19 poäng
2. Broc Little, 6 mål, 11 ass, 17 poäng
3. Oskar Lindblom, 6 mål, 11 ass, 17 poäng
4. Jesper Jensen, 4 mål, 13 ass, 17 poäng
5. Daniel Paille, 8 mål, 8 ass, 16 poäng.
Topp 5 hittar vi alltså tre spelare från Brynäs. Tre namn som kanske INGEN förväntade sig skulle vara där uppe och kriga. Men återigen, ack så fel man kan ha. En spelidé och kedjekemi kan göra så otroligt mycket. Det är Jesper Jensen ett otroligt bevis på.
Libor Hudacek, lillebror Hudacek har på slutet hittat formen, också det kanske ett namn som Örebro inte hade så höga förhoppningar på, kul för Örebro. Broc Little, en erkänt duktig poängspelare, samma Little som under fjolårssäsongen tampades med Nick Johnson om vem som skulle bli SHL's bäste målskytt, en spelare som alltid är med i toppen i diverse ligor, ej förvånande att vi hittar han där idag.
Men åter till Jesper Jensen. Fyra mål framåt, 13 assist och 17 poäng på 15 spelade matcher. Otroligt bra, förvånande och otroligt kul. Samma Jesper Jensen som säsongen innan i Rögle hade stora problem med skador, och inte alls hittade rätt i poängproduktionen. När kontraktet löpte ut och Rögle inte vågade satsa så nappade Stefan Bengtzén.
Det som är otroligt intressant med Jesper Jensen om man tittar i statistiken är att Jesper över 15 spelade omgångar (missat 1 match pga skada) har en otroligt fin plus/minus statistik.
På 15 spelade matcher har Jesper varit inne på 15 mål framåt i spel 5 mot 5, och endast TRE mål bakåt, vilket alltså innebär en plus/minus på +12. I den statistiken i toppen av poängligan är det endast Oskar Lindblom som är i närheten med sina +10.
Om vi sedan ska vrida och vända på poängligan för att få fram en rättvisare statistik över vilken spelare som just nu faktiskt är bäst i SHL, så måste man titta på poäng fördelat på speltid, och där är Jesper Jensen i en klass för sig just nu i SHL.
Jesper Jensen snittar idag 14 minuter och 36 sekunder per spelad match, det blir en total på 876 sekunder per spelad match. På 15 spelade kamper är det en total på 12264 spelade sekunder. Delar vi den spelade tiden med antal poäng som är 17, så får vi fram att det tar 12 minuter och 1 sekund mellan varje inspelad poäng i snitt. Gör vi sedan samma uträkning på övriga spelare i poängligan så blir "effektivitet poängligan" att se ut som följer.
1. Jesper Jensen: 12:01 mellan varje inspelad poäng.
2. Libor Hudacek: 12:49
3. Oskar Lindblom: 13:51
4. Daniel Paille: 17:57
5. Broc Little: 18:11
Alltså. Jesper Jensen: 15 spelade matcher, 4 mål framåt, 13 assist, 17 poäng, +12 och 12 minuter och 1 sekund mellan varje inspelad poäng.
För att göra Jesper Jensens fina statistik ännu mer intressant så tänkte jag dra fram samma siffror på övriga lags bästa spelare sett till poängproduktion.
Brynäs: Jesper Jensen, 12:01 mellan varje inspelad poäng
Djurgården: Matt Anderson, 31:40 mellan varje inspelad poäng
Frölunda: Johan Sundström, 18:01 mellan varje inspelad poäng
Färjestad: Alexander Johansson, 20:29 mellan varje inspelad poäng
Hv71: Martin Thörnberg, 16:35 mellan varje inspelad poäng
Karlskrona: Alexander Bergström, 21:18 mellan varje inspelad poäng
Leksand: Eric Castonguay, 48:59 mellan varje inspelad poäng
Linköping: Broc Little, 18:11 mellan varje inspelad poäng
Luleå: Anton Hedman, 23:03 mellan varje inspelad poäng
Malmö: Ilari Filppula, 16:36 mellan varje inspelad poäng
Örebro: Libor Hudecek, 12:49 mellan varje inspelad poäng
Rögle: Sebastian Wännström, 18:54 mellan varje inspelad poäng
Skellefteå: Johan Lindström, 21:40 mellan varje inspelad poäng
Växjö: Tuomas Kiiskinen, 20:32 mellan varje inspelad poäng
Denna Jesper Jensen, en vågad och billig värvning av Stefan Bengtzén, ligger alltså efter 16 spelade omgångar i toppen av poängligan när våra andra förväntade poängspelare sviker. Denna Jesper Jensen har efter 16 omgångar endast varit inne på isen på TRE baklängesmål, och behöver bara ca 12 minuter på sig mellan varje poäng framåt. Ja, detta är statistik, statistik kan verkligen vara missvisande. Men ni som med mig sett de flesta matcherna med brynäs IF har med all säkerhet sett samma sak som jag. NÄR Jesper Jensen är på isen så händer det någonting hela tiden, förutom ett gediget jobb bakåt så finns det en otroligt häftig kemi tillsammans med höstens andra kanonskott, Oskar Lindblom. Det är frenesi och finess och en otrolig smartness ute på isen.
Jesper har även fungerat bra ihop med Po Westerholm, som kanske hade sitt bästa stimm i poängproduktion när han fick speltid bredvid Jensen och Lindblom innan Clark flyttades ner från förstakedjan.
När spelare som Zaborsky svikit (jag gissar på att klubben har mörkat dennes skador under hela september/oktober) och Nick Johnson inte riktigt hittat fjolårets målform, så har Jesper Jensen tillsammans med framförallt Oskar Lindblom och Paillé burit laget. En otroligt fin breddvärvning, och det är otroligt kul att se hur Jesper hittat tillbaka från skadeproblematiken och tagit sitt spel från en hög allsvensk nivå till någonting som faktiskt fungerar i SHL.
Jag förutspådde innan säsongen att Paille med sin spelstil skulle komma att bli en publikfavorit i Gavlerinken under hösten, men jag hade kanske inte gissat på att det skulle gå så bra inledningsvis poängmässigt. I Paille och framförallt Jensen har Stefan Bengtzén kanske hittat det som brynäs saknat tidigare år, fart, effektivitet och karaktär.
I väntan på att Gunderson, Nick, Zaborsky vaknar till liv är jag otroligt glad att dessa värvningar slagit så väl ut. För är det någonting vi saknat tidigare år så är det just spridningen på poäng i laget. Nu är det ibland nästan lite frustrerande enligt min mening att vi sprider poängen så avsevärt mycket, och istället faktiskt saknar en het och vass förstakedja. För så länge som kedjan med Lindblom, Jensen och Clark inte matchas som en förstakedja så är de ingen förstakedja, bara en otroligt fin 3e formation.
Denna statistik som visar hur länge en spelare behöver på isen innan poängen trillar in är intressant i det avseendet att man faktiskt kan se vad en tränare tror och vill med laget och just den spelaren. Jesper Jensen tillsammans med Oskar Lindblom spelar strax undere 15 minuter per match, men poängen kommer tätare, vilket är bra. En spelare som Johan Lindström i Skellefteå får kämpa mer för att få in sina poäng, men gör kanske mer nytta i övriga spelet.
Personligen väntar jag med spänning till att Bulan vågar matcha vår 3e kedja hårdare, kanske flytta upp den i hierarkin. För förutom poängen och tiden som jag redan nämnt, så är endast TRE mål på minuskontot i spel 5 mot 5 otroligt bra, det påvisar att man gör rätt saker ute på isen och faktiskt spenderar sin speltid i rätt del av banan.
Jesper Jensen är just nu SHL's farligaste spelare, och jag är otroligt glad för Jespers skull, och framförallt för alla brynäsfans där ute i landet. Det här behövde vi, det här behövde Jesper.
Och alla supportrar där ute i landet. Förlåt mig för mitt tvivel, men förstå vad jag grundade mina värderingar på. Och jag säger det igen, ingen är gladare än jag att jag hade fel.
Och tillsist: Otroligt kul att se Simon Bertilsson tillbaka i sitt forna jag. Jag tror att en plats i landslaget ligger väldigt väldigt nära. Fortsätt så Berra!
Ha en fortsatt trevlig måndag!