Gästkrönika: Ketchupflaskans knall
Brynäsredaktionen har äran att presentera gästkrönikören Staffan Nyblom som tar upp sina tankar kring händelserna i matchen mellan Linköping och Brynäs.
Sitter och grubblar över två saker, Gunderson och Rahimi. Två backar som satt rejält avtryck under torsdagens match mellan Linköping och Brynäs. Helt klart så är båda avtrycken i den sorgliga kolumnen där främst Gundersons skada ger huvudbry.
Men, jag börjar nog ändå genom att tacka för förfrågan om att vara gästkrönikör. Dessutom så är det en debut för mig här på Svenskafans.com så det är stort.
Just nu så sitter jag och gnuggar mina händer över det vi, än så länge, har sett den här veckan. Två infernaliskt viktiga segrar som gör att vi kan börja hoppas på ett slutspel utan ett nervöst tårdrypande kval till kvartsfinal. Två stabila segrar ska dessutom tilläggas. Jag vill hävda att den förkrossande segern mot Hv71 var en efterlängtad ketchupeffekt. Det har suttit fast rejält i spelet ett tag. Det har, rent ut sagt, ibland sett bedrövligt ut… Men skadade nyckelspelare har kommit tillbaka och vi fick i tisdags en försmak av vad detta lag kan skapa. 8-1 och Hv71 såg förtvivlat tafatt ut. Har läst en del som hävdar att smålänningarna inte hade något att spela för. Men jösses så lite jag kan hålla med om det. Hv71 behöver desperat komma in i ett vinstgivande spel. De har vunnit en match av de fem senaste och bara mäktat med nio mål. De behöver få till sina grunder inför kvalet till slutspelet. Så visst hade de mycket att spela för. Lika mycket som Brynäs skulle jag rent av vilja påstå. Så det var, absolut, ett styrkebesked av Brynäs att trumma på som de gjorde. Sedan skulle jag nog inte vilja basunera ut SM-guld riktigt än (vi har ju en kvart och semi att ta i tu med först innan vi kan börja hoppas igen).
I matchen mot Linköping så hade vi äntligen en defensiv som fungerade tillfredsställande. Linköping som har ligans farligaste anfall fick inte till spelet i Brynäs zon. Brynäs neutraliserade dem effektivt där till och med deras powerplay fick kliva av isen i ett misslyckande. Brynäs gjorde egentligen bara ett misstag och det var när Simon Hjalmarsson kom fri och retsamt enkelt kunde sätta 1-1 pucken. Annars tyckte jag att Brynäs gjorde ett gott jobb i sitt defensiva arbete. Betänk det att Linköping sköt 39 skott och försökte febrilt att komma fram vid Starkbaum som storspelade.
Jag stack ut näsan strax innan jul och sa att finalen kommer spelas mellan Skellefteå och Brynäs. En del var det som försökte dra mig i snoken och rätta mig. Jag gillar att få dessa reaktioner men stod på mig. Ja, de spelar inte bra just nu men när de skadade spelarna kommer tillbaka så kommer spelet tillbaka. Och då är det dessa två lag som har bäst spel. Jag tvinnar lite på sanningen när jag säger så, det vet jag. Men jag gillar som sagt reaktioner. Står jag kvar där då? Njaaaooooaaaaeeee... Alltså... Hade det nu inte varit för spöket Ryan så hade jag varit mer säker. Ryan Gunderson är så extremt viktig för vårt spel att jag inte riktigt vet vilken sko jag ska ta på först. Och nu är han alltså skadad för resten av säsongen. Vi står här med ett powerplay decimerat till fotknölarna just nu. Han är just så viktig för oss. Och är det något som måste fungera, offensivt, i ett slutspel så är det ett bra powerplay. Så snälla någon... om det nu inte är allt för allvarligt fraktur (armen sitter väl kvar?). Spjälka upp armen med silvertejp (funkar på allt) och järnbalkar så vi kan ha honom på den berömda blålinjen och mata i fullständigt vansinne mot mål.
Daniel Rahimi… Gjorde ju sig väldig kompis med samtliga Brynäsare genom att först brutalt köra över Bernard Starkbaum. Och sedan, direkt efter sin utvisning, körde upp axeln i hakan på Jonathan Granström. Jag satt där i soffan och såg rött. Han är den typen av spelare och han vet att han, utan större svårigheter, kan använda sin storlek för att skaka motståndarna. Jag var tämligen säker på att han skulle bli avstängd efter det här. Tacklingen mot ”Starky” var illa nog. Men axeln upp på hakan på Granström är bedrövlig och ska bara inte få någon annan utgång än avstängning. Tyvärr så verkar det som att domarna uppfattade det här annorlunda än alla andra som såg matchen. En incident där man tydligt ser hur Rahimi ser Granström när han kliver ut från utvisningsbåset. Han tjongar i Granström så att kinderna fortfarande skakar och hakan tog i pannbenet. Det hade kunnat bli en riktigt allvarlig smäll. Jag förstår inte domarna som stirrar på om det blev skada eller inte. Farligt spel måste och ska stävjas. Rahimi visade upp ett farligt spel som går att finna redan på första sidan i boken ”idiot på is”.
Avslutningsvis så vill jag hälsa till er alla. Har ni möjlighet att se Brynäs ta sig an Norrbottens björnar i säsongens sista match, GÅ! Fyll arenan och ropa och sjung fram våra killar till en ny seger. Faktum är ju att vi kan stå på en fjärdeplats vid seger. Med en sådan placering så har vi hemmafördel vid kvartsfinal. Det är ju nu det roliga börjar och då ska vi vara med.
