ALNER: Börjar bli alltmer vankelmodig – vem ska jag tro på?
Det känns alltmer ambivalent ju närmare årsmötet vi kommer. Brynäs IF har hamnat i en situation där medlemmar tävlar om makten likt ett politiskt valår. Två stora falanger råder – dels finns det valberedningens förslag och alla som backar den gruppen, men så finns det också den starka falangen med Brynäs kan bättre-gruppen.
En grupp som framställer att allt Brynäs gör är dåligt medan man lovar allt bra. En retorik som säljer – likt en opposition som hackar ner på regeringen i allt vad regeringen gör.
Valberedningens förslag försvarar sina positioner, nästan som om de ska bära hundhuvud för det som sittande styrelsen har gjort – medan BKB-gruppen står som oppositionen.
Eller som Stisse Åberg uttryckte det i sin välformulerade krönika:
”Valfläsk mot missnöje”.
I mitten står vi medlemmar vars röster blir avgörande. Många av oss har redan bestämt sig, andra står mer ambivalenta och kritiskt reflekterande – någon kanske sjunger likt Gävleprofilen Thomas Di Leva:
”Vem ska man tro på
tro på
tro på när
Tro på när allt är såhär?”
När man läser alla diskussioner på nätet och intervjuer i media kan man nästan fråga sig om makten över Brynäs IF är desto viktigare än klubben Brynäs IF?
Att det bildats två falanger hos medlemmarna inför årsmötet gör ingen klubb välmående i längden, även om diskussionen i sig kan vara nyttig så länge vi håller oss till sakfrågor och inte personliga angrepp. Samtidigt har dessa falanger bildats just på grund av de många snedsteg som klubben har tagit det senaste året.
Alla oavsett var man står är trots allt överens om att en stor förändring i klubben behöver göras långsiktigt. Men hur mycket av allt behöver förändras och vilken väg ska vi gå för att nå vårt mål?
Där skiljer sig parterna åt någorlunda fastän kritiken till nuvarande situation är ganska lika.
Valberedningens tilltänkta kandidater har ju trots allt inget med den nuvarande styrelsen att göra. Sven Engvall var inte ordförande när Brynäs IF tvingades till att anlita dyra konsulter – ändå har han en motståndare i form av Magnus Kangas som kritiserar skarpt mot såväl valberedning och valberedningens förslag samt föreningen för att hans gäng ska vinna så många styrelseplatser som möjligt – helst alla.
Att två sittande styrelsemedlemmar väljer att envist sitta kvar under sin fortgående mandatperiod kan varken valberedningen eller kandidaterna rå över. Inte ens Brynäs kan bättre-gruppen har möjligheten att påverka den frågan det kommande räkenskapsåret.
Det är så stadgarna är skrivna – stadgar som medlemmar en gång i tiden röstat fram.
Att de nuvarande konsulterna väljer att anställa folk innan årsmötet inte heller är något som går att göra något åt nu – den nuvarande styrelsen som efter den 22 juni är ett minne blott, förutom några få deltagare, har givit konsulterna det uppdrag och mandat de har idag.
Jag vill med faktum konstatera att det finns bra personer både i valberedningens förslag och Brynäs kan bättre-gruppen. Kompetenta personer som påstår sig vilja Brynäs IF bästa.
Både Sven Engvall och Magnus Kangas har uttryckt missnöje över hur Brynäs har skött vissa frågor den här våren. Båda vill ha förändring. Båda är bra personer. Ändå har de blivit som två politiska rivaler med två olika infallsvinklar för vad som är ”Brynäs bästa”.
Och om man tycker att det börjar likna ett politiskt spel kan det bli värre. Enligt uppgifter ska dessa två göra upp i någon form av en debatt nu på måndag. Får se om det stämmer. Men som en skribentkollega här på sajten SvenskaFans uttryckte det till mig:
”Nivån hos er är extremt hög men samtidigt extremt låg”.
Den ena falangen har redan påvisat en hög transparens, och god transparens skapar förtroende. Det är så vi människor fungerar när vi vill förstå vår omvärld, vi vill ha information. Men kan de leva upp till det när det praktiska arbetet väl ska till, eller är det bara vackra lovord vi får höra ännu en gång?
Sådant arbete går att utföra men utan rätta resurser är det oerhört svårt att tillgodose – se bara på klubbens egna försök till privatpartners, då med extremt duktiga kommunikatörer i bräschen, som ändå hade det svårt att leva upp till lovorden vad gäller transparens.
Och vad säger att valberedningens nya kandidater inte tänker samma sak? Det finns ju trots allt personer som står för god transparens och tydlighet även där. Samt gedigen erfarenhet av stora framgångsrika företag och projekt som skulle vara betydande för Brynäs IF.
Hur mycket är prestige och hur mycket är egentligen för Brynäs bästa? Vad händer om medlemmarna vill blanda dessa två falanger? Skulle exempelvis Kangas gå med på att sitta som styrelseledamot under Sven Engvalls ordförandeskap? Eller är det ordförandeskapet som är det primära?
Skulle Hans-Göran Karlsson kunna sitta i samma styrelse som Sara Skoog Waller? Eller tänker man att det inte ens är en fråga värt att diskutera? Något konkret svar har vi inte fått där fastän frågan har ställts.
Medlemmarna ska ju trots allt rösta in varje enskild individ för sig till styrelsen.
Jag har länge sett fram emot årsmötet den 22 juni. Nu börjar jag dock undra om jag mest ser fram emot att det ska vara över
Brynäs IF ska styras av kunnigt folk med ett engagemang för klubbens bästa – inte av personer som vill åt prestigen att styra denna anrika hockeyförening.
”Vem ska jag tro på
tro på
tro på när
Tro på när allt är såhär?
Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut…”
